Nyheter
Rysslands största sockerproducent köper svenska aktier
Det på First North noterade Agrokultura (tidigare Alpcot Agro) är under en hemlighetsfull uppköpsattack. Det mesta tyder nu på att det är Rysslands största sockerproducent Prodimex som köper aktier. Under veckan har det ibland flera gånger samma dag kommit nya uppgifter om att transaktioner skett som alla pekar på Prodimex ökat, och nu borde ha omkring 30 procent av aktierna.
Agrokultura har som verksamhet att investera i jordbruksmark och producera jordbruksprodukter, i Ryssland och Ukraina. Aktien har stigit kraftigt, men är samtidigt lång från tidigare kursnivåer.
Prodimex är Rysslands största sockerproducent och har tidigare haft planer på att börsnotera sig, men har missgynnats av att vara så ensidigt fokuserat på socker. Förberedelser har gjorts sedan 2006 men har ännu inte lett till någon notering, där det senaste försöket ska ha gjorts i 2011. Rusagro, ett annat ryskt jordbruksbolag, noterade sig då, och erbjöds en mycket bättre värdering av marknaden då de var mer diversifierade.
”Företaget kan komma att värderas med en rabatt jämfört med konkurrenten Rusagro eftersom det inte har diversifierat mot kött och spannmål, som Rusagro”, skrev Bloomberg med hänvisning till insatta källor enligt Direkt.
Agrokulturas aktiekurs har varit pressad och det upplevs därför på den svenska marknaden somm att denna nya köpare kanske kan få för sig att köra med någon form av fulspel för att komma över bolaget billigt. Oron blir självklart extra stor med tanke på att någon aktör som inte inte identifierat sig köper 30 procent av aktierna. Det är bara via obekräftade uppgifter som köparen identifierats som Prodimex, alternativt att det är ägarkretsen bakom Prodimex som köpt.
För Prodimex skulle Agrokulturas tillgångar och verksamhet hur som helst passa bra in, bolaget skulle få den diversifiering som marknaden velat se.
Det roligaste scenariot av det som pågår vore om Prodimex på acceptabla villkor gör ett omvänt förvärv av Agrokultura och blir listat på First North. Men det går väl även att se ett flertal negativa utfall. Samtidigt verkar flera ägare bara vara nöjda över att bli av med den gamla surdegen Agrokultura till en aktiekurs som i alla fall är högre än på senare tid.
Agrokulturas historik enligt deras hemsida
2006 Bolagets grundas under namnet Alpcot Agro
2007 Snabb expansion mot bakgrund av stort intresse från investerare
Företaget inbringade i tre nyemissioner 228, 270 respektive 360 miljoner kronor. Vid slutet av 2007 kontrollerade bolaget omkring 93 000 hektar mark i Lipetsk, Tambov, Voronezh och Volgograd-regionerna i Ryssland. På grund av att verksamheten startade först sent på våren, blev skörden obetydlig.
2008 Fortsatt expansion under första halvan av 2008, som sedan bromsades in
Arbetet med att ta kontroll över ytterligare mark fortgick under våren. I maj tog bolaget in ytterligare 520 miljoner kronor. När finanskrisen nalkades bromsades alla expansionsplaner, men innan dess hade bolaget även etablerat en närvaro i Ukraina. Vid slutet av året kontrollerade bolaget 135 000 hektar åkermark i Ryssland efter att ha etablerat verkamhet i regionerna Kurgan och Kursk, samt 4 600 hektar i Ukraina. Årets skörd omfattade 55 600 hektar.
2009 Fokus på konsolidering och att strukturera markinnehavet
Mark under kontroll i Ryssland och Ukraina utökades till 170 000 respektive 7 400 hektar. Årets skörd omfattade 72 000 hektar. I oktober noterades bolagets aktie på Nasdaq OMX First North i Stockholm.
2010 Förvärv i Kaliningrad och Ukraina. Svår torka i Rysslands inland.
Bolaget tog in 235 miljoner kronor i januari för att finansiera ett förvärv i Kaliningrad och att fortsätta expansionen i Ukraina. Under sommaren drabbades Ryssland av den värsta torkan på ett sekel. Årets skörd omfattade 71 000 hektar. Vid slutet av året kontrollerade bolaget 188 700 hektar mark i Ryssland och 15 800 hektar i Ukraina.
2011 Investeringar som fokuserade på Ukraina och djurhållningen i Ryssland
Bolaget tog in 322 miljoner kronor i en företrädesemission i april., för att konsolidera växtodlingen i Ryssland, återbetala konvertibla skuldebrev, expandera djurverksamheten i Ryssland och att öka den skördade landarealen i Ukraina till omkring 19 400 hektar 2011. Totalt skördade Agrokultura omkring 91 400 hektar 2011.
2012 Förvärv i Ukraina
I januari 2012 förvärvade bolaget Landkom International plc vilket närapå fyrdubblade bolagets ukrainska verksamhet. Som en följd av förvärvet är verksamheterna i Ryssland och Ukraina av ungefär likartad storlek i termer av omsättning vilket skapat en mer balanserad struktur i Koncernen. De nya ukrainska tillgångarna ökade bolagets skördade areal under 2012 till 126 000 hektar.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
Nyheter
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.
”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet