Följ oss

Nyheter

Nu ska elpriset ner igen (?)

Publicerat

den

Elstation i närbild
Entelios

September 2021 bjöd på det högsta månadspriset i Norden någonsin. Men ska vi tro marknaden kan detta rekord stå sig ett tag. Marknadspriserna för leveranser framåt i tid visar nämligen lägre kraftpriser.

Det genomsnittliga nordiska priset (systempriset) låg i september på hela 86,01 €/MWh. Detta är inte bara nytt septemberrekord. Det är faktiskt det högsta månadspris vi haft någonsin på den nordiska kraftmarknaden.

De allra högsta septemberpriserna hittar vi längst ner i Nordens södra delar, där priserna i Danmark och de södra Sverige hakar på den europeiska prisnivån, medan priserna i södra Norge och mellersta Sverige ligger aningen under den europeiska nivån. I Nordens nordliga delar hittar vi kraftöverskottet och därmed lägre priser.

Men så kommer frågan som alla ställer sig: när ska elpriset gå ner igen?

Låt oss först ta en titt på den stora bilden och hur prismekanismerna kopplar oss till kontinenten och bidrar till de höga priser vi ser nu.

Europa bestämmer prisnivån?

För trots ett kraftöverskott längst i norr har vi alltså de högsta kraftpriserna någonsin i Norden. En viktig förklaring till denna prisnivå är de rekordhöga europeiska elpriserna, som i hög grad drivs av rekordhöga kol- och gaspriser.

Prisuppgången i de globala energipriserna beror på störningar i försörjningskedjorna och en våldsam efterfrågeökning, framför allt från Asien, som drar till sig både kol och gas. Något som även Europa har stort behov av. Detta har skapat en uppåtgående prisspiral på råvaror. Den största prisökningen hittar vi på leveranser på kort sikt, medan priserna på leveranser efter vintern har sjunkit kraftigt.

Samma priskurva hittar vi hos de nordiska priserna. Här är vinterpriserna relativt höga, men vill du köpa el för leverans mot sommaren är priset bara hälften jämfört med vinterpriset.

”Fasta priserna” faller

På terminsmarknaden (där man kan prissäkra el för leverans framåt i tiden) ser vi inga priser som ligger på samma höga nivå som septemberpriset. Till och med i januari och februari ser priset lägre ut, det nordiska systempriset ligger i skrivande stund på under € 85. Det betyder att summan av alla förväntningar på marknaden pekar på ett lägre pris mot vintern än vi har haft nu i september. Det är inte helt vad vi är vana vid – höga priser i september och lägre priser i januari/februari är motsatsen till normalt. Varför ser det ut så just nu?

Den allra enklaste förklaringen

2021 kan bli det torraste året någonsin i Norge. Det har gjort att det hittills i år har inte har funnits tillräckligt med vatten tillgängligt för kraftproduktionen och att energilagren vi ska ha under vintern inte har fyllts på som de brukar. Det har gett oss höga kraftpriser sommaren igenom och i september. Men nu har väderprognoserna ändrats och vi ser äntligen nederbörd och vind som normalt för årstiden. Det skapar en förhoppning om att vinterpriserna inte blir så höga som en del kanske befarat. Därmed kan marknadsaktörerna andas ut lite och riskpremien som prisas in i kraftmarknaden kan reduceras. Kan förklaringen vara så enkel?

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära