Följ oss

Nyheter

Venezuela förstatligar guldsektorn

Publicerat

den

Venezuelas flagga

Venezuelas president, Hugo Chavez, slår till igen och nu är det landets guldindustri som han tänker förstatliga. Sedan tidigare har han som bekant valt att förstatliga landets oljeindustri. Huruvida Chavez tänker låta Venezuela bli Latinamerikas svarta får eller inte är en fråga som vi inte kan svara på i dag, men helt klart är att dennes agerande gör att utländska företag kommer att tänka sig för både en och två gånger innan de investerar i Venezuela.

I ett TV-sänt tal som sändes ut den 17 augusti 2011 berättade den venezolanske presidenten att han har för avsikt att förstatliga hela guldindustrin i Venezuela, både företag som arbetar med brytningen och bearbetningen kommer då att drabbas. Förstatligandet kommer att äga rum inom ett par dagar och är enligt Chavez ett sätt att bryta loss landets guldindustri från händerna på den maffia och de smugglare som i dag behärskar Venezuelas guldsektor. Sannolikheten är nog större att denne har uppmärksammats på den höga guldpriset eftersom Chavez i sitt tal sade att Venezuela inte bara har oljerikedomar, landet har också en av världens största reserver av guld, vilket han har för avsikt att omvandla till Venezuelas för att på detta sätt förstärka värdet på landets egna reserver. Wall Street Journal kan berätta att Venezuela under 2009 var världens 20:e största guldproducent och landets totala produktion var mindre än en (1) procent av världens totala produktion det året.

Chavez hotade redan i våras med ett förstatligande, men det finns vissa gruvor som de venezolanska myndigheterna, eller kanske är det de enskilda tjänstemännen, haft ögonen på sedan länge. Guldgruvan Las Cristinas, ägt av kanadensiska Crystallex Internation Corp, har sedan åtminstone 2008 varit föremål för spekulationer om ett förstatligande. En mycket stor del av världens gruvprojekt ligger i områden med liten eller obefintlig infrastruktur, som innebär extrakostnader och osäkerheter för projekten. Utöver detta är den politiska risken i sådana områden ofta synnerligen hög. Sådana investeringar är inte heller att betrakta som alltför säkra eftersom de aldrig har möjligheter att utvecklas alltför bra. Skulle de göra detta finns alltid risken att de lokala myndigheterna ålägger sådana projekt ytterligare avgifter, alternativt att de exproprierar tillgångarna. Här ser vi att Chavez istället borde ha höjt licensavgifter och skatter kraftigt för de företag som är verksamma i denna sektor, en höjning som skulle varit strax under smärtgränsen eftersom gruvföretagen då tjänar pengar, om än litet, men fortsätter att betala den venezolanska staten.

Chavez har redan nationaliserat en rad olika sektorer, bland annat oljesektorn, i sin egenutformade version av 2000-talets socialism. I maj sade han att han hade för avsikt att öka landets guldproduktion samt etablera en ny lag som gav denne befogenheter att klassificera denna ädelmetall som en mycket strategiskt viktig naturresurs för Venezuela. Han sade också att han hade för avsikt att skapa ett statligt företag som skulle kontrollera landets guldfyndigheter, på samma sätt som han hade skapat det statliga monopolföretaget Petróleos de Venezuela, PdVSA.

År av otillräckliga investeringar och byråkrati från regeringens sida har begränsat utvinning av ädelmetall. Regeringen har under de senaste åren också sagt att den vill ta hårdare tag mot den illegala smugglingen av ädelmetallen till angränsande länder, men kritiker menar att små framsteg har gjorts på den fronten.

De privata företagen menar att de strikta begränsningar för hur mycket guld som kan säljas utomlands har hindrat utvecklingen av den venezolanska guldindustrin. Venezuelas regering har också rivit upp gruvkontrakt. Det senaste exemplet är den ovan nämnda guldgruvan Las Cristinas, där Crystallex International Corp fick sitt avtal att utvinna denna gruva uppsagt. Crystallex International Corp har ansökt om skiljedom, och kräver den venezolanska staten på nästan 3,8 miljarder USD i ersättning för uteblivna intäkter.

För ett år sedan tilläts guldgruvbolagen att exportera upp till hälften av sin produktion, en uppmjukning av de tidigare reglerna som sade att endast 30 procent av produktionen fick gå på export, medan de resterande 70 procenten skulle säljas på den venezolanska marknaden. Det var framförallt påtryckningar från det ryska gruvföretaget Rusoro Mining Ltd som fick Venezuelas regering att lätta på exportreglerna.

Aj aj aj för de företag som är verksamma där. Frågan är vad det innebär för utbudet av guld. När den venezolanska oljeindustrin förstatligades så minskade produktionen med tiden då staten inte investerade för att hålla utrustningen i skick, och för att korruptionen blivit enorm. Det återstår att se om Chavez har lärt sig något, och om han låter kineserna driva allt med en gång.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Silverbug

    3 november, 2013 vid 18:29

    Venezuela kan förstatliga hur mycket de vill, pengarna kommer ändå att ta slut.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

AI ökar det totala elbehovet i USA med 100 % kommande 15 år

Publicerat

den

Stad med elektricitet

De stora tech-företagen i USA har varit drivande i att utveckla marknaden för fossilfri energi. De vill ha fossilfri energi och har inte bara pratat utan skrivit många storskaliga avtal och lagt pengar på att det byggts mer produktion. Men nu står tech-bolagen och elproducenterna inför enorma utmaningar, för AI kräver stora mängder elektricitet.

Om vi går tillbaka till 2021 så var elbolagens prognoser att efterfrågan på elektricitet i USA under kommande 15 år skulle öka med några få procent. Inte per år, utan några få procent över hela perioden på 15 år.

Stora elbolag har planeringscykler på 10 år, de har ingen vana av att plötsligt i högt tempo dubblera produktionen.

Men vid 2023 förändrades prognosen helt och hållet, då blev prognosen att efterfrågan på elektricitet skulle öka med 100 procent på 15 år.

Bloomberg-podden Odd Lots har bjudit in Brian Janous för ett samtal om situationen. Han är medgrundare och chefsstrateg på Cloverleaf Infrastructure och var tidigare 12 år på Microsoft som företagets första anställd med fokus på energi och har därför på nära håll sett utvecklingen inom datacenter och deras elbehov.

Fortsätt läsa

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Populära