Nyheter
Rysslands största sockerproducent köper svenska aktier

Det på First North noterade Agrokultura (tidigare Alpcot Agro) är under en hemlighetsfull uppköpsattack. Det mesta tyder nu på att det är Rysslands största sockerproducent Prodimex som köper aktier. Under veckan har det ibland flera gånger samma dag kommit nya uppgifter om att transaktioner skett som alla pekar på Prodimex ökat, och nu borde ha omkring 30 procent av aktierna.
Agrokultura har som verksamhet att investera i jordbruksmark och producera jordbruksprodukter, i Ryssland och Ukraina. Aktien har stigit kraftigt, men är samtidigt lång från tidigare kursnivåer.
Prodimex är Rysslands största sockerproducent och har tidigare haft planer på att börsnotera sig, men har missgynnats av att vara så ensidigt fokuserat på socker. Förberedelser har gjorts sedan 2006 men har ännu inte lett till någon notering, där det senaste försöket ska ha gjorts i 2011. Rusagro, ett annat ryskt jordbruksbolag, noterade sig då, och erbjöds en mycket bättre värdering av marknaden då de var mer diversifierade.
”Företaget kan komma att värderas med en rabatt jämfört med konkurrenten Rusagro eftersom det inte har diversifierat mot kött och spannmål, som Rusagro”, skrev Bloomberg med hänvisning till insatta källor enligt Direkt.
Agrokulturas aktiekurs har varit pressad och det upplevs därför på den svenska marknaden somm att denna nya köpare kanske kan få för sig att köra med någon form av fulspel för att komma över bolaget billigt. Oron blir självklart extra stor med tanke på att någon aktör som inte inte identifierat sig köper 30 procent av aktierna. Det är bara via obekräftade uppgifter som köparen identifierats som Prodimex, alternativt att det är ägarkretsen bakom Prodimex som köpt.
För Prodimex skulle Agrokulturas tillgångar och verksamhet hur som helst passa bra in, bolaget skulle få den diversifiering som marknaden velat se.
Det roligaste scenariot av det som pågår vore om Prodimex på acceptabla villkor gör ett omvänt förvärv av Agrokultura och blir listat på First North. Men det går väl även att se ett flertal negativa utfall. Samtidigt verkar flera ägare bara vara nöjda över att bli av med den gamla surdegen Agrokultura till en aktiekurs som i alla fall är högre än på senare tid.
Agrokulturas historik enligt deras hemsida
2006 Bolagets grundas under namnet Alpcot Agro
2007 Snabb expansion mot bakgrund av stort intresse från investerare
Företaget inbringade i tre nyemissioner 228, 270 respektive 360 miljoner kronor. Vid slutet av 2007 kontrollerade bolaget omkring 93 000 hektar mark i Lipetsk, Tambov, Voronezh och Volgograd-regionerna i Ryssland. På grund av att verksamheten startade först sent på våren, blev skörden obetydlig.
2008 Fortsatt expansion under första halvan av 2008, som sedan bromsades in
Arbetet med att ta kontroll över ytterligare mark fortgick under våren. I maj tog bolaget in ytterligare 520 miljoner kronor. När finanskrisen nalkades bromsades alla expansionsplaner, men innan dess hade bolaget även etablerat en närvaro i Ukraina. Vid slutet av året kontrollerade bolaget 135 000 hektar åkermark i Ryssland efter att ha etablerat verkamhet i regionerna Kurgan och Kursk, samt 4 600 hektar i Ukraina. Årets skörd omfattade 55 600 hektar.
2009 Fokus på konsolidering och att strukturera markinnehavet
Mark under kontroll i Ryssland och Ukraina utökades till 170 000 respektive 7 400 hektar. Årets skörd omfattade 72 000 hektar. I oktober noterades bolagets aktie på Nasdaq OMX First North i Stockholm.
2010 Förvärv i Kaliningrad och Ukraina. Svår torka i Rysslands inland.
Bolaget tog in 235 miljoner kronor i januari för att finansiera ett förvärv i Kaliningrad och att fortsätta expansionen i Ukraina. Under sommaren drabbades Ryssland av den värsta torkan på ett sekel. Årets skörd omfattade 71 000 hektar. Vid slutet av året kontrollerade bolaget 188 700 hektar mark i Ryssland och 15 800 hektar i Ukraina.
2011 Investeringar som fokuserade på Ukraina och djurhållningen i Ryssland
Bolaget tog in 322 miljoner kronor i en företrädesemission i april., för att konsolidera växtodlingen i Ryssland, återbetala konvertibla skuldebrev, expandera djurverksamheten i Ryssland och att öka den skördade landarealen i Ukraina till omkring 19 400 hektar 2011. Totalt skördade Agrokultura omkring 91 400 hektar 2011.
2012 Förvärv i Ukraina
I januari 2012 förvärvade bolaget Landkom International plc vilket närapå fyrdubblade bolagets ukrainska verksamhet. Som en följd av förvärvet är verksamheterna i Ryssland och Ukraina av ungefär likartad storlek i termer av omsättning vilket skapat en mer balanserad struktur i Koncernen. De nya ukrainska tillgångarna ökade bolagets skördade areal under 2012 till 126 000 hektar.
Nyheter
Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar

Elpriserna faller fram till midsommar till följd av ett ovanligt stort överskott i vattenmagasinen. Snittpriset väntas landa på 20 öre per kWh, vilket är 40 procent lägre än samma period i fjol. Samtidigt kan antalet timmar med negativa elpriser bli fler än någonsin. Det visar Bixias elprisprognos för maj och juni.

Att det varit överskott i vattenmagasinen i norra Norge och Sverige de senaste åtta månaderna har pressat elpriserna. Denna trend ser ut att fortsätta fram till midsommar. I maj väntas elpriset bli 22 öre och i juni 18 öre per kWh. Motsvarande priser för samma period i fjol var 32 respektive 34 öre per kWH.
– Priserna fram till midsommar ser ut att bli mycket låga. När det är så extremt mycket vatten i magasinen kan inte vattenproducenterna hålla tillbaka utan måste släppa ut vatten i systemet och producera el. När utbudet stiger mer än vad efterfrågan faller så sjunker helt enkelt priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I slutet av april uppgick vattenöverskottet till 12 Twh, vilket kan jämföras med ett underskott på 2 Twh vid samma tidpunkt för ett år sedan.
Att mer vindkraft tillkommit i elsystemet och stärkt produktionsvolymen har också bidragit till prisfallet.
Kraftig ökning av negativa elpriser i norr
I norra Sverige har antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt. Negativa elpriser uppstår när det blir ett överflöd av el på marknaden. Det innebär att producenterna måste sälja sin produktion på marknaden till vilket pris som helst för att bli av med den.
Den allra största ökningen syns i Norra Mellansverige, som hittills i år haft 283 timmar med negativa elpriser, vilket kan jämföras med 86 timmar under hela 2024. Motsvarande siffra för Sveriges nordligaste elområde, SE1, är 163 timmar, jämfört med 87 timmar i fjol.
– Kombinationen stor vattenkrafts- och vindkraftsproduktion i norr leder till överutbud, vilket gör att antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt i norra delarna av Sverige, säger Johan Sigvardsson.
I södra Sverige ligger antalet negativa timmar hittills på ungefär samma nivå som i fjol. Elområde SE3, som omfattar stora delar av mellersta Sverige, har haft 81 timmar med negativa elpriser, medan elområde SE4 längst i söder har haft 87 timmar. Motsvarande siffror för helåret 2024 är 86 respektive 92.
De negativa elpriserna i södra Sverige beror på kopplingen till kontinenten där den stora ökningen av solkraft ger negativa elpriser under dagtid.
– Negativa elpriser kan vara positiva för konsumenter med timprisavtal som kan styra sin förbrukning. Men för producenterna blir det svårare att ta betalt för sin el, vilket minskar incitamenten att investera i förnybar produktion, säger Johan Sigvardsson.
Svensk solkraft ger mindre effekt på elpriset
Även i Norden har solkraftsutbyggnaden tagit fart de senaste åren. Men dess påverkan på elpriset är mindre än till exempel Tysklands solkraft. Effekten på de svenska elpriserna blir dock inte lika stor som i exempelvis Tyskland.
– Under perioder med full solstrålning i Norden kan produktionen från solkraft motsvara effekten från fem kärnkraftsreaktorer. Det påverkar inte snittpriset på el nämnvärt, men skapar utmaningar i nätet under vissa timmar och bidrar till prisvolatilitet, säger Johan Sigvardsson.
Nyheter
Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller

Guldpriset har fallit tillbaka något, även om marknaden fortfarande förväntar sig styrka i ädelmetallen. Grace Peters, investeringsstrateg på JP Morgan Private Bank, kommenterar det aktuella läget för guld.
Kongo har infört ett exportstopp av kobolt efter att priset rasat kraftigt. Samtidigt har Kina infört exportrestriktioner av sällsynta jordartsmetaller av geopolitiska orsaker. Detta kommenteras av Clara My Lernborg, expertkommentator på EFN med bas i Johannesburg.
Nyheter
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte

Guldglansen mattas inte för Agnico Eagle Mines, bolaget levererar ett starkt resultat – och VD Ammar Al-Joundi har ännu större planer på horisonten. Det blir tydligt i en intervju med BNN Bloomberg.
Med en kvartalsvinst på 1,6 miljarder dollar och en produktion som närmar sig 3,5 miljoner uns guld per år, visar Agnico Eagle att de menar allvar. Men det är framtidsvisionen som verkligen sticker ut.
– “Vi har siktet inställt på att göra både Detour Lake och Canadian Malartic till gruvor som producerar en miljon uns årligen,” säger Al-Joundi. “Om vi lyckas, kommer vi äga två av endast sex sådana gruvor i hela världen – och två av endast tre i västvärlden.”
Stora planer, stark balansräkning
Agnico Eagles expansion sker inte på bekostnad av försiktighet. Bolaget håller produktionsnivåerna stabila runt 3,4 miljoner uns de kommande tre åren, samtidigt som de investerar strategiskt i framtida tillväxt. Stora projekt förväntas slå igenom från 2030 och framåt – utan att behöva späda ut aktieägarvärdet.
– “Vi planerar inte att emittera nya aktier för den tillväxten,” betonar Al-Joundi. “Målet är tillväxt per aktie – inte bara totalvolym.”
Trots det blygsamma produktionslyftet kortsiktigt, sticker Agnico Eagles lönsamhet ut. Med en all-in-sustaining cost runt 1250 dollar per uns och ett guldpris som stigit med över 1000 dollar det senaste året, kan bolaget behålla nästan hela prisökningen som marginal.
– “När priset går upp tusen dollar och våra kostnader bara ökar med två, då får aktieägarna 998 dollar extra. Det är vårt jobb – att ge hävstång på guldpriset,” säger han.
Återköp och utdelning – aktieägarna i fokus
Agnico Eagle har redan återköpt aktier för cirka 120 miljoner dollar och planerar att öka takten. Totalt har 42 % av bolagets fria kassaflöde gått tillbaka till aktieägarna via återköp och utdelningar.
– “Vi genererar mer och mer kassaflöde vid dessa guldpriser, så vi kommer kunna göra ännu mer för våra ägare,” säger Al-Joundi.
Hänsyn till miljö och kultur i norr
Men Agnico Eagle är inte bara fokuserade på vinster. I Nunavut, där bolaget driver stora gruvor som Meadowbank, tar man hänsyn till den känsliga miljön och de lokala inuiternas livsstil.
– “Vi pausar driften när karibuerna närmar sig. Det är deras land, deras kultur, deras historia. Vi lyssnar på de lokala samhällena och följer deras regler,” förklarar VD:n.
Mot framtiden – med respekt, ansvar och ambition
Agnico Eagle Mines står med andra ord vid en gyllene korsväg – stabil nutid, expansiv framtid, och ett tydligt ansvar mot både aktieägare och lokalsamhällen.
Med en marknadsvärdering som närmar sig branschjättar som Newmont, har bolaget tagit sig upp bland världens mest värdefulla guldbolag – inte genom volymjakt, utan genom noggrann kapitalhantering och en strategisk syn på tillväxt.
Guldglansen har kanske mattats något de senaste dagarna på marknaden, men för Agnico Eagle lyser den starkare än någonsin.
-
Nyheter4 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Nyheter4 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo
-
Analys4 veckor sedan
Tariffs deepen economic concerns – significantly weighing on crude oil prices
-
Nyheter3 veckor sedan
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden
-
Analys3 veckor sedan
Quadruple whammy! Brent crude down $13 in four days
-
Analys4 veckor sedan
Lowest since Dec 2021. Kazakhstan likely reason for OPEC+ surprise hike in May
-
Analys4 veckor sedan
Brent on a rollercoaster between bullish sanctions and bearish tariffs. Tariffs and demand side fears in focus today