Nyheter
Rysslands största sockerproducent köper svenska aktier
Det på First North noterade Agrokultura (tidigare Alpcot Agro) är under en hemlighetsfull uppköpsattack. Det mesta tyder nu på att det är Rysslands största sockerproducent Prodimex som köper aktier. Under veckan har det ibland flera gånger samma dag kommit nya uppgifter om att transaktioner skett som alla pekar på Prodimex ökat, och nu borde ha omkring 30 procent av aktierna.
Agrokultura har som verksamhet att investera i jordbruksmark och producera jordbruksprodukter, i Ryssland och Ukraina. Aktien har stigit kraftigt, men är samtidigt lång från tidigare kursnivåer.
Prodimex är Rysslands största sockerproducent och har tidigare haft planer på att börsnotera sig, men har missgynnats av att vara så ensidigt fokuserat på socker. Förberedelser har gjorts sedan 2006 men har ännu inte lett till någon notering, där det senaste försöket ska ha gjorts i 2011. Rusagro, ett annat ryskt jordbruksbolag, noterade sig då, och erbjöds en mycket bättre värdering av marknaden då de var mer diversifierade.
”Företaget kan komma att värderas med en rabatt jämfört med konkurrenten Rusagro eftersom det inte har diversifierat mot kött och spannmål, som Rusagro”, skrev Bloomberg med hänvisning till insatta källor enligt Direkt.
Agrokulturas aktiekurs har varit pressad och det upplevs därför på den svenska marknaden somm att denna nya köpare kanske kan få för sig att köra med någon form av fulspel för att komma över bolaget billigt. Oron blir självklart extra stor med tanke på att någon aktör som inte inte identifierat sig köper 30 procent av aktierna. Det är bara via obekräftade uppgifter som köparen identifierats som Prodimex, alternativt att det är ägarkretsen bakom Prodimex som köpt.
För Prodimex skulle Agrokulturas tillgångar och verksamhet hur som helst passa bra in, bolaget skulle få den diversifiering som marknaden velat se.
Det roligaste scenariot av det som pågår vore om Prodimex på acceptabla villkor gör ett omvänt förvärv av Agrokultura och blir listat på First North. Men det går väl även att se ett flertal negativa utfall. Samtidigt verkar flera ägare bara vara nöjda över att bli av med den gamla surdegen Agrokultura till en aktiekurs som i alla fall är högre än på senare tid.
Agrokulturas historik enligt deras hemsida
2006 Bolagets grundas under namnet Alpcot Agro
2007 Snabb expansion mot bakgrund av stort intresse från investerare
Företaget inbringade i tre nyemissioner 228, 270 respektive 360 miljoner kronor. Vid slutet av 2007 kontrollerade bolaget omkring 93 000 hektar mark i Lipetsk, Tambov, Voronezh och Volgograd-regionerna i Ryssland. På grund av att verksamheten startade först sent på våren, blev skörden obetydlig.
2008 Fortsatt expansion under första halvan av 2008, som sedan bromsades in
Arbetet med att ta kontroll över ytterligare mark fortgick under våren. I maj tog bolaget in ytterligare 520 miljoner kronor. När finanskrisen nalkades bromsades alla expansionsplaner, men innan dess hade bolaget även etablerat en närvaro i Ukraina. Vid slutet av året kontrollerade bolaget 135 000 hektar åkermark i Ryssland efter att ha etablerat verkamhet i regionerna Kurgan och Kursk, samt 4 600 hektar i Ukraina. Årets skörd omfattade 55 600 hektar.
2009 Fokus på konsolidering och att strukturera markinnehavet
Mark under kontroll i Ryssland och Ukraina utökades till 170 000 respektive 7 400 hektar. Årets skörd omfattade 72 000 hektar. I oktober noterades bolagets aktie på Nasdaq OMX First North i Stockholm.
2010 Förvärv i Kaliningrad och Ukraina. Svår torka i Rysslands inland.
Bolaget tog in 235 miljoner kronor i januari för att finansiera ett förvärv i Kaliningrad och att fortsätta expansionen i Ukraina. Under sommaren drabbades Ryssland av den värsta torkan på ett sekel. Årets skörd omfattade 71 000 hektar. Vid slutet av året kontrollerade bolaget 188 700 hektar mark i Ryssland och 15 800 hektar i Ukraina.
2011 Investeringar som fokuserade på Ukraina och djurhållningen i Ryssland
Bolaget tog in 322 miljoner kronor i en företrädesemission i april., för att konsolidera växtodlingen i Ryssland, återbetala konvertibla skuldebrev, expandera djurverksamheten i Ryssland och att öka den skördade landarealen i Ukraina till omkring 19 400 hektar 2011. Totalt skördade Agrokultura omkring 91 400 hektar 2011.
2012 Förvärv i Ukraina
I januari 2012 förvärvade bolaget Landkom International plc vilket närapå fyrdubblade bolagets ukrainska verksamhet. Som en följd av förvärvet är verksamheterna i Ryssland och Ukraina av ungefär likartad storlek i termer av omsättning vilket skapat en mer balanserad struktur i Koncernen. De nya ukrainska tillgångarna ökade bolagets skördade areal under 2012 till 126 000 hektar.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige