Följ oss

Nyheter

Vad bestämmer oljepriset?

Publicerat

den

Oljefat
Oljefat

Foto: Remco van der meer

För varje år som går så får oljan en allt större betydelse för den globala ekonomin. För länge sedan ansågs den olja som kom upp efter det att en borr satts till marken vara en olägenhet eftersom den förstörde fynd som vatten eller salt. Det var inte förrän 1857 som den första kommersiella oljekällan borrades i Rumänien. Den amerikanska oljeindustrin föddes två år senare med en avsiktlig borrning i Titusville, Pennsylvania.

Den tidiga efterfrågan på olja avsåg fotogen eller bränsle till oljelampor, och det var inte innan 1901 som den första kommersiella brunnen för massproduktion borrades vid Spindletop i sydöstra Texas. Vid Spindletop producerades mer än 10 000 fat per dag, mer än vad alla andra oljeproducerande brunnar i USA producerade tillsammans. Många skulle hävda att den moderna oljeeran föddes den dagen 1901 och att det var då som oljan kom att ersätta kol som världens främsta energikälla. Oljans användningsområde som bränsle fortsätter att vara den primära orsaken till den höga efterfrågan världen över, men hur bestäms priset på olja?

Vad bestämmer oljepriset?

Med oljans betydelse som en global handelsvara följer möjligheterna till stora prissvängningar som kan ha en stor betydande ekonomisk inverkan.

De två viktigaste faktorerna som påverkar oljepriset är:

  • tillgång och efterfrågan
  • marknadssentimentet

Begreppet utbud och efterfrågan är relativt okomplicerat. När efterfrågan ökar eller utbudet minskar så går priset upp. När efterfrågan minskar eller utbudet ökar går priset ner. Låter det enkelt?

Inte riktigt. Priset på olja bestäms som vi vet på terminsmarknaderna på råvarubörserna. Ett oljeterminskontrakt är ett bindande avtal som ger en rätt att köpa olja till ett fördefinierat pris vid en förutbestämd tidpunkt i framtiden. I ett terminskontrakt är både köparen och säljaren skyldiga att uppfylla sin del av transaktionen på angivet datum.

Det finns följande två typer av terminshandlare:

  • Hedgare
  • Spekulanter

Ett exempel på en hedgare skulle vara ett flygbolag som köper oljeterminer för att skydda sig mot potentiellt stigande priser medan ett exempel på en spekulant är någon som köper en termin baserat på sina egna gissningar, men som inte har för avsikt att faktiskt köpa produkten. Enligt Chicago Mercantile Exchange (CME) sker majoriteten av all terminshandel av spekulanter och mindre än tre procent av alla transaktioner leder till att köparen av ett terminskontrakt tillträder varan som handlas.

Den andra viktiga faktorn som avgör oljepriserna är känslor. Tron på att efterfrågan på olja kommer att öka kan leda till en dramatisk ökning av oljepriserna i nuet eftersom spekulanter och hedgare driver upp terminspriset och vice versa.

Priscykeln

Ur ett historiskt perspektiv förefaller det som om det finns en cykel på 29 år, plus eller minus ett eller två år, som styr beteendet hos råvarupriserna i allmänhet. Sedan början av 1900-talet, när oljan kom att bli en mycket eftertraktad råvara, har vi sett stora toppar i råvaruindexet under 1920, 1951 och 1980. Råvaruindexet sköt i höjden både 1920 och 1980, men det finns inte en lika tydlig topp 1951 eftersom oljepriset rörde sig i sidled under hela perioden 1948 till 1968. Runt 2000 förekom inte detta mönster. Det är emellertid viktigt att notera att utbud, efterfrågan och känsla har företräde framför cykler eftersom cyklerna bara är riktlinjer, inte regler.

Slutsats

Till skillnad från de flesta produkter bestäms inte oljepriset enbart av utbud, efterfrågan och sentimentet på marknaden mot den fysiska produkten. Oljepriset bestäms snarare av utbud, efterfrågan och känsla för oljeterminskontrakt, som handlas kraftigt av spekulanter vilket gör att det spelar en dominerande roll i prissättningen. Cykliska trender på råvarumarknaden kan också spela en roll. Oavsett hur priset slutligen bestäms, baserat på dess användning i bränslen och otaliga konsumtionsvaror, verkar det som om olja kommer att fortsätta att vara i hög efterfrågan under överskådlig framtid.

Nyheter

Silver spränger den magiska gränsen, kostar nu över 50 USD per uns

Publicerat

den

Ädelmetallen silver spränger en smått magisk gräns och handlas nu över 50 USD per uns. Priset har verkligen exploderat. Silver följer med i ett bredare rally där fult nyligen sprängde 4000 USD per uns-nivån. Priset för att låna silver har också skjutit i höjden på senare tid vilket indikerar att tillgången på silver på den fysiska marknaden har börjat bli lågt. Samtidig är efterfrågan från industrin bra och räntorna låga. Och på toppen av det kan vi lägga geopolitisk oro som gör att fler letar sig till fysiska tillgångar som silver.

Graf över prisutvecklingen på silver
Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla, Evroc och Studsvik vill bygga kärnkraftsdrivna datacenter i Sverige

Publicerat

den

Datacenter med kärnkraftverk

Blykalla, Evroc och Studsvik har undertecknat ett samförståndsavtal för att undersöka möjligheten att utveckla Sveriges första kärnkraftsdrivna datacenter vid Studsviks licensierade kärnkraftsanläggning i Nyköping.

Blykalla utvecklar avancerade blykylda kärnreaktorer för att leverera säker, kostnadseffektiv och hållbar basenergi. Evroc bygger hyperscale-moln- och AI-infrastruktur för att driva Europas digitala framtid. Studsvik driver en licensierad kärnkraftsanläggning i Nyköping och tillhandahåller livscykeltjänster för kärnkraftssektorn, inklusive bränsle, material och avfallshantering. Tillsammans kombinerar de teknik, infrastruktur och anläggningsexpertis för att påskynda utbyggnaden av kärnkraftsdrivna datacenter.

Det finns en växande internationell efterfrågan på kärnkraftsdrivna datacenter, driven av parallella krav från AI och elektrifiering. Med sin kapacitet att leverera ren, pålitlig baskraft och inbyggd redundans är små modulära reaktorer särskilt väl lämpade för att möta detta behov.

Belastar inte elnätet

En stor fördel med att bygga datacenter och kärnkraftverk bredvid varandra är att elnätet inte belastas. Det gör totalpriset för elektriciteten blir lägre, samtidigt som det inte tillkommer investeringskostnader för operatören av elnätet.

Vill etablera Sverige som en föregångare

Med detta avtal strävar parterna efter att etablera Sverige som en föregångare i denna globala omställning, genom att utnyttja Studsviks licensierade anläggning, Evrocs digitala infrastruktur och Blykallas avancerade SMR-teknik.

”Detta samarbete är en möjlighet för Sverige att bli ledande inom digital infrastruktur. Det ger oss möjlighet att visa hur små modulära reaktorer kan tillhandahålla den stabila, fossilfria energi som krävs för AI-revolutionen”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla. ”Studsviks anläggning och evrocs ambitioner erbjuder rätt förutsättningar för ett banbrytande projekt.”

Samförståndsavtalet fastställer en ram för samarbete mellan de tre parterna. Målet är att utvärdera den kommersiella och tekniska genomförbarheten av att samlokalisera datacenter och SMR på Studsviks licensierade anläggning, samarbeta med kommuner och markägare samt definiera hur en framtida kommersiell struktur för elköpsavtal skulle kunna se ut.

”Den ständigt växande efterfrågan på AI understryker det akuta behovet av att snabbt bygga ut en massiv hyperskalig AI-infrastruktur. Genom vårt samarbete med Blykalla och Studsvik utforskar vi en modell där Sverige kan ta ledningen i byggandet av en klimatneutral digital infrastruktur”, kommenterar Mattias Åström, grundare och VD för Evroc.

”Studsvik erbjuder en unik plattform med anläggningsinfrastruktur och unik kompetens för att kombinera avancerad kärnkraft med nästa generations industri. Detta samförståndsavtal är ett viktigt steg för att utvärdera hur sådana synergier kan realiseras i Sverige”, kommenterar Karl Thedéen, vd för Studsvik.

Parterna kommer nu att inrätta en gemensam styrgrupp för att utvärdera anläggningen och affärsmodellen, med målet att inleda formella partnerskapsförhandlingar senare i år. Deras fortsatta samarbete ska möjliggöra ren och säker energi för Europas AI-infrastruktur och digitala infrastruktur.

Fortsätt läsa

Nyheter

Toppmöte om framtidens kärnkraft runt Östersjön hölls idag

Publicerat

den

Toppmöte om kärnkraft i Stockholm

Sveriges regering arrangerade på tisdagen ett toppmöte om framtidens kärnkraft i Östersjöregionen tillsammans med Finland. Ministrar från Polen, Lettland och Estland deltog, liksom investerare, banker och kärnkraftsbolag. EFN:s reporter Thomas Arnroth rapporterar från mötet.

Energi- och näringsminister Ebba Busch betonade att målet är att göra Sverige till regionens ledande kärnkraftsnation och en hub för kärnkraft i Östersjöområdet.

Tanken är att länderna ska samarbeta och se regionen som en gemensam marknad, vilket kan påskynda och sänka kostnaderna för nya reaktorer. Kunskap kan användas gemensamt över hela regionen och en reaktortyp skulle bara behöva godkännas en gång.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära