Följ oss

Nyheter

Svenska industrins elbehov ökar med 72 TWh fram till 2030

Publicerat

den

Svenska industrins elbehov fram till och med 2030.

Hur mycket mer elektricitet Sverige behöver på kort och lång sikt finns det många prognoser över. Men det har saknats en prognos för hur det ser ut på medellång sikt, dvs innan alla nya storskaliga vindkraftsparker till havs och kärnkraftverk kan finnas på plats. Därför har basindustriernas energisamarbete SKGS låtit konsult- och forskningsföretaget Profu att kartlägga industrins tillkommande elbehov år för år fram till år 2030. Det visade sig vara väldigt mycket, hela 72 TWh.

Nedan är SKGS sammanfattning samt länk till fullständig rapport.

Analysen av kraft- och effektbalans samt slutsatser är SKGS.

Kartläggningen omfattar de åtgärder och planer som industrierna själva bedömer kommer att genomföras de närmsta åren. Syftet har varit att med en mer detaljerad kartläggning bidra till en konstruktiv dialog om var och när ny elproduktion behöver komma till stånd för att upprätthålla hastigheten i klimatomställningen samt industrins konkurrenskraft.

Industrin elbehov till 2030

Industrins elbehov ökar med 72 TWh fram till 2030. Det motsvarar ytterligare hälften av Sveriges nuvarande totala elanvändning om 140 TWh. Elektrifieringen av industrins tillverkningsprocesser, men också för Sverige helt nya industrier, driver efterfrågan på fossilfri el från 45 till 117 TWh under perioden 2023-2030.

  • Stål- och metallverk ökar elbehovet mest, från 7,5 till 42,6 TWh/år, då fossilt kol ersätts med vätgas när reduktion av järnmalm och produktion av stål blir fossilfri.
  • Kemiindustrin mer än fördubblar sitt elbehov, från 4,8 till 10,7 TWh/år. Raffinaderi- och elektrobränslebranschens elbehov ökar mer än tolv gånger, från 1,0 till 12,7 TWh/år. Koldioxidavskiljning för lagring, CCS, och för råvara, CCU, är en lovande men elintensiv teknik.
  • Gruvnäringens elbehov ökar från 4,0 till 10,4 TWh/år, genom utfasning av diesel i arbetsmaskiner och ökad produktion.
  • Skogsindustrins behov av el ökar inte lika kraftigt, från 17,2 till 21,8 TWh/år. Skogsnäringen är lämplig för bio-CCS som på sikt kan öka branschen elbehov.
  • Teknikindustrin ökar elanvändningen från 4,9 till 12,3 TWh. Det är i huvudsak batteritillverkning som står för det ökade elbehovet.

Nyindustrialiseringen av den norrländska industrin innebär att det nuvarande elöverskottet i elområdena SE1 och SE2 kommer att försvinna fram till 2030. Om inte utbyggnaden av ny elproduktion håller nuvarande takt kommer efterfrågan att överstiga utbudet av el år 2030. I södra Sverige, elområdena SE3 och SE4, ökar energiunderskottet.

Om utbyggnaden av främst vindkraft fortsätter i nuvarande takt kan energibalansen på årsbasis upprätthållas till 2030. På kort sikt är det nödvändigt att vindkraftsutbyggnaden fortsätter. På lång sikt behövs ny planerbar kärnkraft, främst i södra Sverige.

Behovet av ny kärnkraft tydliggörs av ett ökat effektbehov fram till år 2030. Industrins tillkommande effektbehov är drygt 8 200 MW, varav knappt 5 200 MW är hänförligt till vätgasproduktion.

Vindkraften skulle kunna möta årsbehovet av elenergi, men en lägre tillgänglighet gör att den tillgängliga effekten inte räcker till när effektförbrukningen är som högst. Även om vätgasproduktionen skulle vara 100 procent flexibel, och kunna gå ned till noll elanvändning vid behov, så kommer effektbalansen att visa på ökande underskott fram till 2030 – med nuvarande utbyggnadstakt för ny elproduktion.

Nedan är en inspelning från seminariet tidigare idag där rapporten presenterades och ett flertal personer gav intressanta presentationer.

Nyheter

Få råvarupriser påverkar världsekonomin mer än oljans

Publicerat

den

Katrine Kielos och Claes Måhlén

I veckans avsnitt av podden ”Världsekonomin” diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén olja och dess stora påverkan på världsekonomin. Lyssna nedan eller på exempelvis Spotify.

”Få råvarupriser påverkar världsekonomin mer än oljans. Just nu finns risken för fullskaligt krig mellan Israel och Iran samtidigt som efterfrågan av olja i världen blir svagare. Men hur mycket påverkar geopolitiken oljans pris när mellanöstern inte är lika dominerande som oljeproducent längre? Och minskar därmed också risken för en ekonomisk chockreaktion på den fruktansvärda utvecklingen i Mellanöstern? I veckans avsnitt handlar det mesta om olja. Det visar sig vara ett otippat brett ämne som innefattar allt från elefanter och sköldpaddor till en viss kurva som Katrine tycker låter som en läsk, nämligen “Contango”. Daron Acemoglus fem viktigaste idéer utgör veckans lista.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftens återkomst gör att Studsvik går på offensiven

Publicerat

den

Studsvik simulerar kärnkraft

Studsviks styrelse har, till följd av kärnkraftsindustrins förbättrade förutsättningar och Studsviks goda position på marknaden, beslutat att vidga sin strategi och växla upp koncernens tillväxttakt. Den nya inriktningen innebär att Studsvik påbörjar en strukturerad process för förvärv, företrädesvis av mindre och utvecklingsbara verksamheter inom nischer där Studsviks höga tekniska kompetens och goda internationella kontaktnät kan skapa mervärde för bolaget. Därutöver ska Studsvik initiera och medverka i strategiska samarbeten i samband med större investeringar, för att ytterligare utnyttja koncernens styrkor.

Karl Thedéen blir ny vd och koncernchef – tillträder idag

Camilla Hoflund har arbetat 20 år inom koncernen, varav sju framgångsrika år som VD och koncernchef där hon fokuserat på att skapa långsiktig lönsamhet i befintlig verksamhet.

När Studsvik nu satsar på tillväxt vill styrelsen ha ett nytt ledarskap. Karl Thedéen har därför rekryterats som ny VD och koncernchef och tillträder idag. Karl Thedéen har ledarerfarenhet från flera börsnoterade och globala bolag, i verksamheter präglade av komplicerade tekniska lösningar, och kommer senast från en roll som VD i Outpost 24. 

”Karl har lång erfarenhet av att leda bolag genom betydande tillväxtresor, erfarenheter och ledaregenskaper som krävs för den fortsatta utvecklingen av, och värdeskapandet i, Studsvik. Fokus blir nu på att ta nya steg på koncernens alla marknader, och fokusera både på lönsam tillväxt genom värdeskapande förvärv och att tillvarata andra affärsmöjligheter” framhäver Jan Bardell. 

”Jag ser fram emot att med växande lönsamhet utveckla Studsviks befintliga verksamheter såväl i Sverige som internationellt, och därmed säkerställa en god och stabil värdetillväxt för bolagets ägare. Studsvik är en globalt verksam koncern, med unik IP och goda positioner på marknaden. När vi nu ser nya marknadsöppningar för kärnkraft i Sverige såväl som internationellt, finns goda möjligheter för Studsvik att vara offensiva och fokusera på nya affärer. Koncernen förvärvade nyligen det lönsamma bolaget Extrem Borr och Sågteknik AB och jag är övertygad om att vi genom en väl strukturerad förvärvsprocess kommer att kunna växa koncernen ytterligare och därmed öka lönsamheten”, säger tillträdande VD och koncernchef Karl Thedéen.   
 

Fortsätt läsa

Nyheter

Två bra ETF-fonder för exponering mot uran och olja

Publicerat

den

Energi

Mike Philbrick, VD för ReSolve Asset Management, väljer ut sina två favoriter inom ETF-fonder för investerare som vill ha en bra exponering mot energi.

Sprott Uranium Miners ETF är en populär ETF-fond som ger exponering mot den ökade efterfrågan på uran, inte minst då AI och datacenter i största allmänhet kräver mycket elektricitet vilket har fått de stora it-bolagen att satsa på kärnkraft. Vilket vi bland annat såg för ett dygn sedan då Google skrev avtal med Kairos Power.

Global X Canadian Oil & Gas Equity Covered Call ETF ger en bra exponering mot Kanadas olje- och gasbolag. ETF-fonden har en covered call-strategi vilket gör att den även ger löpande utdelning. Är man inte i behov av utdelningar och hellre vill ha hela uppsidan så rekommenderar Philbrick att man köper BMO Equal Weight Oil & Gas Index ETF.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära