Nyheter
Rysslands guldreserver ett mål för USA

USA fortsätter att rikta in sig på Rysslands enorma guldreserver i ett försök att sanktionera landet för dess nästan år långa invasion av Ukraina. Nyligen antog det amerikanska representanthuset den årliga lagen om National Defense Authorization, som kommer att öka de amerikanska försvarsutgifterna till rekordhöga 858 miljarder dollar nästa år.
Men utgiftsräkningen innehåller också en ändring som gör det svårt för Ryssland att använda sin massiva guldreserv. Den föreslagna lagstiftningen skulle direkt sanktionera alla amerikanska enheter som handlar med eller transporterar guld från Rysslands centralbanksreserver.
Ändringen liknar ett lagförslag som lades fram i mars av den oberoende senatorn från Main Angus King, de republikanska senatorerna John Cornyn från Texas och Bill Hagerty från Tennessee och Maggie Hassan, demokratiska senatorn från New Hampshire.
”Rysslands enorma guldförsörjning är en av de få kvarvarande tillgångarna som Putin kan utnyttja för att finansiera sitt lands våldsamma, blodiga expansionism”, sa King till CNN i ett uttalande. ”Genom att sanktionera dessa reserver kan vi ytterligare isolera Ryssland från världens ekonomi och skapa ytterligare svårigheter för Putins allt dyrare militära kampanj.”
Rysslands centralbank har världens femte största guldreserv på 2 298,50 ton, för närvarande värd 133,6 miljarder dollar.
Rysslands guld har varit målet för sanktioner fram till 2022. I mars 2021, precis efter att Ryssland invaderade Ukraina, stängde London Bullion Market Association av sex ryska guld- och silverraffinaderier från sin lista över godkända leveranser, vilket i praktiken skar av Ryssland från Londons ädelmetallmarknad. I juni förbjöd ledarna för de sju största ekonomierna i världen import av ryskt guld.
Vissa analytiker har dock sagt att de västerländska sanktionerna mot Ryssland har haft en försumbar effekt på guldmarknaden. Ryssland kan fortfarande sälja sitt guld till Kina och länder i Mellanöstern.
Efter att ha gått igenom kammaren kommer lagstiftningen nu att flyttas till senaten för omröstning.
Nyheter
Blykalla, Evroc och Studsvik vill bygga kärnkraftsdrivna datacenter i Sverige

Blykalla, Evroc och Studsvik har undertecknat ett samförståndsavtal för att undersöka möjligheten att utveckla Sveriges första kärnkraftsdrivna datacenter vid Studsviks licensierade kärnkraftsanläggning i Nyköping.
Blykalla utvecklar avancerade blykylda kärnreaktorer för att leverera säker, kostnadseffektiv och hållbar basenergi. Evroc bygger hyperscale-moln- och AI-infrastruktur för att driva Europas digitala framtid. Studsvik driver en licensierad kärnkraftsanläggning i Nyköping och tillhandahåller livscykeltjänster för kärnkraftssektorn, inklusive bränsle, material och avfallshantering. Tillsammans kombinerar de teknik, infrastruktur och anläggningsexpertis för att påskynda utbyggnaden av kärnkraftsdrivna datacenter.
Det finns en växande internationell efterfrågan på kärnkraftsdrivna datacenter, driven av parallella krav från AI och elektrifiering. Med sin kapacitet att leverera ren, pålitlig baskraft och inbyggd redundans är små modulära reaktorer särskilt väl lämpade för att möta detta behov.
Belastar inte elnätet
En stor fördel med att bygga datacenter och kärnkraftverk bredvid varandra är att elnätet inte belastas. Det gör totalpriset för elektriciteten blir lägre, samtidigt som det inte tillkommer investeringskostnader för operatören av elnätet.
Vill etablera Sverige som en föregångare
Med detta avtal strävar parterna efter att etablera Sverige som en föregångare i denna globala omställning, genom att utnyttja Studsviks licensierade anläggning, Evrocs digitala infrastruktur och Blykallas avancerade SMR-teknik.
”Detta samarbete är en möjlighet för Sverige att bli ledande inom digital infrastruktur. Det ger oss möjlighet att visa hur små modulära reaktorer kan tillhandahålla den stabila, fossilfria energi som krävs för AI-revolutionen”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla. ”Studsviks anläggning och evrocs ambitioner erbjuder rätt förutsättningar för ett banbrytande projekt.”
Samförståndsavtalet fastställer en ram för samarbete mellan de tre parterna. Målet är att utvärdera den kommersiella och tekniska genomförbarheten av att samlokalisera datacenter och SMR på Studsviks licensierade anläggning, samarbeta med kommuner och markägare samt definiera hur en framtida kommersiell struktur för elköpsavtal skulle kunna se ut.
”Den ständigt växande efterfrågan på AI understryker det akuta behovet av att snabbt bygga ut en massiv hyperskalig AI-infrastruktur. Genom vårt samarbete med Blykalla och Studsvik utforskar vi en modell där Sverige kan ta ledningen i byggandet av en klimatneutral digital infrastruktur”, kommenterar Mattias Åström, grundare och VD för Evroc.
”Studsvik erbjuder en unik plattform med anläggningsinfrastruktur och unik kompetens för att kombinera avancerad kärnkraft med nästa generations industri. Detta samförståndsavtal är ett viktigt steg för att utvärdera hur sådana synergier kan realiseras i Sverige”, kommenterar Karl Thedéen, vd för Studsvik.
Parterna kommer nu att inrätta en gemensam styrgrupp för att utvärdera anläggningen och affärsmodellen, med målet att inleda formella partnerskapsförhandlingar senare i år. Deras fortsatta samarbete ska möjliggöra ren och säker energi för Europas AI-infrastruktur och digitala infrastruktur.
Nyheter
Toppmöte om framtidens kärnkraft runt Östersjön hölls idag

Sveriges regering arrangerade på tisdagen ett toppmöte om framtidens kärnkraft i Östersjöregionen tillsammans med Finland. Ministrar från Polen, Lettland och Estland deltog, liksom investerare, banker och kärnkraftsbolag. EFN:s reporter Thomas Arnroth rapporterar från mötet.
Energi- och näringsminister Ebba Busch betonade att målet är att göra Sverige till regionens ledande kärnkraftsnation och en hub för kärnkraft i Östersjöområdet.
Tanken är att länderna ska samarbeta och se regionen som en gemensam marknad, vilket kan påskynda och sänka kostnaderna för nya reaktorer. Kunskap kan användas gemensamt över hela regionen och en reaktortyp skulle bara behöva godkännas en gång.
Nyheter
Nytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD

Priset på guld på CME-börsen steg precis för första gången någonsin över 4000 USD per uns. Detta efter att både investerare och centralbanker söker en trygg hamn, om än av delvis olika orsaker. Vi har tidigare idag rapporterat att Goldman Sachs skruvat upp sin guldprognos för slutet av 2026 till 4900 USD per uns.

-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Analys4 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter4 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld når sin högsta nivå någonsin, nu även justerat för inflation
-
Nyheter3 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Analys4 veckor sedan
Waiting for the surplus while we worry about Israel and Qatar