Nyheter
Vätgaslager sänker den rörliga produktionskostnaden av vätgas med upp till 40 procent

Hybrit har nu testat ett vätgaslager kommersiellt på elmarknaden med mycket positiva resultat. Genom att lägga till lagring kan den rörliga kostnaden för vätgasproduktion sänkas rejält, med mellan 25 till 40 procent.
Vätgaslagret användes under cirka en månad direkt mot elmarknaden. Uppdraget var att producera vätgas från fossilfri el med rörligt elpris till så låg kostnad som möjligt, till exempel under vissa delar av dagen eller under längre perioder med god tillgång på väderberoende elproduktion. Vätgasen levererades i ett jämnt flöde till SSAB.
– Trots att Vattenfalls optimering av handel och drift mot riktiga elpriser genomfördes under en period med låga prisvariationer blev resultaten mycket bra. Testerna har bedrivits i nära samarbete mellan Hybrit Development och Vattenfall och genom att göra det på riktigt kunde vi följa i realtid hur mycket pengar som sparades genom att nyttja lagret, säger Marie Anheden, senior projektledare på Hybrit.
Vattenfall skriver att alla forskningskampanjer på vätgaslagret, som ligger i anslutning till Hybrits pilotanläggning för fossilfritt järn i Luleå, hittills har visat lovande resultat. Själva konstruktionen har visat sig vara väl lämpad för snabba tömningar och fyllningar blandat med perioder med lägre aktivitet. I den senaste kampanjen för att sänka priset på vätgasproduktionen användes ett simuleringsverktyg, en ny optimeringsmodell och det 100 kubikmeter stora pilotvätgaslagret i Luleå.
– Det här är spännande och viktiga resultat eftersom vätgas från fossilfri el är en av nycklarna till industrins omställning. Storskalig vätgaslagring gör det möjligt att anpassa elanvändningen i ett elsystem med varierande tillgång och priser, samtidigt som industrin kan försörjas med vätgas på ett stabilare och kostnadseffektivare sätt. Använt i stor skala kan vätgaslagring ha en dämpande verkan på elprisvariationer, vilket skulle gynna investeringar i ny elproduktion från alla fossilfria kraftslag, säger Mikael Nordlander, chef för Vattenfalls industrisamarbeten.
– LKAB ska ställa om hela produktionen av järnmalmsprodukter till fossilfri järnsvamp framställd med vätgas, så det här är mycket viktiga resultat för oss. Vi kommer att behöva producera över en miljon ton vätgas och förbruka över 70 TWh fossilfri el per år när vi ställt om hela verksamheten år 2050. Att pressa kostnaderna är därför helt nödvändigt, säger Stefan Savonen, energi- och klimatansvarig på LKAB.
– Det är glädjande att HYBRIT-samarbetet har resulterat i ännu ett positivt resultat som vi nu kan visa upp. Forskningen ger oss trygghet och självförtroende att fortsätta utveckla en fossilfri värdekedja tillsammans med Vattenfall och LKAB, och vätgaslagret samt den fossilfria energiförsörjningen är förstås viktiga delar av helheten, säger Tomas Hirsch, Energidirektör på SSAB.
Fakta:
- Testet: Vätgasproduktionen på maximalt ca 5 MW budades in på elmarknaden dagligen av Vattenfall och produktionsplanen skickades sedan till Hybrit.
- Vätgaslagret togs först i drift under sommaren 2022 och testerna pågår till 2024.
- I lagret testas vätgaslagring med känd teknik, så kallad LRC (Lined Rock Cavern).
- Den fossilfria vätgasen (grön vätgas) produceras genom vattenelektrolys med fossilfri el på HYBRIT-piloten.
- Lagret är en pilotanläggning på 100 kubikmeter och innehåller vätgas som är trycksatt till upp till 250 bar. I full skala, potentiellt på 100 000-120 000 m3 som lagrar 100 GWh el omvandlad till vätgas, räcker det för ett fullstort stålverks produktion i upp till fyra dagar.
- Pilotlagret, ett stålinklätt bergrum, ligger cirka 30 meter från markytan och cirka 100 meter in via en anslutningstunnel.
- Vattenfall, SSAB och LKAB har investerat 200 miljoner kronor (delat lika mellan ägarbolagen) och Energimyndigheten har via Industriklivet stöttat projektet med drygt 52 miljoner kronor.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet