Nyheter
SovEcon sänker prognosen för den ryska veteexporten

Analysföretaget SovEcon sänker sin prognos för Rysslands veteexport för skördeåret 2021/2022. Företaget är emellertid fortfarande optimistisk om utsikterna på kort sikt.

SovEcon har minskat prognosen för den ryska veteexportens för 2021/2022 med 0,3 mmt till 34,0 mmt. Den totala exporten av spannmål och baljväxter uppskattas till 43,8 mmt (-0,6 mmt). Revideringen återspeglar lägre skördeförväntningar och den nuvarande tröga exporttakten.
Tidigare sänkte SovEcon den ryska prognosen för veteskörden med 0,1 mmt till 75,5 mmt och den totala prognosen för spannmålsskörd med 0,7 mmt till 119,4 mmt. De främsta orsakerna var lägre avkastning och högre nedläggning av områden i Volga Valley-regionen. I slutet av oktober sänkte ryska AgMin sin totala spannmålsprognos från 127,4 mmt till ”över 123 mmt”.
USDA uppskattar att den ryska veteskörden kommer att uppgå till 72,5 mmt (ex. Krim som kommer att producera cirka 0,9 mmt vete enligt SovEcons uppskattning) och exporten 2021/2022 till 35 mmt.
Ryssland startade 2021/2022 en veteexportkampanj i genomsnittlig takt. I oktober började dock exporten sakta ner snabbt. SovEcon uppskattar att oktoberexporten endast var 3,2 mmt (-30 % YOY), den lägsta volymen på fem år. Exporten för juli-oktober 2021 uppskattas till 15,6 mmt (-7 % på årsbasis). Exporten hämmas av en knappast förutsägbar veteexportskatt. Konkurrensen med Ukraina som har skördat en rekordstor veteskörd och EU är fortsatt hög.
Under andra halvan av säsongen kommer Rysslands vete att möta ytterligare konkurrens tack vare ännu en bra skörd på södra halvklotet. Australien är på väg till en annan rekordskörd (uppskattat USD: 31,5 mmt vs 33 mmt 2020/21 och 14,5 mmt 2019/20)
Rysslands veteexport på kort sikt kommer dock att stödjas av det faktum att landet har återvunnit sin konkurrensfördel efter en snabb uppgång i EU:s vete. December Svarta havet – Matif spread har fallit från $24/mt i augusti-september till $9/mt i november. En ytterligare faktor är en gradvis försvagning av rubeln gentemot den amerikanska dollarn mitt i relativt platta inhemska rubelpriser.
Kommande spannmåls- och veteexportkvoter förväntas vara relativt icke-restriktiva av SovEcon.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering