Nyheter
Timmer – den lönsammaste råvaran på hundra år
Skog har av tradition varit en investering som i första hand varit förbehållen privata, icke-industriella landägare. Den globala marknaden bedöms ha en årlig avkastning om 150 miljarder USD, vilket har gjort att institutionella investerare under de senaste tjugo åren så har börjat upptäcka denna ”perfekta” tillgång. De institutionella investerarna, som nu svarar för skogsägande om cirka 35 miljarder USD, är en blandning av pensionsstiftelser, ”vanliga” stiftelser och fonder. Av de investeringar som dessa har gjort är cirka 25 miljarder USD hänförliga till den amerikanska marknaden, världens största både när det gäller produktion men också i fråga om användningen av timmer.
Det var pensionsfonder som till exempel Calper som gick i spetsen för denna typ av investeringar under 1980-talet, men det var de stora universiteten, till exempel Harvard och Yale, och deras fonder som såg den stora potentialen och har använt virke och skog i syfte att diversifiera sina portföljer globalt. Under 2010 investerade Harvard närmare en halv miljard USD i skog och utsläppsrätter i Nya Zeeland.
Timmer kan klassificeras som en specialiserad form av långa obligationer vilket gör det enormt populärt bland institutioner. Skogsmark som innehåller skog som växer kommer att generera pengar varje år genom avverkning och försäljning av virke. Det går att med en relativt hög säkerhet att modellera och budgetera den avverkning som görs varje år. I och med att tillväxten av skogen och den avverkning detta för med sig, som påverkas marginellt av rörligheten på de finansiella marknaderna, kan skogsinvesteringar anses vara en strukturerad produkt som i många fall har egenskaper som liknar dem som finns i lång obligation.
De flesta ser skogsmark som en specialiserad typ av fastighetsinvesteringar, där skogen, till skillnad från traditionella fastigheter som generar hyror, genererar sin huvudsakliga avkastning från försäljningen av virke och i vissa länder också utsläppsrätter.
Skog kan betraktas som en högavkastande lågriskinvestering som faktiskt har gått betydligt bättre än både aktier, obligationer och andra råvaror under de senaste trettio åren. Faktum är, under perioden 1973 till och med 2002 gav en investering i aktivt skött skogsmark nästan 15 procent i årlig avkastning vilket skall jämföras med den som aktier gav – 11 procent. Timmer liksom de flesta råvaror är okorrelerad till aktier och till skillnad från alla andra råvaror fortsätter den att växa i tider av lågkonjunktur.
Skogsinvesteringar i korthet
- Ger diversifiering av investeringar
- En ansvarsfull och etiska investering
- Låg korrelation med aktiemarknaden
- Fortsatt ökande värde på grund av biologisk tillväxt av träd
- Priserna är mycket stabila över tiden med långa perioder av tillväxt och minimala fluktuationer i både efterfrågan och utbud
- Stor tillväxtpotential baserad på förestående försörjningskris
Utbud och efterfrågan
Den globala konsumtionen av tropiska träslag har mångdubblats de sista åren, ökningen har varit nästan 25 gånger under de senaste fyra decennierna. I takt med att den globala befolkningen ökar och dess levnadsstandard stiger är det mycket sannolikt att detta mönster kommer att fortsätta. Varje år förstörs minst 150.000 kvadratkilometer tropisk skog som inte ersätts, vilket i kombination med det ökade internationella politiska trycket att bevara skogsmarken och ökat tryck mot dem som ägnar sig åt olaglig skogsavverkning bör göra att värdena på virke stärks ytterligare.
Timmer versus aktier
Eller om vi föredrar det, stockar versus stocks. Timmer har inte bara slagit alla andra tillgångsklasser, det har också skett med en betydligt lägre volatilitet. Timmermarknaden har endast haft en negativ avkastning tre av de senaste 45 åren, medan aktiemarknaden uppvisat en negativ utveckling under i alla fall 12 av dessa. Under 1960-talets stora nedgång på aktiemarknaden, en nedgång som varade till omkring 1980 förlorade en investerare pengar på aktier enbart till följd av inflationen.
Diversifiering
Kommersiell skogsmark påverkas av en annan uppsättning av makroekonomiska faktorer och marknadsfaktorer än övriga tillgångsslag såsom aktier, obligationer och fastigheter, den traditionella grunden för de flesta portföljer. Genom att addera lågkorrelerande skogstillgångar kan risken minskas samtidigt som den möjliga avkastningen stiger.
Faktorer som talar för att virkespriserna kommer att fortsätta stiga
Efterfrågan på virke ökar snabbt, framförallt från de snabbt växande ekonomierna i Kina och i Indien. En aktuell prognos visar att Kinas urbana befolkning, det vill säga boende i städer, kommer att öka från dagens 530 miljoner invånare till 875 miljoner år 2030. Detta motsvarar närmare 40 städer av Londons storlek som måste byggas under de kommande 20 åren för att rymma dessa människor, något som sätter en enorm press på de globala virkespriserna.
Grönt och etiskt, en biologisk tillväxt
Utöver att erbjuda placeraren en riskjusterad avkastning och en finansiell diversifiering, tillför skogsmark mervärden genom den biologiska tillväxten träden ger samtidigt som dessa binder koldioxid.
Träd växer i volym och storlek och i takt med detta ökar även värdet då dessa stiger i värdekedjan. Skogen börjar sitt värde som lågvärderad massaved, men växer sedan till träd med lågt värde, där stammen har en diameter på mellan nio och tolv tum innan det slutligen utvecklas till värdefullt virke med en diameter överstigande tolv tum i diameter.
När ett träd växer och når en av de större och högre klasserna ökar det ekonomiska värdet av dessa. Eventuella negativa effekter av inflation och nedåtgående rörelser i virkespriserna motverkas effektivt av volymtillväxten. Vad som gör timmer en sådan attraktiv investering är effekten av uppåtriktade prisrörelser för virke förbättras av volymtillväxten i skogen.
Kan struktureras för specifika investeringsändamål
Skog är ett otroligt varierande tillgång och kan därför struktureras för att möta olika investeringsändamål. Högre kassaflöden kan uppnås genom en högre andel mer mogna timmerinnehav såsom teak.
Om långsiktiga vinster är viktigare än jämnt kassaflöde kan detta mål uppnås genom att förvärva nyplanteringar och investera i planteringsskede för maximal långsiktig värdeökning i kombination med hög tillväxt och intensiv drift. Om investerarnas mål är att skapa en balans av kassaflöden med betoning på långsiktig tillväxt kan virke av olika åldersgrupper ingå i portföljen för att uppnå detta mål.
Dessutom kan avkastningen förbättras ytterligare med en alternativ hantering såsom utsläppsrätter, användning av lånefinansiering, sälja utvalda fastigheter som har utvecklingspotential eller rekreationsvärde såsom jakträttigheter.
Skogsmark jämfört med andra tillgångar
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter3 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter3 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Nyheter2 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Analys3 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter2 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter2 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon


