Följ oss

Nyheter

Världen balanserar på gränsen av att kunna producera tillräckligt med kritiska mineraler

Publicerat

den

Marknaden för mineraler som hjälper till att driva elfordon, vindkraftverk, solpaneler och annan teknik som är avgörande för övergången till ren energi har fördubblats under de senaste fem åren, enligt en ny rapport från International Energy Agency.

Den första årliga IEA Critical Minerals Market Review, som publicerades i tisdags, visar att den rekordsnabba utvecklingen av teknik inom förnybar energi driver på en enorm efterfrågan på mineraler som litium, kobolt, nickel och koppar. Från 2017 till 2022 var energisektorn den viktigaste faktorn bakom en tredubbling av den totala efterfrågan på litium, en 70-procentig ökning av efterfrågan på kobolt och en 40-procentig ökning av efterfrågan på nickel. Marknaden för energiomställningsmineraler uppgick till 320 miljarder USD 2022 och är inställd på fortsatt snabb tillväxt, vilket gör den alltmer central för den globala gruvindustrin.

Därför ökade investeringarna i utveckling av kritiska mineraler med 30 procent förra året, efter en ökning med 20 procent under 2021. Bland de olika mineralerna ökade investeringarna i litium mest, med 50 procent, följt av koppar och nickel. Den kraftiga ökningen av företagens utgifter för att utveckla mineraltillgångar bidrar till att omställningen till ren energi blir överkomlig och går snabbt, vilket i hög grad kommer att påverkas av tillgången på kritiska mineraler.

”Vid en avgörande tidpunkt för övergången till ren energi i världen, uppmuntras vi av den snabba tillväxten på marknaden för kritiska mineraler, som är avgörande för att världen ska kunna uppnå sina energi- och klimatmål”, säger Fatih Birol, IEA:s verkställande direktör. ”Trots detta kvarstår stora utmaningar. Mycket mer behöver göras för att säkerställa att leveranskedjorna för kritiska mineraler är säkra och hållbara. IEA kommer att fortsätta sitt tidiga ledarskap inom detta område med banbrytande forskning och analys – och genom att sammanföra regeringar, företag och andra intressenter för att driva på utvecklingen, särskilt vid vårt toppmöte om kritiska mineraler och ren energi den 28 september.”

Om alla planerade projekt för kritiska mineraler i världen genomförs kan utbudet vara tillräckligt för att stödja de nationella klimatlöften som tillkännagivits av regeringarna, enligt IEA:s analys. Risken för projektförseningar och teknikspecifika brister lämnar dock lite utrymme för självbelåtenhet när det gäller tillräckligheten i utbudet. Och fler projekt skulle i vilket fall som helst behövas till 2030 i ett scenario som begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 °C.

Det koncentrerade ursprunget för utbudet är också fortfarande ett bekymmer, med många nya annonserade projekt från redan dominerande länder. Jämfört med för tre år sedan var andelen för de tre största producenterna av kritiska mineraler under 2022 antingen oförändrad eller ökade ytterligare, särskilt för nickel och kobolt.

Nyheter

Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.

Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.

Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära