Följ oss

Nyheter

Vätgaslager sänker den rörliga produktionskostnaden av vätgas med upp till 40 procent

Publicerat

den

Vätgaslager hos Hybrit

Hybrit har nu testat ett vätgaslager kommersiellt på elmarknaden med mycket positiva resultat. Genom att lägga till lagring kan den rörliga kostnaden för vätgasproduktion sänkas rejält, med mellan 25 till 40 procent.

Vätgaslagret användes under cirka en månad direkt mot elmarknaden. Uppdraget var att producera vätgas från fossilfri el med rörligt elpris till så låg kostnad som möjligt, till exempel under vissa delar av dagen eller under längre perioder med god tillgång på väderberoende elproduktion. Vätgasen levererades i ett jämnt flöde till SSAB.

– Trots att Vattenfalls optimering av handel och drift mot riktiga elpriser genomfördes under en period med låga prisvariationer blev resultaten mycket bra. Testerna har bedrivits i nära samarbete mellan Hybrit Development och Vattenfall och genom att göra det på riktigt kunde vi följa i realtid hur mycket pengar som sparades genom att nyttja lagret, säger Marie Anheden, senior projektledare på Hybrit.

Vattenfall skriver att alla forskningskampanjer på vätgaslagret, som ligger i anslutning till Hybrits pilotanläggning för fossilfritt järn i Luleå, hittills har visat lovande resultat. Själva konstruktionen har visat sig vara väl lämpad för snabba tömningar och fyllningar blandat med perioder med lägre aktivitet. I den senaste kampanjen för att sänka priset på vätgasproduktionen användes ett simuleringsverktyg, en ny optimeringsmodell och det 100 kubikmeter stora pilotvätgaslagret i Luleå.

– Det här är spännande och viktiga resultat eftersom vätgas från fossilfri el är en av nycklarna till industrins omställning. Storskalig vätgaslagring gör det möjligt att anpassa elanvändningen i ett elsystem med varierande tillgång och priser, samtidigt som industrin kan försörjas med vätgas på ett stabilare och kostnadseffektivare sätt. Använt i stor skala kan vätgaslagring ha en dämpande verkan på elprisvariationer, vilket skulle gynna investeringar i ny elproduktion från alla fossilfria kraftslag, säger Mikael Nordlander, chef för Vattenfalls industrisamarbeten.

– LKAB ska ställa om hela produktionen av järnmalmsprodukter till fossilfri järnsvamp framställd med vätgas, så det här är mycket viktiga resultat för oss. Vi kommer att behöva producera över en miljon ton vätgas och förbruka över 70 TWh fossilfri el per år när vi ställt om hela verksamheten år 2050. Att pressa kostnaderna är därför helt nödvändigt, säger Stefan Savonen, energi- och klimatansvarig på LKAB.

– Det är glädjande att HYBRIT-samarbetet har resulterat i ännu ett positivt resultat som vi nu kan visa upp. Forskningen ger oss trygghet och självförtroende att fortsätta utveckla en fossilfri värdekedja tillsammans med Vattenfall och LKAB, och vätgaslagret samt den fossilfria energiförsörjningen är förstås viktiga delar av helheten, säger Tomas Hirsch, Energidirektör på SSAB.

Fakta:

  • Testet: Vätgasproduktionen på maximalt ca 5 MW budades in på elmarknaden dagligen av Vattenfall och produktionsplanen skickades sedan till Hybrit.
  • Vätgaslagret togs först i drift under sommaren 2022 och testerna pågår till 2024.
  • I lagret testas vätgaslagring med känd teknik, så kallad LRC (Lined Rock Cavern).
  • Den fossilfria vätgasen (grön vätgas) produceras genom vattenelektrolys med fossilfri el på HYBRIT-piloten.
  • Lagret är en pilotanläggning på 100 kubikmeter och innehåller vätgas som är trycksatt till upp till 250 bar. I full skala, potentiellt på 100 000-120 000 m3 som lagrar 100 GWh el omvandlad till vätgas, räcker det för ett fullstort stålverks produktion i upp till fyra dagar.
  • Pilotlagret, ett stålinklätt bergrum, ligger cirka 30 meter från markytan och cirka 100 meter in via en anslutningstunnel.
  • Vattenfall, SSAB och LKAB har investerat 200 miljoner kronor (delat lika mellan ägarbolagen) och Energimyndigheten har via Industriklivet stöttat projektet med drygt 52 miljoner kronor.

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

den

Norges flagga

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

den

Vindkraftverk

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2.  Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna.  Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära