Nyheter
Panamakanalens expansion förändrar råvarumarknaden

Panamakanalens expansion gör att det kommer vara möjligt att tillåta större fartyg att passera, fartyg som kan frakta större laster än tidigare, vilket gör att transporttiderna förkortas, något som i sin tur gör att priserna på råvaror kommer att bli billigare.
Historiskt sett har fartyg som fraktar råolja och petroleumprodukter begränsats av storleksrestriktioner när de skall passera flera av världens maritima knutpunkter, till exempel Panamakanalen, Suezkanalen och Malackasundet. Dessa storleksrestriktioner har fungerat som ett sätt att klassificera de stora tankfartygen som fraktar en stor del av all råolja och alla petroleumprodukter världen över.
Panamakanalen
Panamakanalen, en viktig transportväg som förbinder Stilla havet med Karibiska havet och Atlanten, har historiskt sett haft en begränsad roll när det gäller råolja och petroleumprodukter på grund av kanalens nuvarande storleksbegränsningar. Panamakanalens storlek gör att den endast tillåtit passage av fartyg som transporterar mellan 400 000-550 000 fat light sweet-råolja. Dessa fartyg kallas Panamax-tankfartyg, och deras mindre lastförmåga leder till en högre kostnad per fat.
Panamakanalen genomför just nu en expansion som kommer att tillåta passage av större fartyg, med en transportkapacitet på cirka 400 000-680 000 fat råolja. Dessa större tankfartyg har en kapacitet att öka transporten av råolja och petroleumprodukter genom Panamakanalen.
Större fartyg kan använda Trans Panama Pipeline, som löper parallellt med kanalen och har både lastnings- och lossningspunkter för en fullständig överföring, men att göra så ökar fraktkostnaderna. Förutom oljetransit kommer den planerade utbyggnaden av Panamakanalen, som beräknas bli klar i slutet av 2015, kunna tillåta passage för upp till 80 procent av den globala sjöfarten för flytande naturgas (LNG). Panamakanalen tillåter idag passage av endast en liten andel av LNG-sjöfarten och endast de minsta LNG-fartygen kan passera.
Suezkanalen
Suezkanalen i Egypten är en viktig transportled från Persiska viken till Medelhavet för vidare transport till Nordamerika. Suezkanalen sparar uppskattningsvis 6 000 miles, knappa 10 000 kilometer, i transport då fartygen slipper passera runt Godahoppsudden, den sydligaste spetsen av Afrika.
I takt med att storlekarna på fartygen i den globala flottan har ökat, har kanalen fördjupats och vidgats. Den nuvarande Suezmax-begränsningen för fartyg som passerar genom Suez är ett djup på 66 fot och en bredd på 164 fot. Ett fartyg av denna storlek har en dödvikt på mellan 0,9 fat till 1,3 miljoner fat (106 500 till 153 800 ton). De flesta fartygen passerar emellertid inte kanalen fullt lastade utan tömmer ofta på sina lagerutrymmen i oljeledningen SUMED (även kallad Suez-Mediterranean pipeline), som löper parallellt med kanalen, före transitering och lastar sedan om efter att ha passerat genom kanalen.
Malackasundet
Malackasundet, som ligger mellan Indonesien, Malaysia och Singapore, knyter samman Indiska oceanen med Sydkinesiska havet och Stilla havet. Malackasundet är den kortaste sjövägen mellan Persiska vikens oljeproducenter och marknaderna i Asien.
Storleken på de fartyg som kan passera genom Malackasundet, Malaccamax, är begränsat till ett djup på 82 fot, med ett antal längd- och breddrestriktioner. Detta är ungefär lika med ett fartyg som klassificeras som en Very Large Crude Carrier (VLCC), med en kapacitet på 1,9 till 2,2 miljoner fat råolja. Större fartyg, till exempel Ultra-Large Crude Carriers (ULCC), måste använda alternativa farleder med djupare kanaler vilket ökar tiden och kostnaden för resan.
Nyheter
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.
Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.
Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.
”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”
Nyheter
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.
Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.
Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
-
Nyheter4 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys4 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys4 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Analys3 veckor sedan
An Israeli attack on Iran moves closer as Trump’s bully-diplomacy has reach a dead end
-
Analys2 veckor sedan
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes
-
Analys3 veckor sedan
A shift to surplus will likely drive Brent towards the 60-line and the high 50ies
-
Nyheter2 veckor sedan
Nytt pilotprojekt med dubbelriktad laddning av 200 Volkswagen i södra Sverige