Följ oss

Nyheter

Nu ska elpriset ner igen (?)

Publicerat

den

Elstation i närbild
Entelios

September 2021 bjöd på det högsta månadspriset i Norden någonsin. Men ska vi tro marknaden kan detta rekord stå sig ett tag. Marknadspriserna för leveranser framåt i tid visar nämligen lägre kraftpriser.

Det genomsnittliga nordiska priset (systempriset) låg i september på hela 86,01 €/MWh. Detta är inte bara nytt septemberrekord. Det är faktiskt det högsta månadspris vi haft någonsin på den nordiska kraftmarknaden.

De allra högsta septemberpriserna hittar vi längst ner i Nordens södra delar, där priserna i Danmark och de södra Sverige hakar på den europeiska prisnivån, medan priserna i södra Norge och mellersta Sverige ligger aningen under den europeiska nivån. I Nordens nordliga delar hittar vi kraftöverskottet och därmed lägre priser.

Men så kommer frågan som alla ställer sig: när ska elpriset gå ner igen?

Låt oss först ta en titt på den stora bilden och hur prismekanismerna kopplar oss till kontinenten och bidrar till de höga priser vi ser nu.

Europa bestämmer prisnivån?

För trots ett kraftöverskott längst i norr har vi alltså de högsta kraftpriserna någonsin i Norden. En viktig förklaring till denna prisnivå är de rekordhöga europeiska elpriserna, som i hög grad drivs av rekordhöga kol- och gaspriser.

Prisuppgången i de globala energipriserna beror på störningar i försörjningskedjorna och en våldsam efterfrågeökning, framför allt från Asien, som drar till sig både kol och gas. Något som även Europa har stort behov av. Detta har skapat en uppåtgående prisspiral på råvaror. Den största prisökningen hittar vi på leveranser på kort sikt, medan priserna på leveranser efter vintern har sjunkit kraftigt.

Samma priskurva hittar vi hos de nordiska priserna. Här är vinterpriserna relativt höga, men vill du köpa el för leverans mot sommaren är priset bara hälften jämfört med vinterpriset.

”Fasta priserna” faller

På terminsmarknaden (där man kan prissäkra el för leverans framåt i tiden) ser vi inga priser som ligger på samma höga nivå som septemberpriset. Till och med i januari och februari ser priset lägre ut, det nordiska systempriset ligger i skrivande stund på under € 85. Det betyder att summan av alla förväntningar på marknaden pekar på ett lägre pris mot vintern än vi har haft nu i september. Det är inte helt vad vi är vana vid – höga priser i september och lägre priser i januari/februari är motsatsen till normalt. Varför ser det ut så just nu?

Den allra enklaste förklaringen

2021 kan bli det torraste året någonsin i Norge. Det har gjort att det hittills i år har inte har funnits tillräckligt med vatten tillgängligt för kraftproduktionen och att energilagren vi ska ha under vintern inte har fyllts på som de brukar. Det har gett oss höga kraftpriser sommaren igenom och i september. Men nu har väderprognoserna ändrats och vi ser äntligen nederbörd och vind som normalt för årstiden. Det skapar en förhoppning om att vinterpriserna inte blir så höga som en del kanske befarat. Därmed kan marknadsaktörerna andas ut lite och riskpremien som prisas in i kraftmarknaden kan reduceras. Kan förklaringen vara så enkel?

Nyheter

Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Publicerat

den

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.

Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.

Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.

Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.

Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.

UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.

För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.

Fortsätt läsa

Nyheter

Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Publicerat

den

Rendering på kärnkraftverk AP1000 från Westinghouse

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.

De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.

Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.

Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.

Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.

För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.

Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.

Fortsätt läsa

Nyheter

Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Publicerat

den

Volfram i olika former

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.

Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.

”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.

San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.

Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära