Nyheter
SovEcon sänker prognosen för den ryska veteexporten

Analysföretaget SovEcon sänker sin prognos för Rysslands veteexport för skördeåret 2021/2022. Företaget är emellertid fortfarande optimistisk om utsikterna på kort sikt.

SovEcon har minskat prognosen för den ryska veteexportens för 2021/2022 med 0,3 mmt till 34,0 mmt. Den totala exporten av spannmål och baljväxter uppskattas till 43,8 mmt (-0,6 mmt). Revideringen återspeglar lägre skördeförväntningar och den nuvarande tröga exporttakten.
Tidigare sänkte SovEcon den ryska prognosen för veteskörden med 0,1 mmt till 75,5 mmt och den totala prognosen för spannmålsskörd med 0,7 mmt till 119,4 mmt. De främsta orsakerna var lägre avkastning och högre nedläggning av områden i Volga Valley-regionen. I slutet av oktober sänkte ryska AgMin sin totala spannmålsprognos från 127,4 mmt till ”över 123 mmt”.
USDA uppskattar att den ryska veteskörden kommer att uppgå till 72,5 mmt (ex. Krim som kommer att producera cirka 0,9 mmt vete enligt SovEcons uppskattning) och exporten 2021/2022 till 35 mmt.
Ryssland startade 2021/2022 en veteexportkampanj i genomsnittlig takt. I oktober började dock exporten sakta ner snabbt. SovEcon uppskattar att oktoberexporten endast var 3,2 mmt (-30 % YOY), den lägsta volymen på fem år. Exporten för juli-oktober 2021 uppskattas till 15,6 mmt (-7 % på årsbasis). Exporten hämmas av en knappast förutsägbar veteexportskatt. Konkurrensen med Ukraina som har skördat en rekordstor veteskörd och EU är fortsatt hög.
Under andra halvan av säsongen kommer Rysslands vete att möta ytterligare konkurrens tack vare ännu en bra skörd på södra halvklotet. Australien är på väg till en annan rekordskörd (uppskattat USD: 31,5 mmt vs 33 mmt 2020/21 och 14,5 mmt 2019/20)
Rysslands veteexport på kort sikt kommer dock att stödjas av det faktum att landet har återvunnit sin konkurrensfördel efter en snabb uppgång i EU:s vete. December Svarta havet – Matif spread har fallit från $24/mt i augusti-september till $9/mt i november. En ytterligare faktor är en gradvis försvagning av rubeln gentemot den amerikanska dollarn mitt i relativt platta inhemska rubelpriser.
Kommande spannmåls- och veteexportkvoter förväntas vara relativt icke-restriktiva av SovEcon.
Nyheter
Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.
Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.

Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys3 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter3 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter4 veckor sedan
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft
-
Nyheter3 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys3 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer