Nyheter
Vad bestämmer oljepriset?
För varje år som går så får oljan en allt större betydelse för den globala ekonomin. För länge sedan ansågs den olja som kom upp efter det att en borr satts till marken vara en olägenhet eftersom den förstörde fynd som vatten eller salt. Det var inte förrän 1857 som den första kommersiella oljekällan borrades i Rumänien. Den amerikanska oljeindustrin föddes två år senare med en avsiktlig borrning i Titusville, Pennsylvania.
Den tidiga efterfrågan på olja avsåg fotogen eller bränsle till oljelampor, och det var inte innan 1901 som den första kommersiella brunnen för massproduktion borrades vid Spindletop i sydöstra Texas. Vid Spindletop producerades mer än 10 000 fat per dag, mer än vad alla andra oljeproducerande brunnar i USA producerade tillsammans. Många skulle hävda att den moderna oljeeran föddes den dagen 1901 och att det var då som oljan kom att ersätta kol som världens främsta energikälla. Oljans användningsområde som bränsle fortsätter att vara den primära orsaken till den höga efterfrågan världen över, men hur bestäms priset på olja?
Vad bestämmer oljepriset?
Med oljans betydelse som en global handelsvara följer möjligheterna till stora prissvängningar som kan ha en stor betydande ekonomisk inverkan.
De två viktigaste faktorerna som påverkar oljepriset är:
- tillgång och efterfrågan
- marknadssentimentet
Begreppet utbud och efterfrågan är relativt okomplicerat. När efterfrågan ökar eller utbudet minskar så går priset upp. När efterfrågan minskar eller utbudet ökar går priset ner. Låter det enkelt?
Inte riktigt. Priset på olja bestäms som vi vet på terminsmarknaderna på råvarubörserna. Ett oljeterminskontrakt är ett bindande avtal som ger en rätt att köpa olja till ett fördefinierat pris vid en förutbestämd tidpunkt i framtiden. I ett terminskontrakt är både köparen och säljaren skyldiga att uppfylla sin del av transaktionen på angivet datum.
Det finns följande två typer av terminshandlare:
- Hedgare
- Spekulanter
Ett exempel på en hedgare skulle vara ett flygbolag som köper oljeterminer för att skydda sig mot potentiellt stigande priser medan ett exempel på en spekulant är någon som köper en termin baserat på sina egna gissningar, men som inte har för avsikt att faktiskt köpa produkten. Enligt Chicago Mercantile Exchange (CME) sker majoriteten av all terminshandel av spekulanter och mindre än tre procent av alla transaktioner leder till att köparen av ett terminskontrakt tillträder varan som handlas.
Den andra viktiga faktorn som avgör oljepriserna är känslor. Tron på att efterfrågan på olja kommer att öka kan leda till en dramatisk ökning av oljepriserna i nuet eftersom spekulanter och hedgare driver upp terminspriset och vice versa.
Priscykeln
Ur ett historiskt perspektiv förefaller det som om det finns en cykel på 29 år, plus eller minus ett eller två år, som styr beteendet hos råvarupriserna i allmänhet. Sedan början av 1900-talet, när oljan kom att bli en mycket eftertraktad råvara, har vi sett stora toppar i råvaruindexet under 1920, 1951 och 1980. Råvaruindexet sköt i höjden både 1920 och 1980, men det finns inte en lika tydlig topp 1951 eftersom oljepriset rörde sig i sidled under hela perioden 1948 till 1968. Runt 2000 förekom inte detta mönster. Det är emellertid viktigt att notera att utbud, efterfrågan och känsla har företräde framför cykler eftersom cyklerna bara är riktlinjer, inte regler.
Slutsats
Till skillnad från de flesta produkter bestäms inte oljepriset enbart av utbud, efterfrågan och sentimentet på marknaden mot den fysiska produkten. Oljepriset bestäms snarare av utbud, efterfrågan och känsla för oljeterminskontrakt, som handlas kraftigt av spekulanter vilket gör att det spelar en dominerande roll i prissättningen. Cykliska trender på råvarumarknaden kan också spela en roll. Oavsett hur priset slutligen bestäms, baserat på dess användning i bränslen och otaliga konsumtionsvaror, verkar det som om olja kommer att fortsätta att vara i hög efterfrågan under överskådlig framtid.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

