Connect with us

Analys

SEB – Jordbruksprodukter, 26 juli 2012

Published

on

SEB Veckobrev Jordbruksprodukter - AnalysInledning

Det är nu en månad sedan ni fick vårt senaste veckobrev. I den ändrade vi vår marknadstro från negativ till positiv. Men prisuppgångarna på jordbruksprodukter sedan dess har varit våldsammare än vad vi hade kunnat tänka oss för en månad sedan.

Den senaste månaden har majspriset stigit med 26%. Chicagovetet har gått upp med 25% och kostar nu återigen, för alla löptider, mer än Matif:s kvarnvete. Matif-vetet har ”bara” stigit med 18%. Sojabönorna med 14%. I gårdagens Dagens Industri kunde vi läsa en chock-artikel om risken för kraftigt högre ölpriser. Det har vi svårt att förstå eftersom maltkornet på Matif den senaste månaden har stigit med 13% och det senaste året med 2%.

Vi fortsätter att ha en vy om högre priser på vete, maltkorn, majs, och sojabönor.

Odlingsväder

Det är väl knappast någon nyhet att det råder torka i USA. NOAA har klassat torkan som den värsta sedan 1954. Nedan ser vi den senaste torka-rapporten. NOAA förutspår en förlängning av torkan in i oktober, vilket kan ha en negativ inverkan på höstsådden av vete.

U.S. Drought Monitor den 17 juli 2012

Southern Oscillation Index har stigit från El Niño-nivåer på mer än -8. Nu ligger indexet på -1.4. Det indikerar neutrala ENSO-förhållanden. Sådden i Argentina är i full gång och >80% är redan i marken, dock i betydligt mindre omfattning än tidigare år. Det är böndernas protest mot presidentens konfiskatoriska skatt på veteproduktionen. Både Rosario Grain Exchange och BAGE har estimerat att arealen är 22% mindre än förra året. USDA har INTE tagit hänsyn till denna minskning i sitt estimat från juli WASDE.

30-dagars rörligt SOI

Eurokrisen

Samtidigt som produktionen minskar genom torka på olika håll i världen, skakar ekonomierna i eurolandet. Nedan ser vi räntenivån på obligationer utgivna av den spanska staten, med 10 års löptid. En räntenivå på över 6% har tidigare angetts som en räntenivå som gör att räntorna spränger landets budget i framtiden. Av allt att döma ser Spanien ut att vara nästa land att följa Grekland.

SMAVG den 25 juli 2012

Under tiden, kräver stödpartierna för Tysklands förbundskansler Merkel, att Tyskland ska kräva att Grekland lämnar eurosamarbetet. Detta sker samtidigt som ratinginstitutet Moody’s tillkännagivit att de kan komma att sänka Tysklands kreditvärdighet från ”Aaa”. Tyskland har hittills gått med på att plocka upp notan för de tillgångsvärden som gått upp i rök i problemländerna i södra Europa. Eftersom Merkel och före detta franska presidenten Sarkozy valde att satsa hela Europa, istället för att låta länderna som hade problem ta itu med dem själva, har euron kommit på fall. Nedan ser vi priset på en euro i terminer av dollar. Och då ska vi betänka att USA i sig är ett imperium av skulder, det också.

Utveckling av EUR USD 2010 till 2012

Nedan ser vi eurons förändring mot fyra olika valutor, dels mot dollarn och dels mot starkare valutor.

Valutautveckling för EURUSD, EURSEK, EURAUD och EURJPY

Vete

Matifvetet med novemberleverans nådde upp till 271.50 den 19 juli, men har sedan dess rekylerat ner till 260.50 euro per ton.

Vetepriset - Utveckling under 2011 och 2012

Nedan ser vi Chicagovetet med leverans i december. Efter att motståndet på 740 cent bröts för en månad sedan har priset gått upp till 915 cent i skrivande stund. Det är en större uppgång än Matifvetet gjorde, i synnerhet när man beaktar att dollarn har stärkts mot euron under den här perioden.

Prisutveckling på Chicagovete - Diagram över terminspris

Allt höstvete är skördat i USA nu och eventuell torka kan skada vårvetet. Man skulle därför kunna tro att vårvetet stigit mer i pris i USA, men som vi ser i nedanstående diagram är det inte fallet. Vårvete av sorten Red Spring Wheat handlas på börsen i Minneapolis. Vårvetet är naturligtvis dyrare än Chicagovetet.

Red Spring Wheat-diagram

Tendens på framtida priser på jordbruksråvarorJust nu visar väderleksprognoserna att vårveteregionerna i USA kommer att ha det ganska fuktigt ända fram till efter helgen, åtminstone. Det är bra för de norra delarna av odlingsområdet, men för de södra delarna kan nederbörden vara allt för sen.

Nedan ser vi hur terminspriserna på Matif och Chicago förändrats den senaste veckan. Vi ser nu att det råder backwardation både på Matif och i Chicago. Backwardation återspeglar marknadens tro på att bristen just nu är temporär och kommer att lösas i framtiden genom mer produktion eller ransonering av konsumtionen. Den som har vete att sälja nu bör därför sälja den till marknadens höga pris nu.

Marknaden säger att spotpriset väntas att bli lägre i framtiden. Den lantbrukare som hoppas på högre (spot-) priser för att sälja till ett högre pris, gör bäst i att sälja sitt vete spot snarast och köpa terminer.

Genom att göra det får man in pengar, som ger ränta. Terminerna kostar mindre än spot. Man kan alltså sälja x antal ton dyrare än man köper dem på, på terminsmarknaden. Detta för dem som tror på högre priser, alltså.

Terminskurvor för vetepriset - Chicago och Matif

Vi ser i terminskurvorna ovan att Chicago återigen ligger över Matif för alla löptider. Ska man prissäkra framåt i tiden ger Chicago alltså ett högre pris än Matif.

När priset är högt pga dåliga skördar finns alltid risken att politiker i olika producentländer inför exportbegränsningar, vilket förvärrar situationen på världsmarknaden. Rysslands jordbruksminister har hittills, senast förra veckan, sagt att Ryssland inte tänker införa exportbegränsningar, men med den torka som finns i fd Sovjetunionen, är det allt fler som tror att ett exportstopp kan komma. Vi kan se att ”snacket” om exportstopp på global basis ökar genom att göra en nyckelordssökning i nyhetsartiklar på nätet. Nedan ser vi ett diagram (vit kurva) för antalet artiklar per vecka som innehåller samtliga ord ”Export” och ”Ban” och ”wheat”. Den senaste veckan var det 102 sådana artiklar. I diagrammet nedan ser vi också vetepriset i Chicago (röd kurva). I den nedre delen av diagrammet ser vi korrelationen mellan prisförändringen på vete och förändringen i antalet sådana nyhetsartiklar som innehåller wheat+export+ban.

Vetepriset när det pratas om wheat, export och ban i nyheterna

Vi ser att när det blir populärt att prata om wheat+export+ban i nyheterna, stiger vetepriset mot riktigt höga höjder. Det ser ut som om det kommer att komma exportbegränsningar. Indien har redan fryst all export av vete från landet, då man har en 23% sämre monsun (nederbörd) än vanligt. I slutet av förra veckan sade det ryska jordbruksministeriet att rysk veteskörd väntas bli 45 mt. USDA förutspådde i juli WASDE 49 mt. Privata analytiker hakade på och nämnde estimat på 41 – 42.5 mt. I Ukraina är hektarskörden ca 27% lägre än förra året. I början av månaden kom som vanligt USDA med sin WASDE-rapport. För att sätta den lagerstatistiken i perspektiv med pris och historiska relationer mellan pris och utgående lager, kan vi titta på nedanstående diagram. Varje punkt är USDA:s estimat i juli, varje år sedan 1960, jämte det pris som då rådde på CBOT för en bushel av vete. Vi ser att vi nu är i icke-kartlagt territorium. Priset förefaller vara Väldigt högt i förhållande till historiska relationer mellan pris och globala utgående lager. Dock noterar vi att i juli 2008 hade vi en relation som var i närheten av dagens nivå. Jämfört med juli 2008 är priset nu lite högre (900 cent istället för 800) och utgående lager väntas (än så länge) vara lite högre. Antagligen, kommer utgående lager att reduceras i nästa rapport, och då blir priset kanske lite lättare att acceptera, i relation till 2008. USDA har en välkänd tendens att inte släppa alla dåliga nyheter samtidigt, utan en WASDEsäsong brukar bjuda på ”mer av samma sak” i konsekutiva rapporter.

Vi minns också förstås vad som hände med vetepriset efter 2008. Ett högt pris följs av mer produktion och därmed lägre priser.

Carryout stocks wheat

Maltkorn

Novemberkontraktet på maltkorn har följt med vete upp, men uppgången har inte varit alls lika dramatisk som för vete och majs. Tekniskt stöd finns tydligt och redan bekräftat som ett stöd på 260 euro. Så länge priset håller sig över den nivån finns inget pressande behov av att sälja terminer. Kommer det attraktiva höga priser kan det vara intressant att försöka få limiterade säljordrar fyllda.

Prisutveckling på maltkorn - 25 juli 2012

Potatis

Potatispriset för leverans nästa år, har inte rört sig uppåt som spannmålen, utan rör sig sidledes i ett nu etablerat prisintervall mellan 14 och 16 euro per deciton. Prisintervall handlar man genom att försöka sälja i den övre delen av intervallet och försöka köpa i den nedre. Samtidigt är man vaksam på om priset rör sig utanför intervallet. Det brukar kunna vara en indikation på att priset ska röra sig ytterligare en bit åt samma håll.

Prisutveckling på potatis - 25 juli 2012

Majs

Priset på decembermajs har som bekant rusat upp till 800 cent. När man pratar med folk i marknaden råder total samstämmighet att vi ännu inte sett toppnoteringen på majs. Sådan samstämmighet brukar i och för sig innebära att man faktiskt har sett toppnoteringen.

Det har kommit regn i USA nu men det rör sig nu bort och följs av torrt väder. För stora arealer kom nederbörden för sent, därför att majsplantorna helt enkelt är döda. På fredag kommer Stocks report från USDA.

Majspriset stiger kraftigt - 25 juli 2012

De priser vi ser nu är faktiskt de högsta nivåerna på 50 år (och därmed de högsta någonsin). Nedan ser vi majspriset de senaste 50 åren, på kvartalsvis data.

Diagram över majspriset under 50 år

Nedan ser vi priset på decemberkontrakten för vete och majs. Vi ser att majs trendmässigt har stigit mycket mer än vetepriset. Man kan tolka det som att det är majspriset som trycker vetepriset uppåt. De stora problemen finns ju i majsproduktionen i USA, inte i samma utsträckning i veteproduktionen.

Prisutveckling på majs och vete - Diagram

Relationen mellan pris och utgående lager per juli sedan början av 60-talet ser vi nedan. Vi ser att vi aldrig har sett en så ”dyr” relation mellan majspris och utgående lager. Vi ser också att ett utgående lager på 40 dagar, där vi är nu, i princip är en bottennivå; att det är skrämmande tomt i lagren. När det är tomt i lagren kan priset på en så billig, men livsnödvändig vara som mat naturligtvis bli nästan hur hög som helst.

Carryout stocks corn

Det högre majspriset har dragit med sig det EU-domestika priset på etanol. Nedan ser vi priset för etanol FOB Rotterdam, inklusive importskatt, kallat ”T2”. För alla som producerar etanol med vete (i Europa) är detta goda nyheter; ”gefundenes fressen”.

Diagram över etanolpriset FOB Rotterdam

Sojabönor

Efter att sojabönspriset bröt det tekniskt starka motståndet på 14 dollar, gick priset raskt upp till 17 dollar. Som vi ser av stödlinjen inritad precis under prisuppgången, är uppåttrenden ännu inte bruten, trots den kraftiga rekylen för två dagar sedan. Ett nytt test av 17 dollar är troligt.

Priset på sojabönor stiger - 25 juli 2012

USA hade förra veckan exporterat 1400 mbu. USDA hade förutspått 1340 mbu för hela marknadsföringsåret. Det återstår 7 veckor på exportsäsongen och det blir naturligtvis en ännu högre slutsiffra än vad USDA hade förväntat sig. Enligt analytikern Noel Fryer har USDA överskattat carry-instocks.

Vädret har inte gynnat avkastningen i USA. Det är ca 7 månader kvar innan Sydamerikas skörd kommer. Det finns tecken på att t ex kycklingproduktionen i USA minskar något och att det sker ransonering bland konsumenter, men den är än så länge väldigt liten om man sätter den i perspektiv med produktionsbortfallen. Det finns alltså fundamental anledning till att priset skulle kunna gå högre.

Nedan ser vi relationen mellan pris och utgående lager, enligt USDA. USDA får med all sannolikhet sänka sitt estimat av utgående lager, så vi får tänka oss att juli-2012-punkten (den högsta i diagrammet) kommer att flyttas till vänster i diagrammet. Priset är högt, men det är inte orimligt att tänka sig att relationen kan stämma överens med de senaste årens relation mellan lager och pris.

Carry out stocks soybean

Raps

Priset på novemberterminen befinner sig alltjämt i en obruten uppåtgående trend.

Rapspriset i en uppåtgående trend

Med tanke på att rapsen noteras i euro, som är svag, kan man tänka sig högre priser framöver.

Gris

Decemberkontraktet har etablerat ett bekräftat stödområde på 76 – 77 cent. Med högre foderkostnader och den minskande lönsamheten för grisproducenterna bör det finnas utsikter för ett högre pris på lean hogs.

Prisutveckling på gris (lean hogs)

Mjölk

Mjölkpriset har stigit rejält. Först vid 19 cent per pund kom det in säljare. Nu står priset och väger och det återstår att se om 19 cent var toppnoteringen eller om det blir ett ytterligare test av 19.50 och om priset ska nå 20 cent.

Priset på mjölk når toppnotering

Socker

Vi brukar inte skriva om socker, men det är en intressant råvara för många bönder. Marknaden är också intressant för att den är ett sådant misslyckande för EU. EU har ett system med produktionskvoter för att hålla nere produktionen. Det innebär att EU inte är självförsörjande på socker. Istället har man ett system där företag i EU kan importera socker utan tull från U-länder som ett slags bistånd till dessa länder.

Problemet är att dessa länder inte förmår producera tillräckligt. Då tvingas importörerna köpa från producentländer där EU:s mycket högra importskatt tillämpas. Det gäller t ex import av socker från Brasilien. Eftersom detta pris då är det som mättar sockersuget i EU, är det det som blir marknadspriset.

Som vi ser nedan är priset på socker inom EU, såsom handlat på Euronext i London, betydligt högre än världsmarknadspriset på socker, såsom handlat på ICE i New York.

Den stora förloraren är Europeiska konsumenter, t ex europeiska biodlare, om vi nu ska nämna någon kategori inom de gröna näringarna. De stora vinnarna är sockerbolagen, t ex Nord- och Zudzucker, som alltså kan boka hela prisskillnaden som ren vinst.

I diagrammet nedan ser vi i den nedre delen av diagrammet att relationen mellan priset inom EU och världsmarknadspriset har vidgats. Priset inom EU ligger just nu 23% högre än på världsmarknaden.

Sockerpriset - Skillnaden ökar mellan EU och världsmarknaden

Nedan ser vi terminspriserna och förändringarna den senaste veckan. De övre två kurvorna är EUdomestika terminsmarknaden. De lägre är de internationella priserna.

Terminspriserna på socker i EU och världsmarknaden

[box]SEB Veckobrev Jordbruksprodukter är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Disclaimer

The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).

Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.

About SEB

SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Analys

Metals price forecast: Lower Before Higher

Published

on

SEB - analysbrev på råvaror

Lower before higher

SEB - Prognoser på råvaror - Commodity

The world is slowing down along with fiscal and monetary tightening. The rapid rise in interest rates this year will work with a lag so the slowdown in the real economy is likely to continue. We expect metals prices to ease along with that. The continued deterioration in the Chinese property market is likely structural with growth shifting towards higher value sectors including green energy and EVs. Chinese credit expansion has started. Stronger demand for metals like copper, nickel and aluminium is likely to emerge in H2-23. Strong prices for metals over the coming decade due to sub-par capex spending over the past decade is likely.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Weakening macro and weakening demand. The world is now in the grip of a tightening craze amid inflation panic which was the result of the stimulus boom ignited by Covid-19 panic. The US expanded its M2 monetary base by 30% of GDP during the stimulus boom. Donald Trump earlier clamped down on immigration from Mexico/Latin America. Rampant consumer spending on capital goods together with an ultra-tight labor market then led to intense inflation pressure in the US. But also, in many other countries which also stimulated too much. The US is ahead of the curve with respect to interest rate hikes. The USD has rallied, forcing many central banks around the world to lift rates to defend their currencies as well as fighting their own inflationary pressures. The Japanese central bank has refrained from doing so and has instead intervened in the yen currency market for the first time since 1998. The year 2022 will likely be the worst selloff in global government bonds since 1949 as interest rates rise rapidly from very low levels. This is taking place following a decade where the world has been gorging on ultra-cheap debt. There is clearly a risk that something will break apart somewhere in the financial system as the world gallops through this extreme roller coaster ride of stimulus and tightening. On top of this we have and energy crisis in Europe where natural gas prices for year 2023 currently is priced at 700% of normal levels. War in Ukraine, risk for the use of nuclear weapons, an enduring cool-down of the Chinese property market and continued lock-downs in China due to Covid-19 is adding plenty of uncertain elements.

Downside price risks for metals over the coming 6-9 months. The significant rise in rates around the world will work with a lag. There can be up to a 12-month lag from rates starts to rise to when they take real effect. Continued economic cool-down in the economy is thus likely. Chinese politicians seem unlikely to run yet another round of property market-based stimulus. As such there are clearly downside risks to global economic growth and industrial metals prices over the coming 6 months.

China may be a “White Swan Event” in H2-23 onward. LME’s China seminar in London on Monday 24 October this year was very interesting. The brightest spot in our view was Jinny Yang, the Chief China economist at ICBC Standard Bank. She stated that China may turn out to be a “white swan event” in H2-2023. Further that the Chinese economy now is on a decade long type of transition period. Away from property focused growth. With a shift instead to technology and innovation, telecoms and energy transition, consumer demand side economy and higher value and more advanced sectors. The property market will be a fading sector with respect to growth. Chinese politicians are fully committed to the energy transition. No slowdown in there. Credit expansion has already started. The real effect of that will emerge in H2-23. The new growth focus will be different from before. But it will still imply lots of metals like aluminium, copper, nickel, zinc, cobalt, manganese, and other special metals. There will be less copper for pipes and wiring for housing but there will be more copper for EVs, Solar power, Wind power and power networks etc.

Copper: Struggling supply from Chile, rising supply from Africa while Russian exports keeps flowing to market. The Chinese housing market normally accounts for 20% of global copper demand. So, slowing Chinese housing market is bad for copper. Russian exports keep flowing to SE Asia where it is re-exported. Good supply growth is expected from Africa in 2023. Supply from Chile is struggling with falling ore grades, political headwinds, and mining strikes. Demand is projected to boom over the coming decades while investments in new mines have been sub-par over the past decade. So strong prices in the medium to longer term. But in the short-term the negative demand forces will likely have the upper hand.

Nickel: Tight high-quality nickel market but surplus for low-quality nickel. There is currently a plentiful supply of low-grade nickel with weak stainless-steel demand and strong demand for high quality nickel for EV batteries. The result is a current USD 5-6000/ton price premium for high-quality vs. low-quality nickel. High-quality LME grade nickel now only accounts for 25% of the global nickel market. Over the coming decade there will be strong demand growth for high-quality nickel for EV batteries, but high-quality NiSO4 will take center stage. The price of high-quality nickel over the coming decade will depend on how quickly the world can ramp up low-grade to high-grade conversion capacity.

Aluminium: Russian production and exports keeps flowing at normal pace to the market through different routes. Supply from the western world set to expand by 1.3 m ton pa in 2023, the biggest expansion in a decade. Demand is projected to grow strongly over the decade to come with energy transition and EVs being strong sources of demand. Western premiums likely to stay elevated versus Asian premiums to attract metal. Increasing focus on low carbon aluminium. But weakness before strength.

SEB commodities price forecast:

SEB commodities price forecast

Chinese credit cycle vs industrial metals. Chinese credit expansion has already started.

Chinese credit cycle vs industrial metals
Source: SEB calculations, data from Blberg

This report has been compiled by SEB´s Commodity Research, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (”SEB”), to provide background information only.

Continue Reading

Analys

Europe’s energy policy unravels a potential advantage for US energy over Europe

Published

on

WisdomTree
WidsomTree

The clock is ticking for Europe to shield its economy amidst the current energy crisis. The cost of electricity across the European bloc is nearly 10 times the 10-year average in response to Russia cutting back natural gas supplies in retaliation to sanctions. There has been a substantial increase in the share of supply of Liquidifies Natural Gas (LNG) and alternative suppliers as a direct replacement of waning Russian gas supply.

Figure 1: Natural gas flows in the European market, first half 2022 versus first half 2021

Karta hur importen av naturgas till Europa har förändrats
Source: Bruegel, WisdomTree as of 6 September 2022. Please note: Arrows width indicates size of 2022 flow.

European leaders are racing to come up with a plan on energy intervention in the power markets. One of the measures being touted is imposing an energy windfall tax on oil and gas profits to help households and businesses survive this upcoming winter season. The plan is to re-channel these unexpected profits from the energy sector to help domestic consumers and companies pay these high bills. The windfall tax on the oil and gas companies should be treated as a “solidarity contribution,” according to European Commission (EC) President, Ursula von der Leyen.

Imposing a windfall tax on those profiting from the war

A windfall tax would impose a levy on the revenues generated by non-gas producing companies when market prices exceed €200 per megawatt hour (Mwh) and redistribute excess revenues to vulnerable companies and households. There has been greater consensus among other European Union (EU) countries on the windfall tax compared to other parts of the European Commission’s 5-point plan. This includes – setting a price cap on Russian gas, a mandatory reduction in peak electricity demand, funding for ailing utility companies, a windfall tax on fossil fuel companies and changes to collateral requirements for electricity companies. The EC’s plan will need to meet the approval of the bloc before being enforced. The most controversial issue remains the Russian price cap – aimed at penalising Russia for weaponising energy.

Coordinated energy policy needed despite different energy mix across EU bloc

There are major differences between member states based on those that rely on coal, nuclear or renewable power owing to which imposing a one energy policy will be challenging. Austria, Hungary, and Slovakia, known to import large amounts of Russian gas are against the price cap on Russian gas. On the other hand, a number of  EU countries including France, Italy, and Poland, support a cap, but argue it should apply to all imported forms of the fuel, including LNG. Germany is undecided but fears the disagreements on the price caps risk spoiling EU unity. Spain, a big generator of wind and solar power was quick to draw criticism of the proposed €200/Mwh as it does not correspond to the real costs and fails to support electrification and the deployment of renewables.

In the US, various Senators including Senate Finance Chair Ron Wyden, have proposed legislation that would double the tax rate of large oil and gas companies excess profits. However, given the current political climate it seems increasingly unlikely that these proposals would gain any traction in Congress.

Europe’s energy policy likely to put a strain on capex in the near term

Since the oil price plunge from 2014 to 2016 alongside climate change awareness and Environmental Social and Governance (ESG) mandates, the energy sector saw a sharp decline in capital expenditure (capex). Since then, capex in the global energy sector has failed to attain the levels last seen at the peak in 2014. While capex trends in Europe’s energy sector had begun to outpace that of the US, driven mainly by a rise in the share of spending on clean energy, we believe the impending energy crisis and energy policy including the national windfall levies in Europe are likely to disincentivise capex in Europe compared to the US over the medium term. High prices are encouraging several countries to step up fossil fuel investment, as they seek to secure and diversify their sources of supply.

Source: Bloomberg, WisdomTree as of 31 August 2022.

The divergent energy policies and prevalent supply situations in the US and Europe opens up a potential opportunity in the energy sector. The energy sector has been the unique bright spot in global equity markets in 2022 posting the strongest earnings results in H1 2022. Despite its strong price performance, the US energy sector trades at a price to earnings (P/E) ratio of 8x and has a dividend yield of 3%. In September 2008, the energy sector had a 12.5% weight in the S&P 500 and was the fourth largest sector by market capitalisation in the world’s largest economy and equity market. Fast forward to today, the energy sector accounts for only 4% of the S&P 500 Index. While the future trajectory is greener, the world has come to terms with the fact that we will require oil and gas in the interim in order to fulfil our energy requirements. Investment is increasing in all parts of the energy sector, but the main boost in recent years has come from the power sector – mainly in renewables and grids – and from increased spending on end-use efficiency. As Europe plans to reduce its reliance on Russian energy supply, it will become more reliant on US LNG imports. This should fuel further investment in the US energy sector in the interim.

Aneeka Gupta, Director, Macroeconomic Research, WisdomTree

Continue Reading

Analys

Agricultural commodities could offer a hedge against inflation

Published

on

WisdomTree
WidsomTree

Agricultural commodity prices have been buoyed higher by rising grain and oilseed prices. At a time, when global equities have sold off by nearly 13.88% amidst soaring inflation and tightening liquidity conditions, agricultural commodities are up 26.8%. There are a plethora of supply side issues emanating from the war that are likely to continue to drive prices higher – the rise of protectionism, higher fertiliser costs, changing biofuel mandates and adverse weather conditions to name a few. The Russia-Ukraine war has had ripple effects from disrupting supply chains to raising fertiliser costs.

Rising protectionism buoys agricultural commodities higher

The war-related disruptions have also given rise to protectionism. To cite a few examples in 2022– India, the world’s third largest wheat producer, announced it would restrict wheat exports to manage domestic supplies of the grain, which led to a sharp rise in wheat prices. Indonesia also announced an export ban on palm oil on April 28, but the ban was lifted on May 19 after hundreds of farmers rallied to protest the move. In a tight oil-seeds markets, the initial announcement led soybean oil, an alternative to palm oil, sharply higher.

Source: WisdomTree as of 7 June 2022

Higher biofuel blending mandates to bolster demand for corn and soybean oil

Changes in the biofuel blending mandates are also poised to increase demand for agricultural commodities. The US is home to the world’s largest biofuel market. The Biden administration is ordering refiners to boost the use of biofuels such as corn-based ethanol. The US Environmental Protection Agency (EPA) is requiring refiners to mix 20.63 billion gallons of renewable fuels into gasoline and diesel this year, marking a 9.5% increase over last year’s target. This will put pressure on refiners to blend more biofuel into their gasoline production this year, resulting in a net positive impact on the biofuels industry. Grains such as corn stand to benefit owing to their high starch content and relatively easy conversion to ethanol. Amidst waning stockpiles of diesel, Brazil is also considering increasing the biodiesel blend to 15% from 10% (i.e. the amount of soybean oil blended into trucking fuel). This has the potential to bolster demand for soybeans at a time when soybeans are already in short supply due to droughts in South America and US plantings trail last year’s pace.

Rising fertiliser costs are weakening demand, in turn lowering yields

The Russia-Ukraine conflict has caused disruptions in fertiliser production and material price increases, which has put farmer margins and agricultural yields at risk elsewhere, driving the prices of most agricultural commodities higher. Russia and Ukraine account for a significant share of the global fertiliser trade. Russia produces 9% of global nitrogen fertiliser, 10% of global phosphate fertiliser, and 20% of global potash fertiliser. It exports more than two thirds of its production of each product. Belarus produces an additional 17% of global potash and exports most of it.

Owing to its high soil quality, Argentina tends to use less fertilisers, but Brazil (the world’s largest importer of fertilisers) of which 85% of its needs are imported, is likely to feel the impact more. Russia alone accounts for 25% of Brazil’s total fertiliser imports. Farmers can also plant more soybeans, which require less fertilisers than corn. The US and global corn balance are set to continue to tighten, which suggests that the current high price environment is set to linger. The high prices and low availability of fertilisers is making farmers reduce usage and is also resulting in lower fertiliser prices similar to the trend witnessed back in 2008.

Ammonia prices
Source: Bloomberg, WisdomTree as of 27 May 2022.

Speculative positioning garnering momentum among agricultural commodities 

According to data from the Commodity Futures Trading Commission (CFTC), net speculative positioning in agricultural commodities has risen considerably since the covid pandemic. Tighter supply coupled with stockpiling by national governments concerned about food security has led to a rise in agricultural commodity prices. Not only has net speculative positioning on agricultural commodities risen versus its own history but also in comparison to other commodity subsectors, as illustrated in the chart below:

Speculative positions
Source: WisdomTree, CFTC, Bloomberg as of 25 May 2022.

Adverse weather conditions impact agricultural commodities

El Niño and La Niña are the warm and cool phases of a recurring climate pattern across the tropical Pacific—the El Niño-Southern Oscillation, or “ENSO” for short. The pattern shifts back and forth irregularly every two to seven years, and each phase triggers predictable disruptions of temperature, precipitation. The current La Niña has been around since October 2021. It has been responsible for the South American droughts, milder weather in Southern parts of US and heavy rainfalls across the Pacific Northwest. There is a 51% chance La Niña could continue into the December to February period, with those odds down from last month’s forecast of 58% according to the US climate prediction centre. The waters across the equatorial Pacific Ocean are expected to stay cool or be close to normal between June and September, which means the influence on weather patterns won’t be enough to disrupt tropical storms and hurricanes in the Atlantic.  

Conclusion

Agricultural commodities have posted a strong performance in 2022. Yet there remain plenty of factors that could drive the performance of this commodity subsector even higher. Agricultural commodities are unique owing to their high dependence on weather conditions that make them volatile but also offer diversification benefits.

Aneeka Gupta, Director, Macroeconomic Research, WisdomTree

Continue Reading

Populära