Följ oss

Nyheter

Molybdenpriset i Europa når rekordhög nivå

Publicerat

den

Kopparmarknaden tog en paus i veckan efter åtta raka dagar av uppgångar, men inte förrän kopparpriset nådde en ny sexmånaders högsta nivå på 4,39 USD per pound (9 680 USD per ton), vilket är en uppgång i år på 12 procent.

Kopparaktier fick en flygande start år 2023 på grund av optimism över en återhämtning efter covid i Kina som förbrukar mer än hälften av världens koppar.

Kopparproducenternas marginaler stärks också av en ökning i priset på molybden, ofta producerad som en biprodukt av porfyrkoppargruvor. Den globala molybdenproduktionen på 300 000 ton per år är i första hand avsedd för stålindustrin.

Argus rapporterar att de europeiska priserna på molybden nu är på de högsta nivåerna sedan företaget lanserade sin lagerutvärdering i Rotterdam 2019. Detta beror på att utbudet från Kina avtar. Kina producerar över 40 procent av världens molybden. Priset på kinesiskt ferro-molybden nådde 15-åriga toppar nyligen.

”Det finns ingen tillgänglighet på marken och en del personer flög faktiskt material från Kina” sa en handlare i Europa till Argus.

”Den globala molybdenkonsumtionen förväntas fortsätta att öka under det kommande decenniet i takt med att efterfrågan på molybdenhaltiga stål ökar. Men produktionen har pressats av lägre molybdenhalt i utvunna malmsömmar och brist på nya molybdenprojekt för att möta efterfrågan”, framgår det av Argus analys.

Det är osannolikt att Kinas grepp om marknaden kommer att slappna av inom kort. Zijin Mining, som med cirka 500 000 ton per år är världens nionde största kopparproducent, förvärvade förra året världens största primära molybdengruva med en årlig produktion på 27 200 ton per år.

I Kanada driver Stuhini Exploration molybdenprojektet Ruby Creekl. Enligt företagets resursberäkningar från mars 2022 innehåller Ruby Creek drygt 196 000 ton molybden tillsammans med fyndighetens guld- och silvermalm.

Fortsätt läsa
Annons

Nyheter

Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Publicerat

den

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.

Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Området Venezuela gör anspråk på. Grafik från Wikipedia

Venezuela gör militära förflyttningar

Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.

Fortsätt läsa

Nyheter

Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Publicerat

den

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.

Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.

Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.

Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.

”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.

Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala

Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.

”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.

En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.

Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.

Fortsätt läsa

Populära