Nyheter

Venezuela förstatligar guldsektorn

Publicerat

13 år sedan

den

17 augusti, 2011

Venezuelas president, Hugo Chavez, slår till igen och nu är det landets guldindustri som han tänker förstatliga. Sedan tidigare har han som bekant valt att förstatliga landets oljeindustri. Huruvida Chavez tänker låta Venezuela bli Latinamerikas svarta får eller inte är en fråga som vi inte kan svara på i dag, men helt klart är att dennes agerande gör att utländska företag kommer att tänka sig för både en och två gånger innan de investerar i Venezuela.

I ett TV-sänt tal som sändes ut den 17 augusti 2011 berättade den venezolanske presidenten att han har för avsikt att förstatliga hela guldindustrin i Venezuela, både företag som arbetar med brytningen och bearbetningen kommer då att drabbas. Förstatligandet kommer att äga rum inom ett par dagar och är enligt Chavez ett sätt att bryta loss landets guldindustri från händerna på den maffia och de smugglare som i dag behärskar Venezuelas guldsektor. Sannolikheten är nog större att denne har uppmärksammats på den höga guldpriset eftersom Chavez i sitt tal sade att Venezuela inte bara har oljerikedomar, landet har också en av världens största reserver av guld, vilket han har för avsikt att omvandla till Venezuelas för att på detta sätt förstärka värdet på landets egna reserver. Wall Street Journal kan berätta att Venezuela under 2009 var världens 20:e största guldproducent och landets totala produktion var mindre än en (1) procent av världens totala produktion det året.

Chavez hotade redan i våras med ett förstatligande, men det finns vissa gruvor som de venezolanska myndigheterna, eller kanske är det de enskilda tjänstemännen, haft ögonen på sedan länge. Guldgruvan Las Cristinas, ägt av kanadensiska Crystallex Internation Corp, har sedan åtminstone 2008 varit föremål för spekulationer om ett förstatligande. En mycket stor del av världens gruvprojekt ligger i områden med liten eller obefintlig infrastruktur, som innebär extrakostnader och osäkerheter för projekten. Utöver detta är den politiska risken i sådana områden ofta synnerligen hög. Sådana investeringar är inte heller att betrakta som alltför säkra eftersom de aldrig har möjligheter att utvecklas alltför bra. Skulle de göra detta finns alltid risken att de lokala myndigheterna ålägger sådana projekt ytterligare avgifter, alternativt att de exproprierar tillgångarna. Här ser vi att Chavez istället borde ha höjt licensavgifter och skatter kraftigt för de företag som är verksamma i denna sektor, en höjning som skulle varit strax under smärtgränsen eftersom gruvföretagen då tjänar pengar, om än litet, men fortsätter att betala den venezolanska staten.

Chavez har redan nationaliserat en rad olika sektorer, bland annat oljesektorn, i sin egenutformade version av 2000-talets socialism. I maj sade han att han hade för avsikt att öka landets guldproduktion samt etablera en ny lag som gav denne befogenheter att klassificera denna ädelmetall som en mycket strategiskt viktig naturresurs för Venezuela. Han sade också att han hade för avsikt att skapa ett statligt företag som skulle kontrollera landets guldfyndigheter, på samma sätt som han hade skapat det statliga monopolföretaget Petróleos de Venezuela, PdVSA.

År av otillräckliga investeringar och byråkrati från regeringens sida har begränsat utvinning av ädelmetall. Regeringen har under de senaste åren också sagt att den vill ta hårdare tag mot den illegala smugglingen av ädelmetallen till angränsande länder, men kritiker menar att små framsteg har gjorts på den fronten.

De privata företagen menar att de strikta begränsningar för hur mycket guld som kan säljas utomlands har hindrat utvecklingen av den venezolanska guldindustrin. Venezuelas regering har också rivit upp gruvkontrakt. Det senaste exemplet är den ovan nämnda guldgruvan Las Cristinas, där Crystallex International Corp fick sitt avtal att utvinna denna gruva uppsagt. Crystallex International Corp har ansökt om skiljedom, och kräver den venezolanska staten på nästan 3,8 miljarder USD i ersättning för uteblivna intäkter.

För ett år sedan tilläts guldgruvbolagen att exportera upp till hälften av sin produktion, en uppmjukning av de tidigare reglerna som sade att endast 30 procent av produktionen fick gå på export, medan de resterande 70 procenten skulle säljas på den venezolanska marknaden. Det var framförallt påtryckningar från det ryska gruvföretaget Rusoro Mining Ltd som fick Venezuelas regering att lätta på exportreglerna.

Aj aj aj för de företag som är verksamma där. Frågan är vad det innebär för utbudet av guld. När den venezolanska oljeindustrin förstatligades så minskade produktionen med tiden då staten inte investerade för att hålla utrustningen i skick, och för att korruptionen blivit enorm. Det återstår att se om Chavez har lärt sig något, och om han låter kineserna driva allt med en gång.

Nästa

Colombianska smaragder – magisk grön eld

Missa inte

Silverpriset över 50 USD per troy ounce inom ett år

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Kina har förbjudit exporten av gallium till USA, Neo Performance Materials är den enda producenten i Nordamerika

Publicerat

2 dagar sedan

den

25 december, 2024

Redaktionen

Kina stoppade nyligen exporten av gallium till USA. Förutom att stoppa direkt export till USA så förbjöd man även andra köpare från att sälja förädlade produkter vidare till USA. Marknaden för gallium är inte stor, men metallen är kritisk för olika typer av elektroniska produkter samt för produkter inom försvarsindustrin. Eftersom Kina står för 90 procent av produktionen av gallium så är det något av ett akut problem. Kina har under lång tid exporterat gallium till låga priser vilket har gjort att produktionen i andra delar av världen lagts ner. Västvärlden måste nu bygga upp nya försörjningskedjor för metallen.

Ett företag som kommit i fokus är Neo Performance Materials, vars aktie är noterad på Torontobörsen. Det är det enda företaget i Nordamerika som producerar gallium och man gör det genom återvinning. I en liten anläggning med 35 anställda strax utanför Toronto produceras gallium som sedan säljs till företag i USA.

”Tillväxten och framgången för industrier som den amerikanska halvledarindustrin kommer att vara beroende av att det finns tillgång till gallium”, säger VD Rahim Suleman till Bloomberg. ”Det finns inte många företag som gör det här utanför Kina.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Turbulent elår avslutas med lugnare julvecka

Publicerat

4 dagar sedan

den

23 december, 2024

Redaktionen

December har hittills visat stora prisskillnader, både mellan elområden och dygnets timmar. Juldagarna inleds dock med stabilare elpriser. Elanvändningen i hemmen ökar medan många industrier tar ledigt, vilket bidrar till ett lägre elbehov i landet. I kombination med gott om vind- och vattenkraft påverkar detta elpriserna nedåt.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Med en dryg vecka kvar av året kan man konstatera att elåret har präglats av stora svängningar i elpriset, med nyheter och begrepp som ankkurva, minuspriser, flödesbaserat och nu senast Dunkelflaute, som används framförallt på den tyska marknaden när det är sol- och vindfattigt.

Efter förra vintern låg elpriserna kvar på högre nivåer men sjönk i slutet av april till runt 50 öre/kWh och lägre. Vid flera tillfällen var elpriserna under noll öre/kWh, vilket resulterade i fler timmar med negativa elpriser än rekordåret 2023. Efter en mild höst slog kylan till i november, vilket ökade konsumtionen och ledde till högre elpriser.

– 2024 kan på många sätt beskrivas som en berg- och dalbana för elpriset. Vi har fått uppleva timpriser på över åtta kronor ner till minus 0,69 öre per kilowattimme. I Tyskland noterades det högsta elpriset på 18 år, nästan tolv kronor/kWh. De extrema väderomslagen som präglat året är en stor del av förklaringen. Nu ser vi fallande temperaturer men fortfarande tre grader varmare än normalt för årstiden, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Från november och framåt har det varit en markant skillnad i elpriser mellan norra och södra Sverige. I elområdena SE1 och SE2 (Norra Sverige) har priserna varit låga med anledning av riklig tillgång på vind- och vattenkraft, medan SE3 och SE4 (Södra Sverige) har haft högre priser eftersom kraftproduktionen har varit lägre.

Ordförklaringar:

Minuspris/negativt elpris:
Uppstår när förhållandena för väderberoende elproduktion, såsom sol och vind, är extra gynnsamma och det blir ett överskott på elen.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning:
En beräkningsmetod som används för att optimera elöverföringen i elnätet. Syftet är att bättre utnyttja kapaciteten i elnätet och möjliggöra överföring av mer el mellan olika elområden på ett säkert sätt. Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Sverige den 29 oktober 2024 av Svenska kraftnät. Tidigare har en ekonomisk marknadsmodell använts, där elen går dit elpriset är som högst. Med den nya flödesbaserade metoden styrs elöverföringen i stället av den fysiska kapaciteten i nätet.

Ankkurva:
Ankkurvan beskriver hur solenergiproduktionens variationer påverkar elpriserna under dagen. På morgonen och kvällen är elpriserna höga på grund av hög efterfrågan och låg solenergiproduktion. Mitt på dagen, när solenergiproduktionen är som högst, sjunker elpriserna kraftigt. Denna variation skapar en kurva som liknar en anka i profil, med låga priser mitt på dagen och höga priser på morgonen och kvällen.

Dunkelflaute:
Ett tyskt begrepp inom sektorn för förnybar energi för att beskriva en tidsperiod under vilken i princip ingen energi kan genereras med hjälp av vind- och solkraft. På svenska översätts det till ”mörk stiltje” och beskriver när det är vindstilla och molntäcke samtidigt, vilket leder till en brist på både sol- och vindkraft.

Fortsätt läsa

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

5 dagar sedan

den

22 december, 2024

Redaktionen

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa