Analys

SEB – Råvarukommentarer, 11 februari 2013

Publicerat

11 år sedan

den

11 februari, 2013

Redaktionen

Rekommendationer

Inledning

Råvaruindex i svenska kronor steg med 2%, vilket medförde att råvaruindex-certifikatet RAVAROR S steg lika mycket. Aktiemarknaden hade däremot en blandad vecka, där i synnerhet råvarubolaget SSAB:s rapport fick aktien på fall. Råvaror och aktier är inte samma sak, som bekant.

Oljepriset fortsatte att stiga med stöd av tecken på en starkare konjunktur i kombination med att produktionen kortsiktigt stryps av Saudiarabien och på grund av hoten om våld även i Algeriet och Libyen.

Som väntat steg elpriset på Nordpool, vilket fick BULL EL X4 S att stiga med 9% på en vecka. Vi tror att det kan komma en rekyl nedåt, men i ett större perspektiv verkar det som om elpriserna håller på att förbereda sig för en fas av prisuppgång. Såväl marknaden för kol, som utsläppsrätter stärktes i veckan som gick; under stöd av starkare global konjunktur.

I fredags publicerade USDA sina månadsvisa estimat (gissningar) om produktion, konsumtion och utgående lager för vete, majs och sojabönor, bland annat. Det var något av en icke-händelse med endast marginella förändringar i siffrorna.

Kaffepriset föll i veckan, men orosmolnen hopar sig för produktionen i Mellanamerika. I International Coffee Organisations senaste månadsrapport lyfts svampsjukdomarna fram som mycket värre än vad marknaden hittills uppfattat. Samma svampangrepp fick för hundra år sedan ön Ceylon att byta från kaffe till te.

Råolja – Brent

Råoljepriset har brutit alla närliggande tekniska motstånd och har fritt upp till 125 dollar. Vi fortsätter att rekommendera köp av olja. Bäst är om man kan komma in lite billigare efter en rekyl.

Lagren och lagerförändringarna i USA per för den senaste avrapporterade veckan, enligt Department of Energy och American Petroleum Institute visas nedan.

Lagren för destillat och heating oil, som redan låg under förra årets nivå, forsätter att minska. Detta är stödjande.

Råoljelagren fortsatte att byggas på. Nedan ser vi amerikanska råoljelager enligt DOE i tusen fat. Den svarta kurvan är 2012 års lagernivåer vecka för vecka och den lilla röda linjen är 2013 års nivå. Vi ser att lagernivåerna fortsätter att vara högre än de varit sedan 2007 för den här tiden på året.

Lagren ökar samtidigt som vi ser att importen av råolja till USA fortsätter att minska. Man kan ana att konjunktur och den nya ”fracking” tekniken ligger bakom.

Sammanfattningsvis: Köprekommendationen forsätter.

Elektricitet

Elpriset steg snabbt i veckan och stötte på motstånd där det fanns ett i väntan sedan tidigare. Det kan komma en rekyl nedåt. Vi tror att det i så fall är ett köptillfälle. Vi håller fast vid vår rekommendation att köpa EL S eller någon av BULL EL X2 S och BULL EL X4 S, för dem som är villiga att ta mer risk. Prisuppgången i veckan för BULL EL X4 S var hela 9%. Elpriset har kommit ner så pass, till 35 euro per ton, att de kan vara en god idé att försöka köpa BULL EL X2 eller X4 S på de här nivåerna.

Elpriset i Tyskland (den blåa linjen nedan) gjorde verkar ha stabiliserat sig i veckan som gick, som vi ser i diagrammet nedan.

Den hydrologiska balansen för NordPools börsområde gick i veckan från ett underskott på 10 TWh till ett underskott på -8.87 TWh. Det är ”bullish”.

Sammanfattningsvis. Vi tror att det finns goda möjligheter för ytterligare prisuppgång, eventuellt efter en liten rekyl, och rekommenderar en köpt position i el.

Naturgas

Naturgasterminen på NYMEX (mars 2013) gick först upp i början av förra veckan, och föll sedan tillbaka ner. Veckans uppgång nådde inte lika långt som uppgången innan. Det är ett svaghetstecken. Den uppåtgående stödlinjen bröts sedan i fredags. Det är bara precis ett brott, och kanske inte ska säljas på rakt av. Men skulle priset falla under 3.40 i början av veckan som nu börjar, får vi nog tolka det som en kortsiktig säljsignal från den tekniska analysen.

Guld och Silver

Guldpriset orkade som väntat inte ta sig över föregående topp. Mot slutet av veckan vände priset ner igen. Fredagens handel stannade precis på det kortsiktiga stödet, som vi ser i diagrammet nedan. Får vi ett brott nedåt i veckan som kommer så ger det en förnyad säljsignal.

Vi noterar också att guldmarknaden forsätter att bilda ”trianglar” i sin pendling uppåt och nedåt. Det innebär att ett brott uppåt omedelbart genererar en köpsignal. Skulle priset med andra ord gå upp till över 1700 dollar, har vi en köpsignal. Just nu är dock den senaste signalen en säljsignal. Med reservation för att det kan bli en snabb rekommendationsförändring, håller vi fortfarande fast vid den säljrekommendation vi haft sedan december.

Nedan ser vi kursdiagrammet för silver i dollar per troy ounce. Situationen är snarlik den för guld. Rekyl ner till 30 dollar är att vänta. Kortsiktig BEAR-rekommendation för silver också.

Platina & Palladium

Platina bröt uppåt efter en tids konsolidering. Priset gick upp till motståndet på 1734 dollar och stötte i där, som du kunde läsa förra veckan. Nu är 1705 dollar ett tekniskt stöd. Det här är ett spännande läge, för att konsolideringen mellan 1650 och 1705 kan betraktas som en ”flagga” på vägen upp. Dessa brukar dyka upp halvvägs upp i en uppgångsfas. Därmed skulle priset kunna gå upp till 1850. Det som behövs är att motståndet på 1734 dollar definitivt bryts. Vi fortsätter att rekommendera köp av Plantina, t ex med PLATINA S eller BULL PLATIN X4 S.

Palladium fortsatte stiga i början på förra veckan, men föll sedan tillbaka på vinsthemtagningar. Det ser ut som om uppgångsfasen från 700 dollar till 750 kan tänkas behöva en konsolidering vid dessa nya nivåer, innan priset kan fortsätta upp. Men trenden är definitivt uppåtriktad och rekyler bör hellre betraktas som köptillfällen, än som en orsak att lämna marknaden.

Vi rekommenderar en köpt position i palladium, t ex med certifikatet PALLADIUM S eller med BULL PALLAD X4 S, för den som önskar ta mer risk.

Basmetaller

Efter summering av veckans stängningspriser ser det inte ut att ha hänt så mycket. Metallerna är i de flesta fall i princip oförändrade från måndag morgon till fredag kväll. Rörelserna har ändå varit stora däremellan. Vi varnade för en rekyl efter den starka uppgången veckan dessförinnan. Det var just det som skedde. Börser och råvaror fick sig en törn inledningsvis, ökad Europaoro får väl tillskrivas den huvudsakliga orsaken. Men ibland behövs också korrigeringar för att ge ny kraft.

Priserna föll 2-3 % för att under torsdagen och fredagen återhämta, och således stänga oförändrade. Undantaget är favoriten zink som trots en rejäl rekyl stänger upp 1,6 %. Marknaden fick en extra impuls av fredagens handelssiffror från Kina som visade en 25 % -ig ökning av exporten i januari. Importsiffrorna var också starka med en ökning med 28 %, det senare och beror säkert på att ”bokningar” gjorts före det kinesiska nyårsfirandet nästa vecka. Med många kinesiska aktörer på ledighet nästa vecka förväntas volymerna vara begränsade, vilket i sig kan skapa lite oförutsedda prisrörelser. Men troligast är avvaktande handel.

Koppar

Kinas importsiffror för koppar kom in på 350 958 ton, + 2,9 % i januari jämfört med december. Jämfört med januari förra året föll importen med 15,2 % (se månadsstatistiken nedan). Trenden är fallande under året. Möjligtvis anas en tendens till ”urbottning”. Det blir också intressant hur den utvecklas framöver, efter det kinesiska nyåret. Förra året tog det fart under våren.

Kinas kopparimport (1000-tals ton)

Tekniskt sett ser det relativt positivt ut. Efter brottet ur den stora ”triangelformationen”, rekylerade marknaden ned i veckan. Intressant att notera är ”utbrottsnivån” testades och det vände upp exakt på linjen (se nedan). Det brukar vara ett positivt tecken. Om priset lyckas ta sig över toppen för 2 veckor sen kring $8350, öppnas det upp för en uppgång i trendkanalen upp mot nivåer kring $8600.

Som vi skrivit tidigare tyder mycket på ökat utbud för koppar, vilket ökar risken för en lite trögare marknad. Vi ser inte den stora potentialen på koppar på uppsidan just nu. Vi rekommenderar därför en fortsatt neutral position i koppar.

Aluminium

Tekniskt sett liknar bilden den för koppar. ”Utbrottspunkten” tangerades exakt. Om förra veckans topp på $2150 passeras öppnar det upp för ytterligare uppgång. Som vi tidigare skrivit begränsar det överhängande lagret möjligheterna för stora uppgångar. Vi rekommenderar därför fortsättningsvis en neutral position i aluminium.

Zink

Vi varnade för en rekyl, och den kom, men kanske inte så omfattande som väntat. Den stoppade vid $2150. Om vi jämför den tekniska bilden med koppar och aluminium, så kom aldrig priset ned till utbrottspunkten, och det är ett styrketecken. Tekniskt sett får vi en mycket stark stängning som talar för fortsatt uppgång. Vi kvarstår med vår bedömning att marknaden håller på att ”omvärdera” zinken på förväntan om att den fundamentala balansen håller på att svänga om (från stora överskott till mer balanserat). Den ökande produktionen i Kina förra året har väntats minska under Q1. Den senaste statistiken gällande Kinas gruvproduktion visar en fortsatt ökning, vilket riskerar att försena scenariot något.

Vi rekommenderar köp av ZINK S eller BULL ZINK X2 / X4 S för den som vill ta mer risk. Efter de senaste veckornas kraftiga uppgång finns fortfarande risk för en rekyl. För nya köp bör man avvakta en eventuell rekyl ned mot intervallet $2000-$2100.

För den som köpt bör man avvakta veckans inledning för att se om marknaden orkar igenom toppen från januari 2011 på $2020 (i fredags handlades $2018 som högst!). På lite längre sikt är potentialen stor med målet $2400 på 1-2 månaders sikt.

Nickel

Rekylen blev relativt kraftig för nickel, med ett fall från $18760 ned till $18150 som lägst. Priset återhämtade sig, men inte riktigt som övriga metaller. Marknaden är fortsatt tveksam till den fundamentala situationen. Kommentarer från den fysiska marknaden indikerar att ”det finns gott om nickel”, samtidigt som rapporter gör gällande att exporten av nickelmalm från Indonesien till Kina ökar igen, vilket riskerar att öka utbudet av s.k. Nickel Pig Iron i Kina (vilket i sin tur minskar efterfrågan på nickelbärande skrot och primärnickel). Som vi tidigare skrivit kan dock nickel erfarenhetsmässigt ofta överraska. Den tekniska bilden är väldigt tydlig med nästa motståndsnivå vid $19000 och därefter $22000. För den som följde rådet att ta hem vinst i början av veckan, kan det vara värt att gå in igen kring ”utbrottspunkten” $18000 med ett nytt köp.

Vi rekommenderar köp av NICKEL S eller BULL NICKEL X2 / X4 S för den som vill ta mer risk. Efter de senaste veckornas kraftiga uppgång finns risk för en rekyl. För nya köp bör man avvakta en eventuell rekyl ned mot ”utbrottsnivån” $18000. För den som köpt tidigare bör man kortsiktigt ta hem vinst vid motståndsnivån $19000. På lite längre sikt är potentialen större med målet $22 000 på 1-2 månaders sikt.

Kaffe

Kaffepriset föll oväntat i veckan som och studsade på 140 cent per pund. ”Stödet” på 141.85 fungerar nu som motstånd. Vi tror trots allt att marknaden befinner sig i en vändningsfas efter två års kraftigt prisfall. Den jämna prisnivån 140 cent fungerar också som ett stöd i sig. Det finns säkerligen en hel del köpordrar lagda på den nivån. Men vi skulle vilja se priset stiga över stödnivån på 141.85 cent för att förtroendet för att vändningsfasen ska ske på den här nivån ska stärkas.

Det har kommit ännu mer information som borde ge stöd för marknaden. International Coffee Organisation (”ICO”) publicerade den senaste månadsrapporten i torsdags. Där står att marknaden just nu tyngs av stora säljintressen i robusta. Om krisen i Mellanamerika, som vi tidigare rapporterat om står:

”In Central America, outbreaks of coffee leaf rust have now been reported in all major coffeeproducing countries. Authorities in Costa Rica have declared a state of emergency in order to tackle the spread of the fungus. In Guatemala and El Salvador, there are reports that rust could have affected 40_50% of all coffee plants, with both countries enacting programmes to provide fungicide to coffee farmers. Nicaragua has also recently launched a campaign to train experts and growers against the spread, while Honduras has declared a phytosanitary emergency. Coffee leaf rust has also been reported in certain parts of Mexico. This outbreak could have serious long_term implications for the production of Washed Arabicas in Central America, with the region potentially losing around 2.5 to 3 million bags of coffee.”

I diagrammet nedan ser vi lite längre prishistorik på kaffe. I den nedre delen av diagrammet ser vi en priscykel om lite drygt fyra år. Den verkar finnas där (statistiskt säkerställd). Kanske har den sitt ursprung i vartannatårs-karaktären av skördens storlek från arabica-busken, i kombination med hur lantbrukarna reagerar på den och prisförändringarna. Enligt den här pris-cykeln, är priset nära en cyklisk botten nu.

Vi fortsätter att rekommendera köp av KAFFE S eller BULL KAFFE X4 S för den som vill ta mer risk.

Socker

Sockerpriset (mars 2013) föll kraftigt i början av veckan. Den förra botten från januari på 18 cent, fungerade nu som ett stöd. I fredags stängde mars-kontraktet på 18.14 cent per pund. Det är strax över stödet på 18 cent. Trenden är nedåtriktad och kraften av den rörelsen ”bör” enligt beprövad erfarenhet få stödet att brytas, kanske redan i veckan.

Vi fortsätter med neutral rekommendation på socker, i avvaktan på mer tecken på att prisfallet är över.

[box]SEB Veckobrev Veckans råvarukommentar är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Disclaimer

The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).

Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.

About SEB

SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.

Relaterade ämnen:seb analys

Nästa

SEB Jordbruksprodukter, 11 februari 2013

Missa inte

SHB Råvarubrevet 8 februari 2013

Fortsätt läsa

Annons

1 kommentar

Skriv ett svar
Avbryt svar

Analys

SEB Metals price forecast update

Publicerat

4 dagar sedan

den

30 november, 2023

Redaktionen

Softer economic growth in 2024 calls for somewhat softer metals prices in 2024. Industrial metals prices as well as other commodity prices exploded during Covid-19 as governments around the world unleashed stimuli in the magnitude of 10x of what was done during the global financial crisis in 2008/09. Consumers shifting spending from services to consumer goods added to the boom. Bloomberg’s industrial metals price index was up 91% in March 2022 versus January 2020 because of this. Global manufacturing PMI peaked in May 2021 and has been fading since and below the 50-line from September 2022 with latest reading at 48.8. Industrial metals prices have faded since their peak in March 2022 but are still 30% higher than they were in January 2020. Even zinc, the worst performing metal, is still 9% above where it was in January 2020. As such one could possibly argue that industrial metals have not yet fully faded from their Covid-19 stimulus boom. One possible explanation could be inflation where US inflation is up 19% over the period. But this still leaves industrial metals up 11% in real terms. Another possible explanation is the big jump in energy prices over the period. While coal and gas prices have fallen back a lot, they are still quite high. The coal price in western Europe is 110% above where it was at the start 2020 and 50% above its 2010-2019 average. Most industrial metals are highly energy intensive to produce with digging and crushing of rocks, smelting, and refining of ore. The current aluminium price of USD 2215/ton is for example well aligned with coal prices. In addition to this there has also been significant closures of zinc and aluminium smelting capacity in Europe which probably have supported prices for these metals.

Global economic growth is forecasted to slow from 3.5% in 2022, to 3.0% in 2023 and then again to 2.9% in 2024 as the big jump in interest rates induce economic pain with a lag. Aligned with this we expect lower industrial metals prices in 2024 than in 2023 though only marginally lower for most of the metals. But the field of metals is wide, and the price action is thus adverse. Copper is likely the metal with the most strained supply and with huge needs in the global energy transition.

Aluminium: Prices will likely be depressed versus marginal costs in 2024. Aluminium from Russia is flowing unhindered to the market. Most is going to China for reprocessing and potentially re-exported while some is going to Turkey and Italy. It is all flowing into the global pool of aluminium and as such impacting the global market balance. The LME 3mth aluminium price is currently well aligned with coal prices and both have traded mostly sideways since June this year. Aluminium premiums in the EU have however fallen 30-40% since mid-June in a sign of weakness there. The global market will likely run a surplus in 2024 with depressed prices versus the marginal cost of production.

Copper: Softer fundamentals in 2024 but with accelerating tightness on the horizon. Copper is currently trading at USD 8470/ton and close to 37% above its early Jan 2020 level. The market is expected to run a slight surplus in 2024 followed by accelerating tightness the following years. Downside price risk for 2024 is thus warranted along with softer global growth. The power of Unions is however getting stronger in Latin America with demands for higher salaries. Strikes have broken out in Peru with production at the Las Bambas copper mine at only 20%. Further strikes and disruptions could quickly put the market into deficit also in 2024.

Nickel: Indonesia pursuing market share over price pushing the price down the cost curve. Indonesia’s nickel production is growing rapidly. Its production reached 1.6 million ton in 2022 (+54% YoY) and accounted for close to 50% of total global supply in 2022. Its share looks set to reach 70% by 2030. Lower prices will stimulate demand and will also force higher cost producers to shut down thus making room for the wave of new supply from Indonesia. Prices will be sluggis the nearest years as Indonesia aims for market share over price.

Zinc: Price has stabilized around USD 2500/t. Weakness in global construction will drive prices lower at times in 2024. The 3mth LME zinc price has fallen from a peak of USD 4499/ton in April 2022 to only USD 2248/ton in May 2023. Since then, it has recovered steadily to USD 2500/ton. Demand could struggle in 2024 as construction globally will likely struggle with high interest rates. But mine closures is a natural counter effect of low prices and will put a floor under prices.

Price outlook

Bjarne Schieldrop
Cheif Commodities Analyst
SEB Commodity Research

Fortsätt läsa

Analys

Now it’s up to OPEC+

Publicerat

2 veckor sedan

den

20 november, 2023

Redaktionen

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics. OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE. The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB — Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d.

Brent crude fell 4.6% ydy to USD 77.4/b and over the last three trading sessions it has lost USD 5.1/b. This morning it is trading only marginally higher at USD 77.6/b which is no vote of confidence. A good dose of rebound this morning would have been a signal that the sell-off yesterday possibly was exaggerated and solely driven by investors with long positions flocking to the exit. So there’s likely more downside to come.

In general there is a quite good relationship between net long speculative positions in Brent crude and WTI versus the global manufacturing cycle. Oil investors overall typically have an aversion of holding long positions in oil when the global economy is slowing down. As of yet there are few signs that the global economic cycle is about to turn. Rather the opposite seems to be the case. Global manufacturing fell in October and yesterday we saw US industrial production fall 0.6% MoM while continued jobless claims rose more than expected and to the highest level in two years. This matches well with the logic that the strong rise in interest rates since March 2022 is inflicting pain on the economy with more pain ahead as the effect comes with a lag.

Most estimates are that the global oil market is running a solid deficit in Q4-23. The IEA has an implied deficit in the global oil market of 1 m b/d in Q4-23 if we assume that OPEC will produce 28 m b/d vs. a call-on-OPEC at 29 m b/d. But prices in the oil market is telling a different story with weakening crude curves, weakening refining margins and a sharp sell-off in oil prices.

For 2024 the general forecasts are that global economic growth will slow, global oil demand growth will slow and also that the need for oil from OPEC will fall from 28.7 m b/d to 28.4 m b/d (IEA). This is a bearish environment for oil. The average Brent crude oil price so far this year is about USD 83/b. It should essentially be expected to deliver lower in 2024 with the negatives mentioned above.

Two things however will likely counter this and they are interconnected. US shale oil activity has been slowing with falling drilling rig count since early December 2022 and that has been happening at an average WTI price of USD 78/b. The result is that total US liquids production is set to grow by only 0.3 m b/d YoY in Q4-24. This allows OPEC+ to support the oil price at USD 80-90/b through 2024 without fear of loosing a significant market share to US oil production. Thus slowing US liquids production and active price management by OPEC+ goes hand in hand. As such we do expect OPEC+ to step up to the task.

So far it has predominantly been Saudi Arabia with a little help from Russia which together proactively have managed the oil market and the oil price through significant cuts. Saudi Arabia produced 10.5 m b/d in April but then cut production rapidly to only 9.0 m b/d which is what it still produces. Its normal production is about 10 m b/d.

What has made the situation more difficult for Saudi Arabia is the combination of solid growth in non-OPEC supply in 2023 (+2.1 m b/d YoY; IEA) but also a substantial revival in production by Venezuela and Iran. The two produced 660 k b/d more in October than they on average did in 2022. So the need for oil from Saudi Arabia is squeezed from both sides.

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics.

OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) then it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE.

The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d.

Fortsätt läsa

Analys

More from Venezuela and Iran means smaller pie for Saudi

Publicerat

1 månad sedan

den

24 oktober, 2023

Redaktionen

Production in Venezuela and Iran is on the rise and is set to rise further in the coming months and in 2024. Combined their production could grow by 0.8 m b/d YoY to 2024 (average year to average year). The IEA projected in its latest OMR (Oct-2023) that call-on-OPEC will fall to 28.3 m b/d in 2024, a decline of 0.5 m b/d. This combination would drive implied call-on-Saudi from 10.4 m b/d in 2023 to only 9.1 m b/d in 2024 and as low as 8.6 m b/d in Q1-24 if Saudi Arabia has to do all the heavy lifting alone. Wider core OPEC cooperation may be required.

The IEA is out in the news today projecting peak oil demand this decade with global demand standing at no more than 102 m b/d towards the end of this decade. If so it would imply a call-on-Non-OPEC of only 66.4 m b/d in 2028 assuming that OPEC in general will demand a market share of 30 m b/d + NGL of 5.6 m b/d. The IEA (Oct-23) projects non-OPEC production to average 68.8 m b/d in 2024. That’s already 2.4 m b/d more than what would be sustainable over time if global oil demand is set to peak later this decade. Oil producers in general cannot have a production growth strategy in a peak oil demand world.

The US has decided to lift sanctions towards Venezuela for six months (18 April) as a measure to tempt it to move towards more democratic processes. And if it does, then the lifting of sanctions could continue after the 6 months. A primary opposition election took place this weekend with lawmaker Maria Corina Machado currently holding 93% of the vote count. Venezuela will next year hold a presidential election but fair play seems unlikely with Maduro in charge. The lifting of sanctions allows Venezuela’s PdV to resume exports to all destinations. Bans on new, foreign investments in the oil and gas sector are also lifted though Russian entities and JV’s are still barred.

Venezuela produced 0.8 m b/d in September and indicates that it can lift production by 0.2 m b/d by year and with more rigs and wells by 0.5 m b/d to 1.3 m b/d in the medium term.

Oil production in Iran has been on a steady rise since its low-point of 2.0 m b/d in 2020. Last year it produced 2.5 m b/d. In September it produced 3.1 m b/d, but Iran’s oil minister says production now is at 3.3 m b/d. Iran’s rising production and exports is not about the US being more lenient in its enforcement of sanctions towards Iran. It is more about Iran finding better ways to circumvent them but even more importantly that China is importing more and more oil from Iran.

Production by Iran and Venezuela is recovering. YoY production from the two could rise by close to 0.8 m b/d in 2024. This will lead to a decline in call-on-Saudi oil.

Oil production by Iran and Venezuela — Source: SEB graph and asessments, Blbrg data and news

The IEA estimated in its latest OMR report that call-on-OPEC will fall from 28.8 m b/d in 2023 to 28.3 m b/d in 2024. If all OPEC members except Saudi Arabia produces the same amount in 2024 as in 2023, then the need for Saudi Arabia’s oil (call-on-Saudi) will fall from a healthy 10.4 m b/d in 2023 to a still acceptable 9.9 m b/d in 2024. Its normal production is roughly 10 m b/d.

If however production by Iran and Venezuela rise by a combined 0.5 m b/d YoY in 2024, then call-on-Saudi will fall to 9.4 m b/d which is not so good but still manageable. But if Iran’s oil minister is correct when he says that its current production now is at 3.3 m b/d, then it is not far fetched to assume that Iran’s oil production may average maybe 3.4-3.5 m b/d in 2024. That would yield a YoY rise of 0.6 m b/d just for Iran. If we also assume that Venezuela manages to lift its production from 0.8 m b/d this year to 1.0 m b/d in 2024, then the combined growth from the two is closer to 0.8 m b/d. That would push call-on-Saudi down to only 9.1 m b/d which is not good at all. It would require Saudi Arabia to produce at its current production of 9.0 m b/d all through 2024.

The IEA further estimates that call-on-OPEC will average 27.7 m b/d in Q1-24. If we assume Iran @ 3.4 m b/d and Venezuela @ 1.0 m b/d then call-on-Saudi in Q1-24 will only be 8.6 m b/d. I.e. Saudi Arabia will have to cut production further to 8.6 m b/d in Q1-24. At that point Saudi Arabia will likely need or like other core OPEC members like Iraq, Kuwait and UAE as well as Russia to join in.

Implied call-on-Saudi. Call-on-OPEC is set to decline from 28.8 m b/d to 28.3 m b/d to 2024. If all OPEC members produced the same in 2024 as in 2023 then call-on-Saudi would fall by 0.5 m b/d to 9.9 m b/d. But if Venezuela and Iran increases their combined production by 0.8 m b/d YoY in 2024 then call-on-Saudi falls to 9.1 m b/d.

If we look a little broader on this topic and also include Libya, Nigeria and Angola we see that this group of OPEC members produced 11.4 m b/d in 2010, 10.1 m b/d in 2017 and only 5.1 m b/d at the low-point in August 2020. The decline by these OPEC members has of course the other OPEC and OPEC+ members to stem the rising flood of US shale oil production. The production from this unfortunate group of OPEC-laggards is however now on the rise reaching 7.5 m b/d in September. With more from Iran and Venezuela it could rise to 8.0 m b/d in 2024. Production from Nigeria and Angola though still looks to be in gradual decline while Libya looks more sideways. So for the time being it is all about the revival of Iran and Venezuela.

The unfortunate OPEC-laggards had a production of 11.4 m b/d in 2010. But production then fell to only 5.1 m b/d in August 2020. It helped the rest of OPEC’s members to manage the huge increase in US shale oil production. Production from these countries are now on the rebound. Though Nigeria and Angola still seems to be in gradual decline.

Oil production of some OPEC countries — Source: SEB graph, Blbrg data

What everyone needs to be attentive to is that call-on-OPEC and even more importantly call-on-Saudi can only erode to a limit before Saudi/OPEC/Russia will have to take action. Especially if the forecast for needed oil from OPEC/Saudi for the nearest 2-3 years is in significant decline. Then they will have to take action in the sense that they stop defending the price and allows the price to fall sharply along with higher production. And yet again it is US shale oil producers who will have to take the brunt of the pain. They are the only oil producers in the world who can naturally and significantly reduce their production rather quickly. I.e. the US shale oil players will have to be punished into obedience, if possible, yet one more time.

We don’t think that it is any immediate risk for this to happen as US shale oil activity is slowing while global oil demand has rebounded following Covid-lockdowns. But one needs to keep a watch on projections for call-on-OPEC and call-on-Saudi stretching 1-2-3 years forward on a continuous basis.

In its medium term oil market outlook, Oil2023, the IEA projected a fairly healthy development for call-on-OPEC to 2028. First bottoming out at 29.4 m b/d in 2024 before rising gradually to 30.6 m b/d in 2028. The basis for this was a slowing though steady rise in global oil demand to 105.7 m b/d in 2028 together with stagnant non-OPEC production due to muted capex spending over the past decade. But this projection has already been significantly dented and reduced in IEA’s latest OMR from October where call-on-OPEC for 2024 is projected at only 28.3 m b/d.

In a statement today the IEA projects that global oil demand will peak this decade and consume no more than 102 m b/d in the late 2020ies due to (in large part) rapid growth in EV sales. This would imply a call-on-OPEC of only 26.9 m b/d in 2028. It is not a viable path for OPEC to produce only 26.9 m b/d in 2028. Especially if production by Iran and Venezuela is set to revive. I.e. OPEC’s pie is shrinking while at the same time Iran and Venezuela is producing more. In this outlook something will have to give and it is not OPEC.

One should here turn this on its head and assume that OPEC will produce 30 m b/d in 2028. Add OPEC NGLs of 5.6 m b/d and we get 35.6 m b/d. If global oil demand in 2028 stands at only 102 m b/d then call-on-Non-OPEC equates to 66.4 m b/d. That is 3.1 m b/d less than IEA’s non-OPEC production projection for 2028 of 69.5 m b/d but also higher than non-OPEC production projection of 68.8 m b/d (IEA, Oct-23) is already 2.4 m b/d too high versus what is a sustainable level.

What this of course naturally means is that oil producers in general cannot have production growth as a strategy in a peak-oil-demand-world with non-OPEC in 2024 already at 2.4 m b/d above its sustainable level.

The US is set to growth its hydrocarbon liquids by 0.5 m b/d YoY in 2024. But in a zero oil demand growth world that is way, way too much.