Nyheter
Vart är elpriserna på väg?

Hydrologi
Från början av oktober 2012 till början av april 2013 hade vi en period med extremt torrt väder i Norden. Det hydrologiska läget försämrades med ca 32 TWh från ett överskott på ca 10 TWh till ett underskott på ca 22 TWh. Från början av april har vi sedan haft ett mer lågtrycksinfluerat väder med en hel del nederbörd i magasinsområdena och det har lett till att det hydrologiska läget har förbättrats till ett underskott om ca 11 TWh. Det är inte bara mer nederbörd som har gjort att det hydrologiska läget har förbättrats utan även att spotpriserna i Tyskland har varit lägre än i Norden de senaste månaderna vilket har gjort att Norden har varit nettoimportör av el. Tittar vi framåt visar månadsprognosen för vädret på fortsatt ostadigt väder med nederbördsmängder över det normala för årstiden. Enligt WSI, som är ett väderinstitut, liknar årets vädersituation för juni-augusti den som har varit rådande för sommarmånaderna sedan år 2007, dvs inga långa perioder med stabila högtryck utan somrar med normala eller över normala nederbördsmängder.
Utsläppsrätter
Europaparlamentet röstade ned förslaget om backloading i mitten av april. För närvarande sker en revidering av förslaget som det ska röstas om i EU´s miljöutskott den 19:e juni. Godkänns det där kommer det att gå vidare för omröstning i Europaparlamentet i början av juli. Backloading-förslaget innebär att 900 Mton tillfälligt tas bort från marknaden för att sedan återföras till marknaden senast 2020. Ambitionen med detta är att priset på utsläppsrätter ska gå upp och därmed öka incitamentet att släppa ut mindre växthusgaser. Problemet är att överskottet av utsläppsrätter på marknaden för närvarande är ca 2000 Mton vilket innebär att det antagligen inte har någon större effekt om 900 Mton utsläppsrätter tillfälligt tas bort från marknaden. Det kan snarare bli så att priserna på utsläppsrätterna sjunker även om det blir ett positivt resultat vid omröstningen eftersom osäkerheten på marknaden försvinner när den är avklarad. Utsläppsrätterna (DEC-14) har under flera månader handlats mellan 3-5 €/ton och det troliga är att de fortsätter att ligga i det spannet framöver.
Kolpriser
Kolpriset för år 2014 är i en nedåtgående trend sedan september 2012 då det handlades på ca 110 $/ton. Idag ligger priset strax under 87 $/ton vilket innebär en nedgång på ca 23 $/ton. Det är den svaga ekonomiska utvecklingen som har resulterat i att den globala efterfrågan på kol har blivit svagare än vad som tidigare förväntades. Det finns för närvarande ett överskott på marknaden som antagligen kommer att bestå lång tid framöver. Det troliga är att nedåttrenden fortsätter det närmaste halvåret.
Terminspriser i Norden och Tyskland
Terminspriset för år 2014 i Tyskland har sjunkit kraftigt sedan i höstas, från ca 50 €/MWh till strax under 38 €/MWh. Det beror framförallt på att priserna på kol och utsläppsrätter har haft en fallande trend men också på att utbyggnaden av vind– och solkraft har fortsatt i hög takt. Till detta kommer även den svaga ekonomiska utvecklingen som resulterat i minskad efterfrågan på el från den tyska industrin. Den utvecklingen ser dessutom ut att bestå framöver.
Terminspriset för år 2014 i Norden har haft en lugnare utveckling jämfört med Tyskland men har ändå varit i en fallande trend sedan i höstas, från ca 40 €/MWh till ca 34,5 €/MWh. Att Norden inte har fallit mer beror naturligtvis på den svaga hydrologiska utvecklingen sedan i höstas. Efter den senaste tidens förbättrade vattensituation har emellertid kontraktet tagit ny fart på nedsidan. Precis som i Tyskland förväntas efterfrågan från den elintensiva industrin sjunka de närmaste åren. Elproduktionen från den förnyelsebara energin fortsätter att växa i ganska snabb takt. I Danmark stod vindkraften för ca 35% av elproduktionen 2012. I Sverige tillkom 846 MW ny vindkraft 2012 och i år förväntas utbyggnaden bli ca 900 MW. Elproduktionen från de svenska kärnkraftverken borde också bli stabilare de kommande åren till följd av de omfattande underhållsarbeten som har skett de senaste åren.
Vart är elpriserna på väg?
I stort sett alla faktorer som påverkar elpriset verkar för nedsidan just nu. Marginalkostnaden för kol avseende år 2014 ligger på ca 31 €/MWh vilket gör uppsidan begränsad. Om vi uppnår ett normalt hydrologiskt läge innan utgången av 2013 kan priset ganska enkelt falla ytterligare 4-6 €/MWh för år 2014 och då hamna på 30 €/MWh eller strax därunder. Det som kan hindra sjunkande elpriser är om politikerna kommer fram med något nytt förslag angående utsläppsrätterna som idag ej är känt som skulle kunna pressa upp prisbilden. Det är dock inget som talar för det i dagsläget. Det allra största hotet mot sjunkande elpriser är naturligtvis om vi får en torr sommar och/eller höst som återigen försämrar det hydrologiska läget.
Nyheter
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största

Gruvbolaget Viscaria kommer allt närmare att starta Viscariagruvan i Kiruna, vilken kommer att bli en av Europas största koppargruvor. Brytning påbörjas under 2026 och anrikningsverket tas i bruk under 2027 som då produceras det första koncentratet.
Bolaget har hittills satsat 1,8 miljarder kronor men kommer att behöva ytterligare 6 miljarder, där fördelningen är tänkt att vara 60 procent lån och 40 procent eget kapital.
EFN intervjuar Viscarias vice vd Anna Tyni.
Nyheter
Hur USA blev världens största exportör av propan

USA har på 15 år gått från nästan ingen export alls av propan till att bli störst i världen. Det är en utveckling som följer den explosiva produktionsökningen av naturgas och olja. Propan är en biprodukt från naturgasbearbetning och oljeraffinering. Genom tekniker som fracking och horisontell borrning ökade den amerikanska olje- och gasproduktionen kraftigt från omkring 2008, särskilt i Permian (Texas/New Mexico). Det ledde till en kraftig ökning av propanproduktionen.
Trots ökande produktion har efterfrågan inom USA varit relativt stillastående eller minskat. Det skapade ett överskott som drev på exporten.
Företag som Enterprise Products Partners byggde ut terminaler för att exportera propan, särskilt från Houston. Priserna på amerikansk propan är lägre än i exempelvis Qatar eller Förenade Arabemiraten, vilket gör den konkurrenskraftig globalt.
Kina är en av de största importörerna, särskilt för sin kemikalieindustri. Mexiko är också starkt beroende av amerikansk propan, medan Kanada främst exporterar till USA. USMCA-avtalet undantar Kanada och Mexiko från tullar.
Handelstullar, särskilt från Kina, har skapat oro men påverkar inte efterfrågan nämnvärt eftersom Kina fortfarande är beroende av amerikansk propan. Alternativ från Mellanöstern är dyrare.
Amerikanska företag bygger ut exportkapaciteten. Även om andra länder ökar sin produktion, förväntas USA behålla ledningen. Då inhemsk konsumtion är begränsad, måste överskottet säljas internationellt.
Nyheter
Utbudsunderskott och stigande industriell efterfrågan av silver på marknaden

I denna presentation ger Jochen Staiger en omfattande analys av silvermarknaden och belyser det pågående utbudsunderskottet, den stigande industriella efterfrågan och framväxande faktorer som försvarsutgifter och grön teknik. Han diskuterar trendernas inverkan på silverpriset och ger insikter om specifika gruvbolag och deras framtidsutsikter.
-
Nyheter3 veckor sedan
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: The forward curve is pricing tightness today and surplus tomorrow
-
Nyheter2 veckor sedan
Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedan
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte
-
Nyheter2 veckor sedan
Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina slår nytt rekord i produktion av kol
-
Nyheter2 veckor sedan
Saudiarabien informerar att man är ok med ett lägre oljepris
-
Nyheter3 veckor sedan
Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt