Nyheter
Världens största vanadiumprojekt
Den lilla vanadiumutvecklaren Technology Metals Australia (ASX: TMT) har publicerat Definitive Feasibility Study-resultat för sitt Gabanintha Vanadium-projekt. Dessa studier har identifierat den möjliga livslängdens EBITDA till totalt 4,1 miljarder AUD.

”Det mycket högkvalitativa Gabanintha Vanadium-projektet DFS har genererat ett enastående resultat som har levererat lägsta kvartilens driftskostnader under en lång initial gruvlivslängd i en skala som kommer att göra projektet till den största enskilda primära vanadinproducenten i världen,” säger Ian Prentice, VD för Technology Metals Australia.
Technology Metals Australia har i dag ett marknadsvärde på cirka 17 MAUD, motsvarande 110 MSEK. Bolagets studie visar ett aggregerat resultat före skatt på 2,3 miljarder AUD för Gabanintha Vanadium Projektet. Detta förutsätter att det genomsnittliga priset för vanadium pentoxid ligger kvar på 10,88 USD per pound.
Dessa antaganden bygger på ett 15-årigt historiskt vanadiumpris på 8,78 USD per pound, samt faktorer som att den förestående batterimineralbristen förväntas se en potentiell ökning av batteriemineralpriserna under det kommande decenniet.
Höga kvaliteter och låga driftskostnader
Nyckeln till det betydande projektvärdet och intjäningspotentialen är projektets låga driftskostnad. Höga kvaliteter och låga driftskostnader gör det enligt projektprognosen möjligt att producera Vanadium till en genomsnittlig kostnad på 4,04 USD per pound under gruvans sextonåriga livslängd.
Båda dessa var anmärkningsvärda förbättringar jämfört med företagets Pre-Feasibility Study från juni 2018, som identifierat en genomsnittlig produktionskostnad på 4,04 USD per pound under en trettonårig livslängd.

Om projektet fortskrider till nästa steg krävs miljögodkännanden och säkerställande av ett gruvkontrakt. Det behövs även ett påbörjande av finansieringsinitiativ för att bygga en anläggning för produktionsprocessen till en kostnad av 454 miljoner AUD med en återbetalningsperiod på 3,2 år.
En del av den rena energitrenden
Vanadium (Vanadin) har uppmärksammats under de senaste åren som en del av clean energy-trenden där vanadium marknadsförs som ett alternativ till litiumjonbatterier som energilagringslösningar med lång livslängd.
Vanadium Redox-batterier (VRB) har snabba laddnings- och urladdningstider.
Gabanintha Vanadium-projektet ligger i Meekatharra, västra Australien och cirka 500 km nordost om hamnstaden Geraldton. Enligt den senaste kvartalsrapporten hade Technology Metals Australia 1,83 miljoner AUD kontanter i banken. Detta tyder på att företaget kan komma att behöva göra nyemissioner eller ta in partners i projektet för att slutföra detta.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

