Nyheter
Varför kinesiska investerare köper upp allt guld på marknaden
När guldpriset föll med nästan 30 procent, det största nedgången som guld redovisat sedan 1983, under det första halvåret 2013, likviderades närmare 585 ton guld från olika ETFer i takt med att dessa fonders investerare lämnade marknaden. Prisfallet fick fastlandskinas konsumenter att rusa för att handla den gula metallen.
Bilden är tagen den 11 juni 2013, då tiotusen människor köade utanför en guldbutik i syfte att köpa guld. Köparna köade under den tre dagar långa Drakbåtsfestivalen.
Det kraftiga prisfallet sågs av de kinesiska husmödrarna, som av hävd är de som hanterar kassan i landets hushåll, som ett unikt tillfälle att ladda upp med guldföremål och säsongsbetonade presenter, saker som normalt sett köps under den senare delen av året. Detta skapade en frenetisk aktivitet i den kinesiska detaljhandeln under det andra kvartalet 2013. De kinesiska husmödrarna stod bokstavligen i kö i timmar för att få tag på någon form av guldprodukt, antingen i form av smycken i 24 karat eller investeringstackor. I många fall ledde detta till att försäljningsställenas lager helt rensades.
Denna aldrig tidigare skådade våg av konsumentefterfrågan har lett till ett uppsving i Kinas ädelmetallimport och har genererat en betydande ökning av handelsvolymerna av avistakontrakt på Shanghai Gold Exchange (SGE) där omsättningen har mer än fördubblats under det första halvåret 2013. Detta åtföljdes av en massiv ökning av leverans av fysiskt guld ur börsens valv och en kraftig ökning av premien för fysiskt guld. Detta premium noterade en all time high på 56 USD/troy ounce den 13 maj, vilket skall jämföras med genomsnittet år 2012 som låg på låga 6,5 USD per troy ounce.
Volymerna ökade också i väst och de guldterminer och -optioner som handlas på New Yorks COMEX noterade betydligt ökade volymer under den första halvan av 2013. Den genomsnittliga volymen ökade med 11 procent.
Större delen av Kinas ädelmetallflöden går genom Hong Kong som fortfarande fungerar som en port till fastlandet och ofta betraktas som representativ för fastlandskinas efterfrågan, även om direktimporten genom Shanghai har ökat betydligt.
Hong Kongs guldimport från större ädelmetallproducerande länder uppgick under de första sju månaderna 2013 till 919 ton, en svindlande ökning på 162 procent jämfört med året innan. Enligt Thomson Reuters GFMS research ökade den kinesiska smyckestillverkningen med mer än 40 procent jämfört med föregående år och nådde 345 ton medan efterfrågan på fysiska investeringsprodukter steg till 246 ton, en ökning med 63 procent under perioden.
Tillväxttakten i efterfrågan på guld hos den asiatiska jätten har varit extrem trots en omvärld som vant sig vid ständigt stigande guldpriser. Tillväxten har under det senaste decenniet legat på över tio procent per år. Under samma tioårsperiod har smyckestillverkningen i Kina ökat med över 300 ton per år. Under samma period har större delen av den globala marknaden bevittnat en kraftig nedgång. Globalt sett har andelen guld som använts i smyckesproduktionen, Kina exkluderat, minskat med fem procent då allt dyrare guld ersattes med billigare material. I GFMS Gold Survey Update 1 som nyligen publicerades, föreslår författarna fler förklaringar till att Kinas befolkning köpt guld i ett nästintill feberaktigt tillstånd under det första halvåret 2013, och även under en stor del av det senaste decenniet. Den viktigaste förklaringen är att guld alltid har spelat en mycket viktig roll i det kinesiska samhället. Den viktigaste förklaringen som författarna ger är att de kinesiska konsumenterna blivit allt mer övertygade om att guldet är att betrakta som ett alternativt tillgångsslag som dessutom skyddar och bevarar rikedom. Dessutom har kombinationen av stigande inkomstnivåer och snabb urbanisering, i kombination med oro för inflation och begränsad tillgång till investeringsprodukter (främst på landsbygden), gjort att de kinesiska konsumenterna, främst de kvinnliga som fortfarande huvudsakligen styr över ekonomin, sett guld som ett bra sätt att skydda sina tillgångar.
Även i de kinesiska städerna har de mer sofistikerade medborgarna valt att investera i guld för att diversifiera sina tillgångar. Den snabbt växande kinesiska medelklassen ser guld som ett alternativ till den snäva och kontrollerade fastighetsmarknaden, låga räntor och en börs som inte lockar.
Frågan som många ställer sig är om de kinesiska husmödrarna kommer att fortsätta köpa guld lika frenetiskt under resten av 2013. Vi anser att detta är osannolikt, i alla fall på kort sikt, i alla fall om vi inte får se ytterligare en betydande nedgång i guldkursen. Efterfrågan är emellertid stark på den kinesiska marknaden, premiumet för fysiskt guld har kommit ned till en mer moderat nivå om 17 USD per troy ounce, och den kinesiska guldmarknaden förefaller nu hämta andan igen.
På längre sikt kan inte Kinas fysiska efterfrågan av guld underskattas. Landet har redan i år gått om Indien som världens största guldkonsument med sina köp på över 1 000 ton av den gula metallen. Efterfrågan på guld i Kina har fyrdubblats under det senaste årtionden, under en period då guldpriset har stigit med 1 400 procent, och uppgår nu till otroliga 50 miljarder USD per år. Guldpriset kommer i allt större utsträckning styras av de kinesiska husmödrarna i framtiden.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |



