Följ oss

Nyheter

Nu ska elpriset ner igen (?)

Publicerat

den

Elstation i närbild
Entelios

September 2021 bjöd på det högsta månadspriset i Norden någonsin. Men ska vi tro marknaden kan detta rekord stå sig ett tag. Marknadspriserna för leveranser framåt i tid visar nämligen lägre kraftpriser.

Det genomsnittliga nordiska priset (systempriset) låg i september på hela 86,01 €/MWh. Detta är inte bara nytt septemberrekord. Det är faktiskt det högsta månadspris vi haft någonsin på den nordiska kraftmarknaden.

De allra högsta septemberpriserna hittar vi längst ner i Nordens södra delar, där priserna i Danmark och de södra Sverige hakar på den europeiska prisnivån, medan priserna i södra Norge och mellersta Sverige ligger aningen under den europeiska nivån. I Nordens nordliga delar hittar vi kraftöverskottet och därmed lägre priser.

Men så kommer frågan som alla ställer sig: när ska elpriset gå ner igen?

Låt oss först ta en titt på den stora bilden och hur prismekanismerna kopplar oss till kontinenten och bidrar till de höga priser vi ser nu.

Europa bestämmer prisnivån?

För trots ett kraftöverskott längst i norr har vi alltså de högsta kraftpriserna någonsin i Norden. En viktig förklaring till denna prisnivå är de rekordhöga europeiska elpriserna, som i hög grad drivs av rekordhöga kol- och gaspriser.

Prisuppgången i de globala energipriserna beror på störningar i försörjningskedjorna och en våldsam efterfrågeökning, framför allt från Asien, som drar till sig både kol och gas. Något som även Europa har stort behov av. Detta har skapat en uppåtgående prisspiral på råvaror. Den största prisökningen hittar vi på leveranser på kort sikt, medan priserna på leveranser efter vintern har sjunkit kraftigt.

Samma priskurva hittar vi hos de nordiska priserna. Här är vinterpriserna relativt höga, men vill du köpa el för leverans mot sommaren är priset bara hälften jämfört med vinterpriset.

”Fasta priserna” faller

På terminsmarknaden (där man kan prissäkra el för leverans framåt i tiden) ser vi inga priser som ligger på samma höga nivå som septemberpriset. Till och med i januari och februari ser priset lägre ut, det nordiska systempriset ligger i skrivande stund på under € 85. Det betyder att summan av alla förväntningar på marknaden pekar på ett lägre pris mot vintern än vi har haft nu i september. Det är inte helt vad vi är vana vid – höga priser i september och lägre priser i januari/februari är motsatsen till normalt. Varför ser det ut så just nu?

Den allra enklaste förklaringen

2021 kan bli det torraste året någonsin i Norge. Det har gjort att det hittills i år har inte har funnits tillräckligt med vatten tillgängligt för kraftproduktionen och att energilagren vi ska ha under vintern inte har fyllts på som de brukar. Det har gett oss höga kraftpriser sommaren igenom och i september. Men nu har väderprognoserna ändrats och vi ser äntligen nederbörd och vind som normalt för årstiden. Det skapar en förhoppning om att vinterpriserna inte blir så höga som en del kanske befarat. Därmed kan marknadsaktörerna andas ut lite och riskpremien som prisas in i kraftmarknaden kan reduceras. Kan förklaringen vara så enkel?

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen

Publicerat

den

Lundin Mining är bolaget i Lundin-sfären som satsar stort på Vicuña-projektet i Argentina. Det ska lyfta Lundin Mining till att bli en av de tio största kopparproducenterna i världen skriver Affärsvärlden och upprepar sin köprekommendation för aktien.

”Även om en framgång inte är på förhand given tror vi att Vicuña har goda chanser att bli bra. Vi förnyar vårt köpråd för Lundin Mining”

Enligt Lundin Minings ledning kommer man att klara att finansiera sin del av investeringarna i Vicuña genom det löpande kassaflödet som man förväntar sig ska bli omkring 5 miljarder dollar kommande fem år i kombination med lån.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära