Nyheter
Tenn, en nödvändighet för elektronikindustrin

Tenn är ett silvervitt metalliskt grundämne med beteckningen Sn (latin: stannum). Den här smidiga silvervita metallen oxiderar inte med syre vilket gör att den används för att skydda andra metaller mot korrosion med en tennbeläggning. Tenn är en av de metaller som är kända av människan sedan antiken, då det mjuka tennet hade stor betydelse med den även mjuka kopparn, då de tillsammans bildar den hårda legeringen brons. Tenn utvinns framförallt ur mineralet tennsten (kassiterit).
2008 uppgick den globala gruvproduktionen till cirka 333.000 ton varav de två största producentländerna Kina och Indonesien stod för 72 procent av allt utvunnet tenn. Tenn handlas bland annat på London Metal Exchange där det förekommit terminshandel på denna metall sedan 1877.
Egenskaper
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall som är beständig i såväl destillerat vatten, syre, salt- och sötvatten, då den skyddas av en oxidfilm. När smält tenn stelnar uppstår så kallad β-tenn som är stabilt ner till 13 °C. När tennföremål förvaras i låga temperaturer uppstår grå förhöjda partier på ytan, vilket brukar benämnas som tennpest. Detta kan förhindras genom att legera tennet med antimon eller vismut.
Den kristalliska strukturen i gjutna tennföremål gör att tennskrik uppstår vid böjning av ett tennföremål. Tennskrik är hörbart med blotta örat och kommer sig av att materialet undergår så kallad mekanisk tvillingbildning, det vill säga att metallgittret skjuvas om med ljudets hastighet i materialet. Ljudvågen från tvillingbildningen går med ljudets hastighet och mikroskopiska ljudbangar kan höras.
Historik
Tenn är en av de få metaller som har använts sedan förhistorisk tid, och synes i äldsta tider ha erhållits dels från Indien, dels från det inre Asien. Under bronsålder hämtades en stor del av det europeiska tennet från England och därför kallades de brittiska öarna av fenicierna för tennöarna. Genom gravfynd i Egypten är det känt att tennet varit i allmänt bruk redan 4000-3000 f.Kr. Det har anträffats i schweiziska pålbyggnader och var bekant i Kina och Indien åtminstone 1800 f.Kr. I 4 Moseboken 31:22 uppräknas tenn tillsammans med metallerna guld, silver, koppar, järn och bly.
Den historiska symbolen för tenn
Tenn har använts av människan under lång tid, framförallt i legering med koppar, en blandning som kallas brons. De forntida högstående kulturerna i Egypten, Mesopotamien, Kina och Grekland byggde i stora delar sin kultur kring bronset där legeringen användes till vapen, smycken och byggnadsdetaljer.
I Antika världen vid den tiden, från 3500 f.Kr. sammansmältes inte de rena metallerna till en legering utan det var snarare så att den skapades genom smältning av tennhaltig kopparmalm varefter smederna fick fram brons. Det var inte förrän cirka 600 f.Kr. som människan började använda ren tenn. I England däremot började befolkningen redan under den äldre bronsåldern, cirka 1800 f.Kr, att utvinna tenn för att använda vid bronstillverkning. Den brittiska befolkningen använde den emellertid inte till några föremål i rent tenn.
Framställning och utvinning
Tenn utvinns huvudsakligen av mineralen kassiterit, SnO2 och framförallt från fyndigheter i Kina, Peru, Brasilien, Malaysia, Bolivia, Indonesien, Australien, Zaire, Thailand och Nigeria. Världsproduktionen är cirka 200 000 ton rent tenn per år, eller 330.000 ton mineraler. Från tennmalmen erhålles metallen genom reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar.
Användningsområden för tenn
Människan upptäckte tidigt att tenn kan användas som korrosionsskydd genom att addera ett tennöverdrag på ytor av järn och stål. Förtennade plåtbehållare används i form av konservburkar och läskedrycksburkar. Den irländska flöjttypen tin whistle fick sitt namn för att den började massproduceras av tennplåt. Även kopparföremål som använts som behållare för livsmedel har förtennats, inte för att hindra korrosion utan för att hindra att giftig kopparoxid kommer i maten.
- Tenn används framförallt som komponent i olika legeringar, som till exempel brons, klockmetall, babbittmetall, vitmetall, hårdtenn med halter från 85 % till 99 % tenn, fosforbrons och lödtenn, så kallade mjuklod.
- Inom elektroniken har tenn en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan komponenterna.
- Fram till mitten på 1900-talet användes tenn i stanniolfolie för att förpacka mat som ost, chokladkakor och annat. En speciell tillämpning var som formbar tätbricka inuti kapsylen till läskedryckflaskor. Därefter har tennfoliet ersatts av aluminiumfolie och plastfolier av olika slag.
Handel i tenn-terminer
Terminskontrakt i tenn handlas sedan 1877 på London Metal Exchange under tickerkoden SN.
Kvalitet
Primärt tenn med en renhet om minst 99,85 procent.
Lot size (warrant)
5 ton med en godkänd avvikelse om +/- 2 %
Form
Göt
Lagstiftning
Dessa kontrakt lyder under engelsk lag, och regleras dessutom av LME och Financial Services Authority (FSA).
Skiljedom
I de fall som parterna inte kan enas, skall medling ske via LME:s skiljedomsförfarande och / eller genom annat organ som parterna kommit överens.
Nyheter
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen

Investerare har den senaste tiden sökt sig till guld som en säker hamn i en konfliktfylld värld. Trumps ständiga attacker på både vänner och fiender har skapat en stor oreda. Med en ökad sannolikhet för en sänkt ränta i USA så blir guld ännu mer tilltalande. Kring midnatt mellan torsdag och fredag svensk tid passerade den gula ädelmetallen 3500 USD per uns på Comex-börsen.

Nyheter
Lyten, tillverkare av litium-svavelbatterier, tar över Northvolts tillgångar i Sverige och Tyskland

Amerikanska Lyten, världsledande inom litium-svavelbatterier, har tecknat ett bindande avtal om att förvärva Northvolts återstående tillgångar i Sverige och Tyskland. I affären ingår batterifabrikerna Northvolt Ett och Ett Expansion i Skellefteå, Northvolt Labs i Västerås samt planerade Northvolt Drei i tyska Heide. Dessutom förvärvas alla immateriella rättigheter (IP) från Northvolt.
De tillgångar Lyten nu tar över har tidigare värderats till cirka 5 miljarder dollar och omfattar 16 GWh i befintlig batteriproduktionskapacitet samt ytterligare 15 GWh under uppbyggnad. Transaktionen, som är helt finansierad med eget kapital från privata investerare, väntas slutföras under det fjärde kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.
Återstart av verksamheter och jobbtillfällen
Lyten planerar att omedelbart återuppta verksamheten vid anläggningarna i Skellefteå och Västerås efter att affären slutförts. Bolaget har även för avsikt att återanställa en stor del av den personal som tidigare sagts upp från Northvolt och ser långsiktiga sysselsättningsmöjligheter som en nyckel till fortsatt framgång.
– Det här är ett avgörande ögonblick för Lyten. Förvärvet ger oss de anläggningar och den svenska kompetens som krävs för att snabbare möta den kraftigt ökande efterfrågan på våra litium-svavelbatterier, säger Dan Cook, vd och medgrundare av Lyten.
Positivt mottagande från svenska regeringen
Förvärvet välkomnas även från politiskt håll.
– Det här är en vinst för Sverige och för våra ambitioner inom energi och industriell innovation, säger Ebba Busch, Sveriges vice statsminister.
Fortsatt global expansion
Förvärvet i Sverige och Tyskland är en del av Lytens större strategi att bygga en stark närvaro i både Europa och Nordamerika. Tidigare i år har Lyten också köpt Northvolt Dwa i Polen – Europas största tillverkare av batterilagringssystem – samt förvärvat Northvolts IP-portfölj för energilagring. Bolaget har även uttryckt intresse för att ta över Northvolt Six i Quebec, Kanada.
Batterier för framtiden – även i rymden
Lyten har utvecklat en egen teknikplattform baserad på 3D-grafen och fokuserar på nästa generations litium-svavelbatterier – en teknik med potential att revolutionera batteribranschen. Förutom försäljning till drönar- och försvarsindustrin förbereder Lyten även en batterilansering på den internationella rymdstationen ISS senare i år.
En svensk medgrundare, Lars Herlitz
Även om Lyten är amerikanskt så finns det en svensk medgrundare, Lars Herlitz.
Nyheter
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan

Gruvbolaget Lundin Gold har presenterat starka resultat från sin pågående prospektering vid Fruta del Norte-gruvan i Ecuador. Bolaget meddelar att man har utökat mineraliseringen vid Trancaloma samt upptäckt ett nytt koppar-guld-porfyrsystem vid Sandia, endast fyra kilometer norr om Trancaloma.
Enligt vd Ron Hochstein visar resultaten på den stora, ännu outnyttjade potentialen i området. ”Vi har nu bekräftat att mineraliseringen vid Trancaloma är kontinuerlig och sträcker sig både på djupet och i sidled. Samtidigt har vi upptäckt ett helt nytt system vid Sandia, vilket stärker bilden av en lovande porfyrkorridor direkt intill vår befintliga verksamhet,” säger han.
Bland höjdpunkterna från borrprogrammet märks ett borrhål vid Trancaloma som visade 667 meter med en koppar-ekvivalent (CuEq) på 0,44 %, inklusive 226 meter med 0,58 % CuEq. Vid Sandia påträffades 730 meter med 0,35 % CuEq från markytan, vilket bekräftar förekomsten av ett andra porfyrsystem.
Utforskningsprogrammet för 2025 är det största hittills inom området kring Fruta del Norte, med över 48 000 meter borrning genomförd hittills. Fokus ligger på att identifiera nya fyndigheter i närheten av den befintliga gruvan.

-
Nyheter3 veckor sedan
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit
-
Nyheter3 veckor sedan
Fusionsföretag visar hur guld kan produceras av kvicksilver i stor skala – alkemidrömmen ska bli verklighet
-
Nyheter3 veckor sedan
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
Ryska militären har skjutit ihjäl minst 11 guldletare vid sin gruva i Centralafrikanska republiken
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva
-
Nyheter1 vecka sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter1 vecka sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export