Bixia publicerar i veckan sin långtidsprognos för elprisutvecklingen som sträcker sig fram till år 2035. I prognosen räknar elbolagets analytiker med att elpriset kommer ligga kvar på dagens nivåer omkring 40 öre per kWh fram till 2030 då priset väntas sjunka i takt med att den förnybara produktionsutbyggnaden blir allt billigare.

Produktion, elanvändning och ledningskapaciteten skapar tillsammans en energibalans. Bixia räknar med att Nordens energibalans kommer att öka de kommande 14 åren. Enligt prognosen kommer elanvändningen att stiga med cirka 25 procent fram till 2035 och elproduktionen kommer att stiga ännu mer, med hela 36 procent. Främst är det vindkraften som byggs ut, där Sverige står för en stor del av den totala utbyggnaden.

– Fram till år 2035 räknar vi med att elanvändningen kommer att öka med cirka 94 TWh. Det beror främst på utvecklingen inom transport- och industrisektorn, och till viss del på att fler datacenter etablerar sig i Norden. Vår bedömning är emellertid att produktionen ökar i ännu högre takt, vilket bland annat beror på EU:s skärpta utsläppsmål vilket påskyndar utbyggnaden av förnybar energi samt att vi ser en nedgång i produktionskostnaden för vind- och solkraft, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Fossilfri stålindustri ökar elbehovet

Bixias bedömning är att elektrifieringen av industrin kommer att kräva ytterligare 36 TWh fram till 2035 medan elektrifieringen av transportsektorn kommer kräva cirka 31 TWh och datacenter cirka 12 TWh.

– De två stora projekten HYBRIT och H2 Green Steel har båda som mål att producera fossilfritt stål med vätgasbaserad energi, vilket kommer öka elanvändningen väsentligt samtidigt som det kommer minska koldioxidutsläppen kraftigt. Det är ambitiösa mål men ett litet frågetecken kan finnas kring den kraftiga ökningen av elanvändning, säger Johan Sigvardsson.

Nya ledningar krävs för att inte översvämmas av el

Även om elbehovet kommer att öka kraftigt på längre sikt bedömmer Bixia att produktionen kommer att överstiga elanvändningen med råge. Analytikerna räknar med att produktionen kommer att byggas ut med närmare 170 TWh fram till 2035. Samtidigt kommer drygt 20 TWh fossil kraft att avvecklas, vilket innebär en total produktionsökning med knappt 150 TWh.

– De närmaste fyra åren är vi ganska säkra på utvecklingen då många beslut kring utbyggnaden redan är fattade. Fram till 2025 kommer det byggas ut cirka 38 TWh i Norden, där vindkraftsutbyggnaden i Sverige står för den största delen. Under nästa tioårsperiod räknar vi med en produktionsökning med cirka 110 TWh, även i den prognosen står den svenska vindkraften för den största ökningen. Men även Norge, Finland och Danmark räknar med en krafigt ökning av vindkraft, både land- och havsbaserad där den senare antas få sitt stora genombrott framåt nästa decennieskifte. Den kraftigt ökade elproduktionen i Norden gör det nödvändigt med nya ledningar mot omvärlden om inte Norden ska översvämmas med el, säger Johan Sigvardsson.  

Nya ledningar mot Tyskland och Storbritannien är redan i drift eller snart på gång, och fler förväntas komma beslut på inom de närmaste åren.

– Energibalansen i Norden styrs av exportmöjligheter. Den ökade produktionen kommer driva fram mer export mot länder med högre elpris. Från 2025 räknar vi med en export på mellan 40 och 50 TWh ett normalår och efter 2030 förävntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som vi prognostiserar, säger Johan Sigvardsson.

Energi- och klimatpolitik styr

De energi- och klimatpolitiska målen påverkar både teknik- och prisutvecklingen på elmarknaden. Varje land försöker hitta styrmedel för att kunna uppnå målen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

– Länderna i Europa har olika förutsättningar när det gäller både naturtillgångar och ekonomi.

Fortfarande utgör el från fossila bränslen en stor del av världens och Europas energiproduktion. Ett ökat utbyte och handel mellan Norden och kontinenten är en nödvändighet för att nå klimatmålen gällande kraftproduktion, säger Johan Sigvardsson.  

Fortsatta prisvariationer

Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet men också mellan dygnen, vilket beror på mer förnybar elproduktion och minskad basproduktion. Samtidigt pågår utvecklingen för att kunna reglera produktionen vilket kan minska volatiliteten.

– Med fler ledningar mot kontinenten skapas en starkare koppling till det europeiska elpriset, vilket oftast leder till ett högre prisläge, men stundtals även lägre. All utveckling till trots kommer det vara den hydrologiska nulägesbilden som styr priset i Norden. Vi har de senaste tre åren sett ytterligheter åt båda håll med torrår och våtår, förklarar Johan Sigvardsson.

Det senaste året har präglats av stora prisskillnader mellan de olika elområdena i Sverige, vilket kommer fortsätta ytterligare några år enligt Bixia. Med utbyggd produktion och investeringar i nät, där NordSyd-programmet är en viktig sådan, kan skillnaderna komma att minska.

– NordSyd-programmet krävs för att upprätthålla stabilitet i nätet och förväntas på sikt göra att priserna jämnas ut och går närmare noll. Om industrisatsningarna i norr slår igenom fullt ut och havsbaserad vind byggs ut i syd där kraften behövs kan få omvända elområdespriser mot vad vi ser idag men dit är vägen ännu lång, säger Johan Sigvardsson. 

Prisprognosen baseras på ett basscenario vid ett normalläge. Priserna förväntas även framåt variera med konjunktur och framförallt väder. I Norden är elpriset mycket väderkänsligt.