Nyheter
Södra blir världens största producent av sulfatlignin
Som ett steg i strategin att göra mer av varje träd etablerar Södra nu en ny affär för att bli världsledande i produktion av sulfatlignin. Södras produktionsanläggning vid industrikombinatet i Mönsterås blir den första kommersiella fabriken i Sverige och största producenten i världen. Den totala investeringen är på över två miljarder och beräknas vara i drift 2027.
Sulfatlignin kan ersätta fossila material i bland annat lim, batterier, gummi, kompositer och ligga till grund för nya biobränslen och biostimulanter. Marknaden och efterfrågan på ersättare av fossila kemikalier ökar och Södra har sedan en tid tillbaka undersökt möjligheterna på ligninmarknaden, fört dialog med potentiella kunder och tecknat offtake-avtal för stor del av produktionsvolymen. Möjligheterna i en produktion av sulfatlignin kan både bidra till den gröna omställningen och öka skogsgårdens lönsamhet anser Södra.
”Skogen ska räcka till mycket när samhället fasar ut det fossila. För framdrift i den omställningen behöver hållbarhet och lönsamhet gå hand i hand, och Södras sulfatlignininvestering är ett lysande exempel där vi gör mer av varje träd och samtidigt stärker skogsgårdens lönsamhet. Det här är en stor investering för Södra och för den gröna omställningen,” säger Lotta Lyrå, vd på Södra.
Idag används ligninet till att generera energi, men med den förädlingsprocess Södra nu investerar i, kommer en större andel av vedråvaran till användning som produkt. Sulfatligninproduktionen kan leda till att fossila råvaror motsvarande 125 000 ton koldioxidutsläpp per år, trängs undan. Satsningen kommer dessutom möjliggöra nya energieffektiviseringar vid massabruket samt ge möjlighet till cirkulär tillverkning av andra kemikalier från massabrukets restflöden, vilket bidrar ytterligare till utvecklingen av ett hållbart samhälle.
”För att vara konkurrenskraftiga idag och i framtiden är innovation en nödvändig och viktig del av vår verksamhet. Vi jobbar ständigt med att skapa mesta möjliga värde av varje träd, både i dagens processer och i de nya affärerna. I Södras strategi ser vi ett flertal framtida energi- och kemikalieprodukter med stor potential som kan ersätta fossila alternativ i samhället varav sulfatlignin är ett av dem,” säger Catrin Gustavsson, affärsområdeschef Södra Innovation.
Södras nya anläggning på kombinatet i Mönsterås är den största investeringen där sedan 1990-talet och blir den största producenten av sulfatlignin i världen. Södra har lämnat in en miljöansökan och inväntar beslut från Mark- och Miljödomstolen för att få tillstånd till att producera sulfatlignin. Produktionen planeras starta 2027, och den del av investeringen som utgör ligninfabriken, sker med stöd från Energimyndigheten genom Industriklivet.
”Södras satsning är en stor och viktig åtgärd som inte bara har potential för minskade utsläpp, utan kan också medföra ett skifte i marknaden för lignin. På så sätt använder vi den råvara som finns så effektivt och hållbart som möjlig,” säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.
Vad är lignin
Lignin är den beståndsdel i skogsråvaran som håller ihop fibrerna och ser till att träden står starka och stabila. I separerad form är lignin ett brunt pulver. På kemiskt språk är lignin en serie av sammanlänkade aromatiska föreningar. Södra har i många år samarbetat med och stöttat forskning kring lignin och har mycket god kunskap kring lignin och dess möjligheter.
I massafabrikens kok löses ligninet ut som sulfatlignin så att fibrerna kan frigöras och bli till pappers- eller dissolvingmassa. Det innebär att det hela tiden skapas stora mängder lignin vid bruken och en del av ligninet kan separeras ut och bli till en produkt. Idag går ligninet till att genera ånga och elektricitet för att driva bruken vilket också genererar ett överskott som säljs till publika elnätet.
Vad är Industriklivet
Sveriges riksdag har antagit klimatmålet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, och därefter uppnå negativa utsläpp. Stora och komplexa tekniksprång krävs inom flera industrier för att nå klimatmålet. För att stödja omställningen har regeringen beslutat om den långsiktiga satsningen Industriklivet.
Industriklivet är sedan 2021 en del av den gröna återstarten för ett klimatsmart samhälle efter covid-19-pandemin och ingår i EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, RRF). RRF är ett inslag i Next Generation EU som bland annat ska bidra till ett mer miljövänligt EU, bättre anpassat till nuvarande och kommande utmaningar.
Nyheter
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter4 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys3 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter2 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden