Följ oss

Nyheter

Sweco summerar elmarknadsåret 2019 och tar en titt i kristallkulan

Publicerat

den

Elledningar
Elledningar

Genomsnittspriset för el i Sverige 2019 landar på cirka 40 öre/kWh, markant högre än snittpriset för 2000-talet. Men trots det relativt sett höga elpriset, har svensk el varit en exportsuccé och den totala nettoelexporten 2019 hamnar runt 25 TWh, den högsta i Sveriges historia. Drivande bakom den höga elexporten är en rekordhög vindkraftsproduktion, samtidigt som kärnkraften haft en hög tillgänglighet, vattenkraften producerat mer än normalt och elanvändningen fortsatt ligger på ungefär samma nivå som den gjort i drygt 30 års tid.

  • I Stockholm var genomsnittspriset 2019 cirka 40 öre/kWh, att jämföra med snittpriset 2001–2018 på 34 öre/kWh.
  • Elexporten från Sverige blir cirka 25 TWh, den högsta någonsin.
  • Den svenska vindkraftsproduktionen 2019 blir cirka 20 TWh, att jämföra med tidigare rekordnotering på 17 TWh.
  • Svensk solelsproduktion ökar dramatiskt, men står fortfarande bara för mindre än en procent av den totala elproduktionen.
  • Vatten- och kärnkraften stod vardera för cirka 40 % av den samlade elproduktionen 2019.

– Elbranschen står inför stora utmaningar. Den ökande elanvändningen kommer att medföra att stora mängder vindkraft transporteras från norra Sverige till elanvändare söderut, och utöver detta ska systemet även balanseras när vindkraftsproduktionen är låg. Den ökande urbaniseringen och elektrifieringen av fordonsflottan innebär också lokala kapacitetsutmaningar i många tätorter. Detta sammantaget kräver investeringar i elsystemet på hundratals miljarder fram till 2045. Vi kommer behöva börja tänka på energi på ett annat sätt där systemtänk blir centralt och saker vi tidigare tagit för givet inte längre kommer vara självklara. Elbranschen kommer att vara en viktig del av omställningen till ett fossilfritt Sverige 2045, säger Christian Holtz, energimarknadsanalytiker på Sweco.

Elpriserna har varit uppåtgående sedan bottennoteringen 2015. Marknaden tror att elpriserna kommer att sjunka något det närmsta året och sedan plana ut, vilket illustreras i figur 1. Förklaringen till den stigande elpristrenden är att det svenska elsystemet är väl sammankopplat med omgivande länder. Därmed styrs också de svenska elpriserna till stor del av utvecklingen i dessa länder. Elproduktionen i Europa domineras fortfarande av el från fossila bränslen där marginalkostnaden påverkas kraftigt av kostnaden för utsläppsrätter, som de senaste två åren ökat med en faktor fyra. Nu förväntas en stabilisering, samtidigt som Sverige går mot en växande elexport.

Figur 1. Historiska elpriser och terminspriser för el kommande 10 år

Historiska elpriser och terminspriser för el kommande 10 år
Källa: Montel

Vindkraften fortsätter att vinna mark

I år har det byggts ungefär 2 000 MW vindkraft, vilket innebär en ökad vindkraftsproduktion på cirka 30 %. Detta är markant mer än effekten på Ringhals 1 och 2 som stängs ner i år respektive nästa år. Tack vare de vindkraftsverk som nu är under konstruktion, blir tillskottet av elenergi större från nytillkommande vindkraft under 2019–2021 än bortfallet blir när Ringhals 1 och 2 stängs. Lägger vi till en fortsatt utbyggnad av solkraft och små förändringar i elanvändningen de närmsta fem åren, talar mycket för att årets rekord i elexport kan komma att slås inom en snar framtid.

Efter över 30 års stiltje väntas elanvändningen åter börja öka om några år

Elanvändningen i Sverige har legat runt 140 TWh sedan slutet på 1980-talet då kärnkraften var utbyggd och en stor del av fastighetssektorn slagit om från oljeuppvärmning till el. Men nu stundar en kraftig elektrifiering av såväl fordonsflottan som industrin. Vårt huvudscenario är en kraftig ökning av elanvändningen från andra halvan av 2020-talet och 20 år framåt.

Figur 2. Historisk elanvändning i Sverige

Historisk elanvändning i Sverige
Källa: Energimyndigheten

Några exempel på ökad elektrifiering är:

  • Branscher som gruvor, cement och kemi, arbetar med omställningen från fossila bränslen till el. Vårt huvudscenario är att från 2025–2045 kommer industrins elanvändning öka med ungefär 50 %. Det är dock svårt att bedöma framtida teknikskiften så långt fram i tiden och osäkerheten i detta scenario är hög.
  • Fordonsflottan skulle kunna öka sin elanvändning upp mot 20 TWh till 2045, baserat på ett scenario där drygt 70 procent av personbilar och lätta lastbilar körs på eldrift 2045. Även bland tunga transporter kan en kraftig elektrifiering av stadsbussar och distributionslastbilar ske redan i närtid. På längre sikt kan även långtgående lastbilar elektrifieras genom exempelvis trådburen laddning.
  • Tillkomsten av datacenter innebär att elanvändningen kommer att öka dramatiskt globalt sett. Idag använder datacenter i Sverige knappt 2 TWh el. Men tack vare att Sverige har en god tillgång på förnyelsebar el, ett fördelaktigt klimat, politisk stabilitet och numera reducerad energiskatt, talar mycket för att etableringen av datacenter i Sverige kommer att fortsätta öka även i framtiden. Ett tillskott till elanvändningen på 5-10 TWh till 2045 ser vi som fullt realistiskt.


Fortsätt läsa
Annons Centaur

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära