Panamakanalens expansion förändrar råvarumarknaden

Panamakanalens expansion gör att det kommer vara möjligt att tillåta större fartyg att passera, fartyg som kan frakta större laster än tidigare, vilket gör att transporttiderna förkortas, något som i sin tur gör att priserna på råvaror kommer att bli billigare.

Historiskt sett har fartyg som fraktar råolja och petroleumprodukter begränsats av storleksrestriktioner när de skall passera flera av världens maritima knutpunkter, till exempel Panamakanalen, Suezkanalen och Malackasundet. Dessa storleksrestriktioner har fungerat som ett sätt att klassificera de stora tankfartygen som fraktar en stor del av all råolja och alla petroleumprodukter världen över.

Panamakanalen

Panamax-fartyg passerar genom Panamakanalen.

Panamakanalen, en viktig transportväg som förbinder Stilla havet med Karibiska havet och Atlanten, har historiskt sett haft en begränsad roll när det gäller råolja och petroleumprodukter på grund av kanalens nuvarande storleksbegränsningar. Panamakanalens storlek gör att den endast tillåtit passage av fartyg som transporterar mellan 400 000-550 000 fat light sweet-råolja. Dessa fartyg kallas Panamax-tankfartyg, och deras mindre lastförmåga leder till en högre kostnad per fat.

Panamakanalen genomför just nu en expansion som kommer att tillåta passage av större fartyg, med en transportkapacitet på cirka 400 000-680 000 fat råolja. Dessa större tankfartyg har en kapacitet att öka transporten av råolja och petroleumprodukter genom Panamakanalen.

Större fartyg kan använda Trans Panama Pipeline, som löper parallellt med kanalen och har både lastnings- och lossningspunkter för en fullständig överföring, men att göra så ökar fraktkostnaderna. Förutom oljetransit kommer den planerade utbyggnaden av Panamakanalen, som beräknas bli klar i slutet av 2015, kunna tillåta passage för upp till 80 procent av den globala sjöfarten för flytande naturgas (LNG). Panamakanalen tillåter idag passage av endast en liten andel av LNG-sjöfarten och endast de minsta LNG-fartygen kan passera.

Suezkanalen

Suezkanalen i Egypten är en viktig transportled från Persiska viken till Medelhavet för vidare transport till Nordamerika. Suezkanalen sparar uppskattningsvis 6 000 miles, knappa 10 000 kilometer, i transport då fartygen slipper passera runt Godahoppsudden, den sydligaste spetsen av Afrika.

I takt med att storlekarna på fartygen i den globala flottan har ökat, har kanalen fördjupats och vidgats. Den nuvarande Suezmax-begränsningen för fartyg som passerar genom Suez är ett djup på 66 fot och en bredd på 164 fot. Ett fartyg av denna storlek har en dödvikt på mellan 0,9 fat till 1,3 miljoner fat (106 500 till 153 800 ton). De flesta fartygen passerar emellertid inte kanalen fullt lastade utan tömmer ofta på sina lagerutrymmen i oljeledningen SUMED (även kallad Suez-Mediterranean pipeline), som löper parallellt med kanalen, före transitering och lastar sedan om efter att ha passerat genom kanalen.

Malackasundet

Malackasundet, som ligger mellan Indonesien, Malaysia och Singapore, knyter samman Indiska oceanen med Sydkinesiska havet och Stilla havet. Malackasundet är den kortaste sjövägen mellan Persiska vikens oljeproducenter och marknaderna i Asien.

Storleken på de fartyg som kan passera genom Malackasundet, Malaccamax, är begränsat till ett djup på 82 fot, med ett antal längd- och breddrestriktioner. Detta är ungefär lika med ett fartyg som klassificeras som en Very Large Crude Carrier (VLCC), med en kapacitet på 1,9 till 2,2 miljoner fat råolja. Större fartyg, till exempel Ultra-Large Crude Carriers (ULCC), måste använda alternativa farleder med djupare kanaler vilket ökar tiden och kostnaden för resan.