Koppar handlas nu kring 9 000 USD per ton efter att ha stigit 30 procent från prisfallet då Ryssland kraftigt eskalerade sitt krig i Ukraina. Råvaruhandelsfirman Trafigura tror att priset på koppar under de kommande 12 månaderna kan överträffa det tidigare rekordet från mars 2022 på 10 845 USD och nå ändå upp till 12 000 USD.

Denna prognos baseras på både utbuds- och efterfrågesidan. På utbudssidan har lagren de senaste veckorna minskat i högt tempo och är nu nere på de lägsta säsongsnivåerna sedan år 2008. På efterfrågesidan finns återkomsten i den kinesiska ekonomin. Fortsätter kinas efterfrågan att öka så är bufferten liten för att möta den.

Tilläggas ska att det ligger i en råvaruhandelsfirmas intresse att priser stiger, att brist uppstår och att priser blir volatila.

Perus gruvexport sjönk med 19,8 procent i januari 2023 jämfört med samma månad förra året, sade sektorns handelskammare på tisdagen. Siffran är inte förvånande eftersom Peru skakats av protester de senaste månaderna.

Den totala mineralexporten under månaden uppgick till 2,473 miljarder dollar jämfört med de 3,1 miljarder dollar som registrerades ett år tidigare, sade National Mining, Oil and Energy Society (SNMPE).

För koppar som Peru är världens näst största producent av, sjönk exporten med 25 procent på årsbasis under årets första månad, till 1,248 miljarder dollar.

Föreningen sa att minskningen av kopparexporten drevs av en minskning med 20,3 procent i volymer jämfört med samma månad 2022, samt en minskning med 5,9 procent i metallens pris.

Gruvminister Oscar Vera sa förra veckan att lokala gruvor återigen började transportera kopparkoncentrat till hamnar för export efter protester som hindrat transporterna. Protesterna i Peru inleddes i december förra året efter avsättningen av den förre presidenten Pedro Castillo.

I en rapport om industrins produktion i januari hänvisade gruvministeriet till ”avbrottet i den södra gruvkorridoren i landet på grund av sociala konflikter i produktionen av utvunnen koppar”.

Samtidigt sjönk guldexporten med 28 procent i januari till 578 miljoner dollar, rapporterade SNMPE. Detta berodde på en volymminskning på 30,8 procent och trots en årlig prishöjning av guld på 4 procent.

Egyptiska myndigheter har meddelat att landet planerar att dra sig ur ett FNs spannmålsavtal i slutet av juni, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Egypten, en av världens största veteimportörer, undertecknade den multinationella spannmålshandelskonventionen Grains Trade Convention (GTC) vid starten 1995. Egypten har varit medlem i rådet som styr spannmålshandelskonventionen sedan starten 1945 då det hette International Wheat Agreement. 

Egyptens begäran i februari att dra sig tillbaka följer en period av turbulens på spannmålsmarknaderna på grund av kriget i Ukraina och oro för livsmedelssäkerhet.

International Grains Council (IGC), som administrerar fördraget, sade att flera delegationer inom IGC är ”förvånade och ledsna över beslutet.” Flera medlemmar kommer sannolikt att be Egypten att ompröva sitt beslut, sade Arnaud Petits verkställande direktör för regeringskonferensen.

Egyptens utrikesdepartement bekräftade att beslutet togs efter att en bedömning av försörjnings- och handelsdepartementen fann de inte att deras medlemskap gav något mervärde.

Flera internationella spannmålshandlare säger att de inte förväntade sig någon inverkan på spannmålsmarknaden, men att symboliskt sett kan Egyptens avgång ses som oroande.

Kriget i Ukraina störde Egyptens veteinköp förra året. Krigets ekonomiska effekter förvärrade också en brist på utländsk valuta i Egypten, vilket ledde till en avmattning av importen, en eftersläpning av varor i hamnar och ett finansiellt stödpaket på 3 miljarder dollar från IMF.