Följ oss

Nyheter

Vätgaslager sänker den rörliga produktionskostnaden av vätgas med upp till 40 procent

Publicerat

den

Vätgaslager hos Hybrit

Hybrit har nu testat ett vätgaslager kommersiellt på elmarknaden med mycket positiva resultat. Genom att lägga till lagring kan den rörliga kostnaden för vätgasproduktion sänkas rejält, med mellan 25 till 40 procent.

Vätgaslagret användes under cirka en månad direkt mot elmarknaden. Uppdraget var att producera vätgas från fossilfri el med rörligt elpris till så låg kostnad som möjligt, till exempel under vissa delar av dagen eller under längre perioder med god tillgång på väderberoende elproduktion. Vätgasen levererades i ett jämnt flöde till SSAB.

– Trots att Vattenfalls optimering av handel och drift mot riktiga elpriser genomfördes under en period med låga prisvariationer blev resultaten mycket bra. Testerna har bedrivits i nära samarbete mellan Hybrit Development och Vattenfall och genom att göra det på riktigt kunde vi följa i realtid hur mycket pengar som sparades genom att nyttja lagret, säger Marie Anheden, senior projektledare på Hybrit.

Vattenfall skriver att alla forskningskampanjer på vätgaslagret, som ligger i anslutning till Hybrits pilotanläggning för fossilfritt järn i Luleå, hittills har visat lovande resultat. Själva konstruktionen har visat sig vara väl lämpad för snabba tömningar och fyllningar blandat med perioder med lägre aktivitet. I den senaste kampanjen för att sänka priset på vätgasproduktionen användes ett simuleringsverktyg, en ny optimeringsmodell och det 100 kubikmeter stora pilotvätgaslagret i Luleå.

– Det här är spännande och viktiga resultat eftersom vätgas från fossilfri el är en av nycklarna till industrins omställning. Storskalig vätgaslagring gör det möjligt att anpassa elanvändningen i ett elsystem med varierande tillgång och priser, samtidigt som industrin kan försörjas med vätgas på ett stabilare och kostnadseffektivare sätt. Använt i stor skala kan vätgaslagring ha en dämpande verkan på elprisvariationer, vilket skulle gynna investeringar i ny elproduktion från alla fossilfria kraftslag, säger Mikael Nordlander, chef för Vattenfalls industrisamarbeten.

– LKAB ska ställa om hela produktionen av järnmalmsprodukter till fossilfri järnsvamp framställd med vätgas, så det här är mycket viktiga resultat för oss. Vi kommer att behöva producera över en miljon ton vätgas och förbruka över 70 TWh fossilfri el per år när vi ställt om hela verksamheten år 2050. Att pressa kostnaderna är därför helt nödvändigt, säger Stefan Savonen, energi- och klimatansvarig på LKAB.

– Det är glädjande att HYBRIT-samarbetet har resulterat i ännu ett positivt resultat som vi nu kan visa upp. Forskningen ger oss trygghet och självförtroende att fortsätta utveckla en fossilfri värdekedja tillsammans med Vattenfall och LKAB, och vätgaslagret samt den fossilfria energiförsörjningen är förstås viktiga delar av helheten, säger Tomas Hirsch, Energidirektör på SSAB.

Fakta:

  • Testet: Vätgasproduktionen på maximalt ca 5 MW budades in på elmarknaden dagligen av Vattenfall och produktionsplanen skickades sedan till Hybrit.
  • Vätgaslagret togs först i drift under sommaren 2022 och testerna pågår till 2024.
  • I lagret testas vätgaslagring med känd teknik, så kallad LRC (Lined Rock Cavern).
  • Den fossilfria vätgasen (grön vätgas) produceras genom vattenelektrolys med fossilfri el på HYBRIT-piloten.
  • Lagret är en pilotanläggning på 100 kubikmeter och innehåller vätgas som är trycksatt till upp till 250 bar. I full skala, potentiellt på 100 000-120 000 m3 som lagrar 100 GWh el omvandlad till vätgas, räcker det för ett fullstort stålverks produktion i upp till fyra dagar.
  • Pilotlagret, ett stålinklätt bergrum, ligger cirka 30 meter från markytan och cirka 100 meter in via en anslutningstunnel.
  • Vattenfall, SSAB och LKAB har investerat 200 miljoner kronor (delat lika mellan ägarbolagen) och Energimyndigheten har via Industriklivet stöttat projektet med drygt 52 miljoner kronor.

Nyheter

Mahvie Minerals i en guldtrend

Publicerat

den

En traditionell gruva som skiner med guld

Mahvie Minerals är inriktade på guld och med ett guldpris som rusat i höjden och inte visar några tecken på att avta så har företaget hamnat i en trevlig position. VD Per Storm presenterar verksamheten och svarar på frågor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det kan bli brist på sand, grus och sten i Sverige och grannländerna

Publicerat

den

Sandtag från ovan

En ny nordisk rapport från NCC visar att Sverige och dess grannländer står inför en brist på ballastmaterial som sand, grus och sten. Materialbristen riskerar att bli en flaskhals för den gröna omställningen och annan viktig framtida samhällsutveckling skriver NCC.

Rapporten, som omfattar hela Norden, visar att länderna tillsammans kan komma att behöva nära tre miljarder ton mer ballast till år 2045 för att möta behoven i enlighet med respektive lands klimat- och utvecklingsmål. Det finns tillräckliga naturresurser, men utvinningen begränsas av ineffektiva tillståndsprocesser, bristande regional planering och låg återvinning.

Efterfrågan på ballast i Sverige förväntas öka med upp till 900 miljoner ton, eller 60 miljoner ton per år fram till år 2045, en mängd som motsvarar att täcka en yta motsvarande Stockholms kommun med ett två meter tjockt grus- och stenlager. Samtidigt har antalet aktiva stenbrott i landet minskat med 39 procent på ett drygt decennium. Denna utveckling kommer, om inga åtgärder vidtas, att leda till materialbrist, förseningar i byggprojekt och ökade klimatutsläpp från transporter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans stå för 35 procent av Kinas energi 2035

Publicerat

den

Energirapport i Kina

Den 8 september presenterade Kinas statliga energijätte National Energy Group sin nya rapport China Energy Outlook 2025–2060 vid ett seminarium i Peking. Rapporten ger en omfattande prognos för landets energibehov.

Rapporten visar att Kinas energiförbrukning fortsatt väntas öka under de närmaste tio åren och nå omkring 7,1–7,2 miljarder ton kolenheter (TCE) runt 2035, en ökning på cirka 20 procent jämfört med i dag. Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans nå en andel på 35 procent år 2035 och vidare till 80 procent år 2060.

Kol, olja och gas i omvandling

Trots omställningen kommer kol att spela en fortsatt stor roll på kort sikt. Konsumtionen väntas stiga till massiva 4,95–5,1 miljarder ton under den kommande femårsperioden och ligga kvar på över 4,6 miljarder ton fram till 2035. Därefter väntas gradvis nedgång i takt med att äldre gruvor fasas ut.

Oljeanvändningen har redan nått sitt maximum på omkring 730–750 miljoner ton per år. Med ökande elbilsanvändning och mognad i petrokemisk industri spås förbrukningen sjunka till cirka 700 miljoner ton 2030. Naturgas pekas ut som en viktig övergångsenergi och väntas nå en topp på nära 600 miljarder kubikmeter runt 2035.

Kraftig ökning av elbehovet

Rapporten framhåller att Kinas elförbrukning kommer att fortsätta växa stabilt. Den årliga tillväxten under 2026-2030 förväntas ligga på 4,5 procent och därefter omkring 2,9 procent. Elanvändningen spås nå 13,3 biljoner kilowattimmar 2030, 15,3 biljoner 2035 och kulminera kring 18 biljoner mellan 2050 och 2060.

Ökad självförsörjning

Rapporten betonar även vikten av energisäkerhet och självförsörjning. Kinas nuvarande primärenergisjälvförsörjningsgrad ligger på runt 80 procent och väntas stiga till över 90 procent omkring 2045.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära