Nyheter
Strålande påsk gav höga elpriser

Det fina vädret är inte gratis – det finns ett pris att betala för gassande påsksol och blå himmel. Det kommer på elräkningen till följd av dålig påfyllning i vattenkraftsystemet. Det skriver Entelios och fortsätter nedan.
Påsklediga nordbor älskar blå himmel och gassande sol som värmer oss efter vintern. Men när ledigheten är över och nästa elräkning dunsar ner i brevlådan, ser vi medaljens baksida:
Torrt och vindstilla väder betyder nämligen minimal påfyllning i kraftsystemet och därmed elpriser som stiger i takt med termometern. Enligt Meteorologisk institutt var påskvädret 2019 det näst bästa på 50 år – endast slaget av påskvädret 2013.
Detta utgör en stor del av förklaringen till varför elpriset för Norden i april blev det högsta sedan 2013. Systempriset levererades i snitt för 40,82€/MWh och höll sig därmed på samma nivå som marspriset (40,86 €/MWh). Och den jämna och höga prisnivån har påverkats starkt av att vattenkraftresurserna i Norden har försvagats av det nederbördsfattiga vädret.
Prisrekord?
Priserna är höga nu, men hur högt har vi egentligen hamnat? Årets aprilpris är 45 procent högre än snittet under de senaste fem åren och 16 procent över snittet om vi ser till de senaste tio åren.
Tittar vi på perioden ända från 2000 och fram till idag, har det bara inträffat fyra gånger under dessa tjugo år att aprilpriset har legat över €40. Fantastiskt aprilväder förklarar några av dessa år.
Men något prisrekord har vi inte noterat under den senaste månaden. Den tveksamma äran tillhör fortfarande april månad 2011, då elpriset slutade på hela 53,84 €/MWh – alltså runt trettio procent över årets notering.
Dyr kraftproduktion i Europa
År 2011 var det inte bara fint väder och försvagad vattenkraft som låg bakom, till skillnad från 2013 när förra pristoppen nåddes. De våldsamma pristopparna 2010 och 2011 drevs upp av höga priser på de så kallade koldioxidkvoterna.
När kraftbranschen betalar ett högt pris för att släppa ut koldioxid betyder detta självklart att det blir dyrare att producera el av fossila energikällor som kol och gas. Och här har utvecklingen varit brutal: Sedan 2017 har dessa kvotpriser mer än sexdubblats och de har nu passerat de nivåer vi såg 2011.
Detta betyder att årets aprilpris också har flera orsaker: Försvagad resursbalans i Norden är en orsak, i kombination med att priset på kraft utanför Norden också är mycket högt. Bådadera har självklart bidragit till att hålla priset i Norden på en hög nivå under april månad.
Solrekord
Vissa jublar lite extra när påsksolen skiner från en klarblå himmel: Det är de som har egen kraftproduktion i form av solpaneler på taket, antingen på sommarstugan eller hemma. Den här påsken gick solkraftproduktionen på högvarv, men i Norden är det ännu inga stora siffror att tala om.
I Tyskland är det annorlunda: Där har solceller sedan länge varit etablerade som en viktig del av det förnybara kraftsystemet. Dagar med kanonväder med strålande sol kan tyskarna – endast med hjälp av solceller dagtid – producera mer el än vad Norges alla kraftverk klarar att producera.
Och på annandag påsk, medan den mest energikrävande industrin hade ledigt, klarade tysk solkraft och vindkraft att täcka hela elförbrukningen i Tyskland under några timmar mitt på dagen.
Framöver
När marknaden noga studerar hur dagens status är för elproduktion och priser handlar det ofta om att skapa bra prognoser för priserna framöver. Här spelar både resurssituationen på vattenkraftsmarknaden och det höga kvotpriset på koldioxidutsläpp in.
De här faktorerna präglar därmed marknadspriserna som beräknas framåt i tid – och vi ser nu att terminspriserna (marknadens framtidspriser) har gått upp under hela april. Det betyder i klartext att marknadsaktörerna på energimarknaden nu förväntar sig ännu högre priser framöver än vad de räknade med för en månad sedan.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen