Följ oss

Nyheter

Strålande påsk gav höga elpriser

Publicerat

den

Blå himmel, sol och moln

Det fina vädret är inte gratis – det finns ett pris att betala för gassande påsksol och blå himmel. Det kommer på elräkningen till följd av dålig påfyllning i vattenkraftsystemet. Det skriver Entelios och fortsätter nedan.

Blå himmel, sol och moln
Foto: Hiromichi Torihara

Påsklediga nordbor älskar blå himmel och gassande sol som värmer oss efter vintern. Men när ledigheten är över och nästa elräkning dunsar ner i brevlådan, ser vi medaljens baksida:

Torrt och vindstilla väder betyder nämligen minimal påfyllning i kraftsystemet och därmed elpriser som stiger i takt med termometern. Enligt Meteorologisk institutt var påskvädret 2019 det näst bästa på 50 år – endast slaget av påskvädret 2013.

Detta utgör en stor del av förklaringen till varför elpriset för Norden i april blev det högsta sedan 2013. Systempriset levererades i snitt för 40,82€/MWh och höll sig därmed på samma nivå som marspriset (40,86 €/MWh). Och den jämna och höga prisnivån har påverkats starkt av att vattenkraftresurserna i Norden har försvagats av det nederbördsfattiga vädret.

Prisrekord?

Priserna är höga nu, men hur högt har vi egentligen hamnat? Årets aprilpris är 45 procent högre än snittet under de senaste fem åren och 16 procent över snittet om vi ser till de senaste tio åren. 

Tittar vi på perioden ända från 2000 och fram till idag, har det bara inträffat fyra gånger under dessa tjugo år att aprilpriset har legat över €40. Fantastiskt aprilväder förklarar några av dessa år.

Men något prisrekord har vi inte noterat under den senaste månaden. Den tveksamma äran tillhör fortfarande april månad 2011, då elpriset slutade på hela 53,84 €/MWh – alltså runt trettio procent över årets notering.

Dyr kraftproduktion i Europa

År 2011 var det inte bara fint väder och försvagad vattenkraft som låg bakom, till skillnad från 2013 när förra pristoppen nåddes. De våldsamma pristopparna 2010 och 2011 drevs upp av höga priser på de så kallade koldioxidkvoterna. 

När kraftbranschen betalar ett högt pris för att släppa ut koldioxid betyder detta självklart att det blir dyrare att producera el av fossila energikällor som kol och gas. Och här har utvecklingen varit brutal: Sedan 2017 har dessa kvotpriser mer än sexdubblats och de har nu passerat de nivåer vi såg 2011. 

Detta betyder att årets aprilpris också har flera orsaker: Försvagad resursbalans i Norden är en orsak, i kombination med att priset på kraft utanför Norden också är mycket högt. Bådadera har självklart bidragit till att hålla priset i Norden på en hög nivå under april månad.

Solrekord

Vissa jublar lite extra när påsksolen skiner från en klarblå himmel: Det är de som har egen kraftproduktion i form av solpaneler på taket, antingen på sommarstugan eller hemma. Den här påsken gick solkraftproduktionen på högvarv, men i Norden är det ännu inga stora siffror att tala om.

I Tyskland är det annorlunda: Där har solceller sedan länge varit etablerade som en viktig del av det förnybara kraftsystemet. Dagar med kanonväder med strålande sol kan tyskarna – endast med hjälp av solceller dagtid – producera mer el än vad Norges alla kraftverk klarar att producera. 

Och på annandag påsk, medan den mest energikrävande industrin hade ledigt, klarade tysk solkraft och vindkraft att täcka hela elförbrukningen i Tyskland under några timmar mitt på dagen.

Framöver

När marknaden noga studerar hur dagens status är för elproduktion och priser handlar det ofta om att skapa bra prognoser för priserna framöver. Här spelar både resurssituationen på vattenkraftsmarknaden och det höga kvotpriset på koldioxidutsläpp in. 

De här faktorerna präglar därmed marknadspriserna som beräknas framåt i tid – och vi ser nu att terminspriserna (marknadens framtidspriser) har gått upp under hela april. Det betyder i klartext att marknadsaktörerna på energimarknaden nu förväntar sig ännu högre priser framöver än vad de räknade med för en månad sedan.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Nyheter

Handeln med ärtor spås minska under 2024

Publicerat

den

Ärtor

Världshandeln med torra ärtor, också känt som pulser, förväntas minska något under helåret 2024 på grund av minskade leveranser till Kina, samt en svagare importefterfrågan från Bangladesh och EU. Däremot kan leveranserna till Indien öka efter att importrestriktionerna nyligen tagits bort. Handeln ligger dock i stort kvar på en relativt hög nivå.

Import av ärtor
Källa: International Grains Council 
Fortsätt läsa

Populära