Följ oss

Nyheter

Vårens elpriser fem gånger högre än i fjol

Publicerat

den

Vindkraftverk

Trots att det i Norden har installerats stora mängder elproduktion, främst i form av vindkraft, under det senaste året så är elpriset många gånger högre nu än för ett år sedan. I mars och april förra året låg elpriset på mellan 5 och 10 öre per kWh, nu och under kommande månad räknar elbolaget Bixia med att priset hamnar omkring 30 öre per kWh.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

– Förra våren hade vi extremt välfyllda snö- och vattenmagasin samtidigt som det var relativt milt väder i mars och april, vilket gjorde att efterfrågan var lägre. I år har vi mer normala nivåer i dessa magasin samtidigt som temperaturerna är lägre. Vår uppfattning är att prisbilden den kommande månaden landar omkring 30 öre per kWh, men dagar då det blåser mycket kan priset sjunka kraftigt, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Det är många faktorer som påverkar elpriset, en av de viktigaste är vädret eftersom vi i Norden har så mycket förnybar elproduktion. Vädret kommer att få en ännu större påverkan ju mer vi bygger ut den förnybara produktionen.

– Det gör att priserna kommer att variera ännu mer utifrån vädret. Förra veckan är ett bra exempel då vi fick en ny toppnotering för vindkraftsproduktionen som under ett dygn stod för närmare 30 procent av den totala produktionen i Norden trots senvinter och låg temperatur. Det beror naturligtvis på att den installerade effekten ökar vilket ger utslag en blåsig dag, säger Johan Sigvardsson.

Priset på utsläppsrätter har ökat kraftigt

Handel med utsläppsrätter är ett av EU:s viktigaste verktyg för att åstadkomma den produktionsomställning som krävs för att nå utsläppsmålet. Antalet utsläppsrätter i omlopp och fri tilldelning har varit i stort överskott men reglerna stramas åt. Nu, under 2021, har vi gått in i fas fyra där minskningstakten ska öka från 1,74 procent per år till 2,2 procent. Den fjärde handelsperioden löper till 2030.

– Under den nuvarande fasen är omställningsambitionerna högre. En förväntan om en högre prisbild i framtiden har lockat många nya finansiella aktörer till marknaden som inte har ett underliggande köpbehov. Konsekvensen har blivit att priset på utsläppsrätter har stigit kraftigt. Det kostar helt enkelt mer att släppa ut koldioxid. Det stigande priset på utsläppsrätterna har dock inte påverkat elpriset i samma utsträckning som förväntat. Men mycket talar för att det kommer påverka elpriset på lite längre horisont, säger Johan Sigvardsson.

Förra året, då elpriset var extremt lågt, var det tufft läge för många av landets elproducenter som har gjort stora investeringar.

Bättre läge för elproducenter

– Många av de drygt 2 000 producenter som säljer sin el genom oss på Bixia är lantbrukare som har investerat i vindkraftverk, en solcellsanläggning eller rustat upp ett litet vattenkraftverk. De hade det väldigt tufft förra året men nu är deras förutsättningar lite bättre, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Populära