Följ oss

Nyheter

Mjölk – inte bara bra för benen…

Publicerat

den

Mjölk hälls i glas

En råvara som så gott som alla människor i västvärlden konsumerar dagligen är mjölk. Vad få vet är att det är en råvara som faktiskt handlas på råvarubörserna vid sidan av sådana grödor som kaffe, majs, vete och kakao. I USA står värdet på den årliga mejeriproduktionen endast tillbaka efter produktionen av nötkött när det gäller agrikulturella produkter. Trots den ökade effektiviteten i produktionen hos de amerikanska mjölkbönderna har det funnits få incitament till att exportera denna typ av produkter eftersom den inhemska efterfrågan i USA fortsatt stiga. Den enda betydande exporten är mjölkpulver och ost till Mexiko. Notabelt är emellertid att USA importerar betydande mängder mejeriprodukter, i första hand ost, från EU.

Överblick av handelsflöden för mejeriprodukter

Överblick av handelsflöden för mejeriprodukter

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Produktion och priser på mjölk

Produktion och priser över mjölk på marknaden

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Mejeripriserna är historiskt sett varit relativt stabila, men även små förändringar i priset kan komma att ha en stor påverkan för de företag som är beroende av dessa produkter. Det amerikanska jordbruksverket gör bedömningen att projekt som innebär en ökning av antalet mjölkproducerande kor och effektivitetshöjningar på sikt kommer att leda till en nedgång i priserna på mejeriprodukter.

Precis som i Sverige finns det en stark lobbygrupp hos bönderna, vilket gör att de är garanterade ett minimipris på mjölkråvara, vilket just nu ligger på 9,90 USD per cental. Etableringen av Cooperatives Working Together (CWT), en sammanslutning av mjölkbönder, har emellertid lett till att priset skjutit i höjden och legat på nivåer kring 14 USD.

Historiska mjölkpriser 2003 – 2006

Historiska mjölkpriser på marknaden

Observera att ovanstående diagram avser priserna på den amerikanska marknaden där mjölk de facto handlas på börsen. I och med de höga transportkostnaderna är det inte möjligt för svenska bönder att delta i denna handel. Svenska – och europeiska – mjölkpriser påverkas dessutom av olika typer av jordbruksstöd från EU varför denna råvara inte är lika handlad i Europa som på den amerikanska marknaden.

Vilka företag gynnas av lägre priser på mejeriprodukter?

  • McDonalds (MCD) och Yum! Brands (YUM) är exempel på stora snabbmatskedjor som använder stora mängder mejeriprodukter i sina restauranger.
  • Starbucks (SBUX), Peet Coffee & Tea (Peet), Friendly Ice Cream (FRN), och andra butiker med hög mejerikonsumtion får också bättre marginaler som en följd av lägre priser på mejeriprodukter.
  • Kraft Foods (KFT), Dannon (OTC: GDNNY) och Dean Foods Company (DF) är alla stora producenter av förpackade mejeriprodukter. Lägre priser på mejeriprodukter innebär potentiellt högre vinstmarginaler för dessa tillverkare.

Vilka företag gynnas av högre priser på mejeriprodukter?

  • Hain Celestial Group (Hain) är en stor producent av sojaprodukter, en vara som ofta konkurrerar med mejeriprodukter i fråga om både efterfrågan och konsumtion. Lägre priser på mejeriprodukter kan förvärra prisskillnaden och avskräcka konsumenter från att använda sig av det något dyrare sojaalternativet. Högre priser på mjölk gör att prisskillnaden inte är så stor, varför det blir enklare för konsumenterna att välja sojabaserade produkter utan att det känns ”dyrare”.
  • AspenBio Pharma (OTC: APNB) och andra företag som producerar mejerirelaterade nötkreaturshormoner påverkas indirekt av priserna på mejeriprodukter. En högre prisnivå på mejeriprodukter gör att mjölkbönderna ökar sin produktion, vilket ökar efterfrågan på hormonprodukter.

Nya exportmarknader

En växande exportmarknad kan motverka effekten av fallande priser på mejeriprodukter på den amerikanska marknaden. Den kinesiska mejeriproduktionen växer årligen med cirka 15 procent, och många andra utvecklingsländer når tillväxttal om tio procent per år, siffror som skall ställas mot västvärldens årliga ökningar om 0,4 procent.

Det finns således anledning att tro att Kina kan komma att bli en stor exportmarknad för det amerikanska mejeriöverskottet – i alla fall på kort sikt innan detta land byggt upp egna besättningar av mjölkkor.

Handel i mjölkterminer

Inte nog med att det handlas mjölk på råvarubörserna, främst i Chicago som har sitt ursprung i Mellanvästerns jordbrukssamhälle, det finns dessutom ett antal olika mejeriprodukter som handlas dagligen. Enbart mjölk finns för leverans i fyra olika kategorier, och då är ändå inte produkter som skummjölkspulver, fettfri mjölk i två olika klasser och smör eller ost medräknade. I denna artikel har vi valt att koncentrera oss på de två mest omsatta kontrakten, Class III milk och Class IV milk.

  • Klass I mjölk är mjölk för flytande livsmedel.
  • Klass II mjölk används för att producera mjuka varor såsom glass, keso och yoghurt.
  • Klass III mjölk används i allmänhet i produktionen av ost.
  • Mjölk klass IV används för att producera smör och fettfri torrmjölk.

I allmänhet är det Class III milk som refereras till inom råvaruhandeln.

Milk Class III

Futures på Class III milk handlas dagligen på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DA, där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen DC.

Mjölk klass III går till leverans varje månad året om

Terminer på mjölk (Class III)

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DAM2 avser leverans av Mjölk klass III i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass III mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Trading Hours

  • Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:15 PM fredag eftermiddag, New York Time.
  • Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:10 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass III-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass III-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Klass IV-mjölk

Futures på Class IV milk handlas dagligen på på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DK där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen GDK.

Mjölk klass IV går till leverans varje månad året om

Terminer på mjölk av klass 4

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DKM2 avser leverans av Mjölk klass IV i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass IV mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Trading Hours

  • Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:55 PM fredag eftermiddag, New York Time.
  • Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:00 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange.

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass IV-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass IV-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Nyheter

Hemp Innovation skriver off-take-avtal för industriell hampafiber

Publicerat

den

Skördar hampa

Hemp Innovation är en av de ledande aktörerna i Sverige gällande utveckling och produktion av hampa. Företaget har nu tecknat ett så kallat off take-avtal med HealthTextiles, som utvecklar kläder för vårdsektorn. Avtalet omfattar en produktion på upp till 200 ton, vilket är värt cirka 7 miljoner kronor.

Sverige är på väg att följa den internationella trenden och bygga upp en produktion av industriell hampa som är en av världens lönsammaste grödor att odla enligt Hemp Innovation. Företaget har på kort tid fått flera av Sveriges bönder att ställa om sin odling och alltmer börja fokusera på den snabbväxande och miljövänliga växten. Genom affärsområdet Hemp Foods har man redan börjat sälja hampafrön till ledande butiker och tar nu även ett kommersiellt grepp om hampaväxtens kraftiga stam som har världens starkaste biologiska fibrer.

”Avtalet bekräftar den kommersiella potentialen i Hemp Innovations verksamhet. Hampafiber kan användas brett och mångsidigt,” säger Clas Dahlén, grundare och vd för Hemp Innovation, och fortsätter:

”Vi märker att allt fler svenska aktörer är intresserade av hampa för industriellt bruk. Inte minst för den stora potentialen för mycket god lönsamhet.”

På den internationella marknaden har hampans storhet legat i strålkastarljuset ett bra tag. Bara under de senaste två åren har marknaden fått ett rejält uppsving. Från ett uppskattat värde på motsvarande cirka 80 miljarder kronor 2023, 100 miljarder kronor 2024, för att 2032 tangera 500 miljarder kronor, enligt Fortune Business Insights.

”Genom avtalet kan vi säkra den långsiktiga försörjningen av industriell hampafiber till vårt patenterade TorTex garn och tyg. Därmed är det viktigt att vi bygger upp ekosystemet för odlingen av industrihampa,” säger Tomas Persson, grundare och ägare av HealthTextiles, och fortsätter:

”Tidigare var problemet för lantbrukare, som är intresserade av att odla hampa, att det inte fanns någon marknad som off take-avtalet mellan HealthTextiles och Hemp Innovations skapar.”

För att möta den ökande efterfrågan av industriell hampa skalar Hemp Innovations upp genom att bygga ett eget fiberberedningsverk och tar i samband med detta in kapital.

Fortsätt läsa

Nyheter

Vizsla Silver går från prospektering till utveckling

Publicerat

den

Borrprover hos Vizsla Silver

Intervju med Mike Pettingell på Vizsla Silver om bolagets övergång från prospektering till utveckling, med flaggskeppsprojektet Pancuo i Mexiko. Han lyfter fram vikten av tillstånd, projektfinansiering och potentialen för betydande silverproduktion. Samtalet omfattar också bolagets finansiella hälsa, infrastrukturfördelar och de optimistiska utsikterna för silvermarknaden.

Intervju med Mike Pettingell på Vizsla Silver.
Fortsätt läsa

Nyheter

Eric Strand kommenterar vad som händer med guld och silver

Publicerat

den

Graf över guldpriset med Eric Strand i bakgrunden

Eric Strand gästar EFN och kommenterar ädelmetallerna guld och silver. Guldpriset har fortsatt uppåt Strand lyfter fram att det bland annat beror på stigande budgetunderskott och centralbanker som köper. Försäkringsbolag i Kina kan bli en ny köpare av guld. En ytterligare drivkraft skulle kunna komma i form av oro för devalvering i Kina, vilket skulle göra det logiskt för folk i Kina att säkra värdet på sitt kapital. Han räknar med fortsatta uppgångar även inom silverpriset.

Eric Strand kommenterar ädelmetallen guld.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära