Följ oss

Nyheter

Ny konjunktursvacka väntar efter tillfälligt stark tillväxt – hur påverkar detta elpriserna i Sverige?

Publicerat

den

Framtida nordiska elpriser påverkas av konjunkturen

Modity om det framtida elprisetSvensk ekonomi har utvecklats starkt de senaste kvartalen. Men tillväxten försvagas nu och en återhämtning på arbetsmarknaden dröjer. Den svenska ekonomin har hittills visat motståndskraft. BNP‐tillväxten i Sverige under andra kvartalet var 1,4 procent jämfört med kvartalet innan. Men den underliggande utvecklingen är inte lika stark och BNP för helåret 2012 beräknas öka med måttliga 1,3 procent. Regeringen bedöms bedriva en expansiv finanspolitik 2013 för att sedan strama åt finanspolitiken något. Generellt svag världskonjunktur och överkapacitet i Europa kan leda till att de permanenta nerdragningarna inom den nordiska elintensiva industrin fortsätter. En vikande efterfrågan och utveckling mot överkapacitet i Europa syns i flera branscher. Enligt basindustrins energisamarbete SKGS känner elintensiv industri av konjunkturläget och dess medlemmar är extremt exportintensiva. Kronförstärkningen den senaste månaden innebär att konjunkturåterhämtningen får mindre draghjälp från exporten framöver. Tillväxten kommer därför i större utsträckning att drivas av inhemsk efterfrågan.

Förutom en konjunkturnedgång kommer en ökad förnyelsebar produktion leda till lägre priser då elproduktion, så som vind och sol, har mycket låg marginalkostnad. Svensk Vindenergis mål är att öka vindproduktionen från 6 TWh år 2011 till 30 TWh år 2020. Även i Danmark ska vindkraften byggas ut till 50% av energiförbrukningen år 2020 mot dagens ca 20% och i Norge finns planer på en utbyggnad av både vind‐ och vattenkraft. Dessutom kommer elproduktionen från biokraftvärme att öka i Sverige. Priserna på fossila bränslen och på utsläppsrätter påverkar det nordiska elpriset, framförallt på grund av kopplingen mot kontinenten. Redan idag motsvarar vind‐ och solkraftsproduktion en tredjedel av Tysklands elförbrukning. Prismässigt finns därför en ökande risk för högre volatilitet de dagar då det är vindstilla och molnigt, framförallt om reglerkraft såsom gaseldade kraftverk konkurreras ut.

Vattenkraft och solenergi producerar elTotalt uppgår den temperaturkorrigerade förbrukningen av el i Sverige till drygt 140 TWh. Industrin använder knappt 35% av all el för att driva verkstäder och fabriker. Den näst största elslukaren är servicen i samhället. Det handlar om att driva järnvägar, gatubelysning, sjukhus och mycket annat. Här förbrukas cirka 25% av elförbrukningen. Som god trea kommer hushållen. De slukar nästan lika mycket, drygt 20% av den totala förbrukningen. Hösten 2008 hade vi en temperaturkorrigerad förbrukning på ca 150 TWh. Samtidigt hade vi kolpriser på nära 125 USD/t (jmf ca 100 USD/t nu) och ett pris på CO2 på ca 25 EUR/t (jmf ca 7‐8 EUR/t nu). Detta medförde elpriser uppåt 60 EUR/MWh under hösten 2008. Hösten 2009 hade vi en lägre temperaturkorrigerad förbrukning än idag, men vi hade ett hydrologiskt torrt år, oljepriset var lägre, men både kolpriset och CO2‐priset var högre. Ändå var elspotpriset bara ca 5 EUR/MWh högre i jämförelseperioden än i år.

Det nordiska elpriset handlas på elbörsen enligt marknadens tro fram till 2017. Idag ligger det nordiska femårspriset på ca 38 EUR/MWh och det tyska ca 10 EUR högre. Det finns en stor möjlighet till lägre priser under kommande år fram till dess att överföringsmöjligheterna mot länder med högre elpriser byggs ut. På nedsidan är det framförallt det hydrologiska läget, den fortsatta utbyggnaden av förnyelsebar energi samt konjunkturen som påverkar starkast. Även åtgärder som timmätning och energieffektiviseringsåtgärder bör få fortlöpande genomslag. De största riskerna på uppsidan är en stark uppgång i fossila bränslepriser, samt om den förnyelsebara produktionen inte kan täcka kärnkraftsbortfallet från år 2016 i Tyskland. Men med en vikande temperaturkorrigerad förbrukning och rådande omvärldsfaktorer, och förutsatt att den hydrologiska situationen utvecklar sig normalt det närmsta året, är det troligt att vi fortsatt kommer se långsiktigt låga elpriser framöver.

Denna artikel är skriven av Modity Energy Trading. Du kan varje vecka läsa deras prognoser på elpriset här på Råvarumarknaden.se.

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära