Följ oss

Nyheter

Sweco summerar elmarknadsåret 2019 och tar en titt i kristallkulan

Publicerat

den

Elledningar
Elledningar

Genomsnittspriset för el i Sverige 2019 landar på cirka 40 öre/kWh, markant högre än snittpriset för 2000-talet. Men trots det relativt sett höga elpriset, har svensk el varit en exportsuccé och den totala nettoelexporten 2019 hamnar runt 25 TWh, den högsta i Sveriges historia. Drivande bakom den höga elexporten är en rekordhög vindkraftsproduktion, samtidigt som kärnkraften haft en hög tillgänglighet, vattenkraften producerat mer än normalt och elanvändningen fortsatt ligger på ungefär samma nivå som den gjort i drygt 30 års tid.

  • I Stockholm var genomsnittspriset 2019 cirka 40 öre/kWh, att jämföra med snittpriset 2001–2018 på 34 öre/kWh.
  • Elexporten från Sverige blir cirka 25 TWh, den högsta någonsin.
  • Den svenska vindkraftsproduktionen 2019 blir cirka 20 TWh, att jämföra med tidigare rekordnotering på 17 TWh.
  • Svensk solelsproduktion ökar dramatiskt, men står fortfarande bara för mindre än en procent av den totala elproduktionen.
  • Vatten- och kärnkraften stod vardera för cirka 40 % av den samlade elproduktionen 2019.

– Elbranschen står inför stora utmaningar. Den ökande elanvändningen kommer att medföra att stora mängder vindkraft transporteras från norra Sverige till elanvändare söderut, och utöver detta ska systemet även balanseras när vindkraftsproduktionen är låg. Den ökande urbaniseringen och elektrifieringen av fordonsflottan innebär också lokala kapacitetsutmaningar i många tätorter. Detta sammantaget kräver investeringar i elsystemet på hundratals miljarder fram till 2045. Vi kommer behöva börja tänka på energi på ett annat sätt där systemtänk blir centralt och saker vi tidigare tagit för givet inte längre kommer vara självklara. Elbranschen kommer att vara en viktig del av omställningen till ett fossilfritt Sverige 2045, säger Christian Holtz, energimarknadsanalytiker på Sweco.

Elpriserna har varit uppåtgående sedan bottennoteringen 2015. Marknaden tror att elpriserna kommer att sjunka något det närmsta året och sedan plana ut, vilket illustreras i figur 1. Förklaringen till den stigande elpristrenden är att det svenska elsystemet är väl sammankopplat med omgivande länder. Därmed styrs också de svenska elpriserna till stor del av utvecklingen i dessa länder. Elproduktionen i Europa domineras fortfarande av el från fossila bränslen där marginalkostnaden påverkas kraftigt av kostnaden för utsläppsrätter, som de senaste två åren ökat med en faktor fyra. Nu förväntas en stabilisering, samtidigt som Sverige går mot en växande elexport.

Figur 1. Historiska elpriser och terminspriser för el kommande 10 år

Historiska elpriser och terminspriser för el kommande 10 år
Källa: Montel

Vindkraften fortsätter att vinna mark

I år har det byggts ungefär 2 000 MW vindkraft, vilket innebär en ökad vindkraftsproduktion på cirka 30 %. Detta är markant mer än effekten på Ringhals 1 och 2 som stängs ner i år respektive nästa år. Tack vare de vindkraftsverk som nu är under konstruktion, blir tillskottet av elenergi större från nytillkommande vindkraft under 2019–2021 än bortfallet blir när Ringhals 1 och 2 stängs. Lägger vi till en fortsatt utbyggnad av solkraft och små förändringar i elanvändningen de närmsta fem åren, talar mycket för att årets rekord i elexport kan komma att slås inom en snar framtid.

Efter över 30 års stiltje väntas elanvändningen åter börja öka om några år

Elanvändningen i Sverige har legat runt 140 TWh sedan slutet på 1980-talet då kärnkraften var utbyggd och en stor del av fastighetssektorn slagit om från oljeuppvärmning till el. Men nu stundar en kraftig elektrifiering av såväl fordonsflottan som industrin. Vårt huvudscenario är en kraftig ökning av elanvändningen från andra halvan av 2020-talet och 20 år framåt.

Figur 2. Historisk elanvändning i Sverige

Historisk elanvändning i Sverige
Källa: Energimyndigheten

Några exempel på ökad elektrifiering är:

  • Branscher som gruvor, cement och kemi, arbetar med omställningen från fossila bränslen till el. Vårt huvudscenario är att från 2025–2045 kommer industrins elanvändning öka med ungefär 50 %. Det är dock svårt att bedöma framtida teknikskiften så långt fram i tiden och osäkerheten i detta scenario är hög.
  • Fordonsflottan skulle kunna öka sin elanvändning upp mot 20 TWh till 2045, baserat på ett scenario där drygt 70 procent av personbilar och lätta lastbilar körs på eldrift 2045. Även bland tunga transporter kan en kraftig elektrifiering av stadsbussar och distributionslastbilar ske redan i närtid. På längre sikt kan även långtgående lastbilar elektrifieras genom exempelvis trådburen laddning.
  • Tillkomsten av datacenter innebär att elanvändningen kommer att öka dramatiskt globalt sett. Idag använder datacenter i Sverige knappt 2 TWh el. Men tack vare att Sverige har en god tillgång på förnyelsebar el, ett fördelaktigt klimat, politisk stabilitet och numera reducerad energiskatt, talar mycket för att etableringen av datacenter i Sverige kommer att fortsätta öka även i framtiden. Ett tillskott till elanvändningen på 5-10 TWh till 2045 ser vi som fullt realistiskt.


Fortsätt läsa

Nyheter

Råvaror har nästan aldrig varit så här billiga

Publicerat

den

Tre olika råvaror

Guld är en råvara, men det är också en form av pengar, en verkligt global form av pengar som dessutom har en minimal inflation. Guld kan därför vara en bra form av basvaluta när man vill mäta priset på andra saker.

Använder vi guld som valuta för att se hur prisutvecklingen på råvaror (exklusive guld) varit så framträder ett extremt förhållande. Råvaror har nästan aldrig varit så här billiga. Prisrelationen mellan guld och råvaror är nu till och med lägre än vid finanskrisen 2008. Priset på guld har stigit 109 procent de senaste tre åren, samtidigt laggar utvecklingen på andra råvaror. Historiskt sett brukar detta innebära att råvarupriserna studsar tillbaka upp.

Relationen mellan priset på råvaror (exklusive guld) och guld.
Fortsätt läsa

Nyheter

Världens största sandbatteri invigt i Finland

Publicerat

den

Polar Night Energy lagrar värme i sandlager

I den finska kommunen Pornainen har världens största sandbatteri den 25 augusti officiellt invigts av landets klimat- och miljöminister Sari Multala. Anläggningen, utvecklad av Polar Night Energy och levererad till fjärrvärmebolaget Loviisan Lämpö, har redan tagits i drift och uppges minska koldioxidutsläppen i det lokala fjärrvärmenätet med omkring 70 procent.

Sandbatteriet, som fungerar som ett högtempererat värmelager, använder elektricitet när det finns ett överskott för att göra värme som lagras i sand och kan därmed bidra till att jämna ut belastningen på elnätet. Den nya anläggningen har ersatt en äldre fliseldad kraftvärmeanläggning och har under sommaren överträffat sina effektivitetsmål.

– Vi valde sandbatteriet för att det bäst motsvarade våra klimatmål och gav en långsiktig lösning för fjärrvärmen i Pornainen, sade Mikko Paajanen, vd för Loviisan Lämpö, vid invigningen.

Flexibilitet för energisystemet

Minister Multala framhöll att tekniken visar på den viktiga roll energilagring kan spela i övergången bort från förbränningsbaserad energiproduktion. Även kommunen har varit en aktiv part i projektet. Flera av Pornainens offentliga byggnader, som skola, bibliotek och stadshus, är kopplade till fjärrvärmenätet.

– Sandbatteriet är avgörande för vår väg mot koldioxidneutralitet och vi är stolta över att vara värd för denna världsunika innovation, sade kommunens borgmästare Antti Kuusela.

Investerarperspektivet

Ägaren CapMan Infra ser en betydande kommersiell potential i tekniken. Batteriet kan delta i elreservmarknader, minska beroendet av enskilda energikällor och bidra till integration mellan el- och värmesystem.

Lönsamheten bygger på att batteriet laddas när elpriserna är låga och används när efterfrågan är hög. Optimeringen av anläggningen hanteras av Elisa Industriq, vars AI-lösningar automatiskt styr när lagret ska laddas och avlastas.

– Det här är ett exempel på en kostnadseffektiv och hållbar investering som kan skalas upp även internationellt, sade Sauli Antila, investeringsdirektör på CapMan Infra.

Fler anläggningar ska etableras.

Polar Night Energy planerar nu ytterligare projekt. Bolaget förhandlar om större lagringslösningar för industriella tillämpningar, exempelvis processvärme där behovet av temperaturer över 100 grader är stort.

– Vi har visat att det finns kostnadseffektiva lösningar för att elektrifiera värmeförsörjningen. Nu gäller det att ha modet att investera, sade bolagets operativa chef Liisa Naskali.

Pilottest för att göra elektricitet av värmen

Förutom att bygga ut fler värmelager så ska Polar Night Energy inom någon vecka börja bygga en pilotanläggning i Valkeakoski för att göra elektricitet av värmen.

Versionen avsedd för elproduktion lagrar betydligt högre temperaturer. Att uppnå dessa högre temperaturer och övervinna de därmed sammanhängande materialtekniska utmaningarna är viktiga mål för pilotprojektet, som kommer att pågå till början av 2027.

Fortsätt läsa

Nyheter

Gurkodling får 3 MW el-effekt i södra Sverige

Publicerat

den

Gurka odlas

Agtira, den svenska tomatodlaren som nyligen via förvärv blivit störst på gurkodling i Sverige, har via dotterbolaget Pepino tecknat avtal med Öresundskraft om tillgång till 3 MW el-effekt i Påarp utanför Helsingborg. Enligt avtalet blir effekten tillgänglig om 9–12 månader. Då kan företaget inleda odling med högteknologisk belysning, vilket möjliggör åretruntodling av gurka.

Tillgången till effekten gör det möjligt att konvertera delar av befintliga växthus till åretruntodling på cirka 15 000 m². Detta motsvarar en tillkommande årsomsättning om cirka 40 miljoner kronor per år utöver Pepinos historiska årsomsättning.

Ingen ytterligare effekt tillgänglig innan 2029

Samtidigt innebär situationen på elmarknaden att ingen ytterligare utbyggnad i regionen bedöms möjlig före 2029, då ny effekt kan tillföras.

– Tillgången till 3 MW effekt i Påarp är en avgörande pusselbit i vår strategi för åretruntproduktion. Med detta stärker vi vår konkurrenskraft, ökar vår marknadsandel och bidrar till att minska importberoendet. Det är ett viktigt steg i att bygga framtidens hållbara livsmedelsproduktion, säger Fredrik Forssberg, VD för Agtira.

– För oss i den operativa verksamheten är den säkrade effekten en förutsättning för att vi ska kunna driva åretruntodling på ett hållbart och effektivt sätt. Att vi nu kan konvertera befintliga växthus gör att vi kan leverera stora volymer gurka av hög kvalitet, året runt, till våra kunder. Det gör Agtira till en ännu starkare partner i livsmedelskedjan, säger Joakim Linneros, COO på Agtira.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära