Följ oss

Nyheter

Tusental järnvägsvagnar fyllda med spannmål fast vid den ukrainska gränsen

Publicerat

den

I västra Ukraina har omkring 1 100 tågvagnar som transporterar spannmål fastnat nära järnvägens gränsövergång till Polen, utan att kunna transportera sin last utomlands.

Godståg

De är bara några av de 24 190 vagnar som transporterar olika varor för export, inklusive vegetabilisk olja, järnmalm, metaller, kemikalier och kol, som väntade på att passera Ukrainas västra gräns från och med tisdagen, enligt uppgifter från det statliga järnvägsbolaget som har inte rapporterats tidigare.

Med det krig som rasar längs landets södra kust, och dess viktigaste hamnar blockerade av Rysslands invasion, kämpar Ukraina för att exportera sin spannmål och andra varor, enligt regeringstjänstemän och industriinsiders. Men när Kiev letar efter alternativa exportvägar landvägen, har den ansträngningen hämmats av logistiska utmaningar och byråkrati, säger industritjänstemän och råvaruhandlare.

Valerii Tkachov, biträdande direktör för den kommersiella avdelningen vid det statliga järnvägsföretaget Ukrzaliznytsia, sa att 10 320 vagnar – eller ungefär hälften av det totala antalet – väntar vid korsningen nära byn Izov, den största järnvägsgränsövergången till Polen. Korsningen ligger cirka 130 kilometer norr om Lviv och fungerar som en port för att nå den polska hamnen Gdansk.

Den stora mängden varor som behöver hitta en alternativ väg, vilket orsakar brist på allt från järnvägsvagnar till personal, enligt branschens insiders och regeringen. Ukraina, en av världens största spannmålsexportörer, exporterade före kriget 98 procent av sitt spannmål via Svarta havet. Vanligtvis gick bara en bråkdel av landets export på järnväg, då dessa transportkostnaderna är högre än för sjöfarten.

Dessa svårigheter förvärras av logistiska problem, såsom skillnader i spårvidd som används i Ukraina och grannar som Polen – ett arv från när Ukraina var en del av Sovjetunionen. Medan västra delen av landet har besparats från de värsta striderna, har det förekommit missilangrepp nära Lviv, inklusive på oljeanläggningar, och säkerheten runt gränsen är mycket hård.

Störningarna i Ukrainas export innebär att länder som är beroende av import av ukrainsk spannmål – inklusive Kina, Egypten, Turkiet och Indonesien – kommer att behöva hitta alternativa förnödenheter eller möta matbrist, har biståndsorgan varnat.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära