Nyheter
Stockholm Exergi tecknar världens hittills största avtal med Microsoft för permanenta minusutsläpp

Stockholm Exergi har skrivit avtal med Microsoft om 3,33 miljoner ton permanenta minusutsläpp från Stockholm Exergis planerade bio-CCS-anläggning vid Värtan i Stockholm. Det är världens hittills största avtal för permanenta minusutsläpp. Leveranserna planeras att inledas 2028 och kommer att pågå under tio år.
– Avtalet med Microsoft är ett stort steg framåt för vårt bio-CCS-projekt, för Stockholm Exergi och för klimatet. Det är det bästa möjliga erkännandet av både betydelsen, kvaliteten samt inte minst hållbarheten i vårt projekt. Avtalet tar oss ett stort steg närmare vårt investeringsbeslut det fjärde kvartalet i år. Jag tror att avtalet kommer att inspirera företag med ambitiösa klimatmål och vi siktar på att tillkännage fler avtal med andra banbrytande företag under de kommande månaderna, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.
Genom att åta sig ambitiösa och frivilliga klimatmål hoppas Microsoft och Stockholm Exergi att kunna bidra till branschens tillväxt för att göra det möjligt för företag att uppnå sina netto-nollmål och för länder att uppfylla målen i Parisavtalet. Nästa steg för Stockholm Exergi är att söka kompletterande statligt stöd och teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden, vilka båda är förutsättningar för företagets investeringsbeslut senare i år.
Sedan 2020 har Microsoft strävat efter att vara koldioxidnegativa 2030 med strategin att utsläppsminskningar kommer först och kompletteras med en portfölj av avtal för minusutsläpp. Microsoft har offentligt fastställt sina kriterier för minusutsläpp av hög kvalitet, eftersträvat finansieringsbara leveransavtal, förmedlat lärdomar och årligen rapporterat om sina framsteg.
– Vi är mycket stolta över att kunna tillkännage detta avtal mellan oss och Stockholm Exergi för minusutsläpp från deras ledande bio-CCS-projekt vid Värtan i Stockholm. Att utnyttja befintliga biokraftverk är ett viktigt första steg för att bygga upp en global kapacitet för minusutsläpp. I det här fallet är vi nöjda med effektiviteten som uppnås genom att återvinna värme från koldioxidinfångningen till fjärrvärmenäten. Slutligen är det avgörande att biobränslet för bio-CCS-projekt kommer från hållbara källor och vi är imponerade av Stockholm Exergis åtagande på denna punkt, säger Brian Marrs, Senior Director, Energy & Carbon Removal på Microsoft.
Enligt avtalet med Microsoft, kommer Stockholm Exergi att leverera minusutsläpp enligt strikta kvalitetskrav. Detta inkluderar kriterier för hållbar anskaffning av biobränsle som har utvecklats tillsammans med Microsoft, konservativ kvantifiering av nettomängden minusutsläpp och omfattande övervakning, rapportering och verifiering (MRV).
I linje med den svenska regeringens politik kommer de permanenta minusutsläppen i detta avtal att användas av Microsoft för att motverka egna utsläpp och det kommer transparent att redovisas att de hör till nationen Sveriges klimatmål, på samma sätt som företags utsläppsminskningar bidrar till nationella klimatmål.
Om bio-CCS-anläggningen
När Stockholm Exergis anläggning är i drift kommer den att permanent avlägsna upp till 800 000 ton koldioxid från atmosfären varje år.
Stockholm Exergi fick den 28 mars i år miljötillstånd för den fullskaliga anläggningen. Byggnationen av koldioxidavskiljningen, förvätskningen och mellanlagringen planeras att starta 2025 och kommer att utgöra ett tillägg till Stockholm Exergis befintliga biokraftvärmeverk som har varit i drift sedan 2016. Biobränsleråvaran för projektet kommer likt idag fortsätta vara kontrollerad så att hållbar skogsförvaltning, skydd av känsliga områden och stabila kollager säkerställs. Dessutom kontrolleras att råvaran inte kommer från rundvirke som annars skulle användas för långlivade träprodukter. Den permanenta geologiska lagringen kommer att ske i Norden.
Leveransen av de permanenta minusutsläppen är beroende av Stockholm Exergis slutliga investeringsbeslut, som planeras till fjärde kvartalet i år. För att kunna fatta investeringsbeslut planerar Stockholm Exergi att delta i det svenska stödprogrammet för bio-CCS, som förväntas slutföras före årets slut, samt att teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden. Finansieringen av projektet bygger också på redan beviljade medel från EU:s innovationsfond. Trots statligt stöd och EU-medel krävs ytterligare intäkter från försäljning av Carbon Removal Certificates (CRC) på den frivilliga marknaden för att investeringsbeslutet ska kunna fattas. Denna affärsmodell, som kommer att kombinera avtalet med Microsoft (och andra privata köpare) med EU-finansiering och statligt stöd, är en stark validering av hur offentlig-privat samfinansiering kan maximera mängden permanenta minusutsläpp och projekt som kan realiseras inom en nations budget för klimatåtgärder.
Nyheter
På 15 år eldar Kina lika mycket kol som USA gjort under hela sin historia

Mängden kol som Kina eldar är genuint spektakulär. Javier Blas började kolla siffrorna efter att ha hört kommenterar på energikonferensen CERAWeek. En grov uppskattning är att USA har eldat 68 miljarder ton kol mellan 1850 och 2025, dvs under 175 år. Tittar man på grafer så inser man snabbt att USA använde minimalt med kol innan det. 68 miljarder ton kol är ungefär vad Kina kommer att elda mellan år 2015-2029 skriver Javier Blas, dvs under omkring 15 år. Lägg till ett år och i grova drag så kommer Kina under dessa år att ha eldat mer kol än vad USA har gjort under hela sin historia.
Nyheter
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer

Efter att USA har infört tariffer på koppar så är priset i New York nu 10 procent högre än i London, dvs priset är högre i USA än utanför. Det är dock bara 10 procent högre ännu så länge, trots att tariffen är 25 procent, för det råder osäkerhet om Trump kommer att hålla fast vid tariffen på koppar eller inte. Men med tiden kommer skillnaden att öka mot 25 procent om tariffen inte förändras. Bjarne Schieldrop från SEB reder hur de olika faktorerna påverkar kopparpriserna i och utanför USA.
Nyheter
USA är världens största importör av aluminium

USA är världens största importör av aluminium. För några årtionden fanns det 30 anläggningar som producerade aluminium i landet, idag är det bara fyra. Aluminium används i allt från läskburkar till de kraftigaste delarna av elnätet (som ett alternativ till koppar). Produktion av aluminium är enormt energikrävande.
Kina gjorde en satsning på att bli en stor producent av aluminium. Med en kombination av bidrag och subventionerad elektricitet blev man en enorm aktör.

USA producerar idag orimligt lite aluminium. En satsning på att producera mer konkurrerar just nu delvis med AI som också behöver enorma mängder elektricitet. Ett smältverk för aluminium kan kräva 700-1000 MW elektricitet, dvs motsvarande en traditionell kärnkraftsreaktor.
Ett något högre pris på aluminium får olika effekter. En läsktillverkare säger att de då kommer att styra om till att sälja mer på platsflaska. För en biltillverkare utgör kostnaden för aluminium en mycket mindre andel av den totala kostnaden och där är det möjligt att det inte gör så mycket.
-
Nyheter4 veckor sedan
Hemp Innovation skriver off-take-avtal för industriell hampafiber
-
Analys4 veckor sedan
Stronger inventory build than consensus, diesel demand notable
-
Nyheter3 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Nyheter3 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter3 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter4 veckor sedan
Eric Strand kommenterar vad som händer med guld och silver
-
Nyheter2 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april