Nyheter

Mjölk – inte bara bra för benen…

Publicerat

14 år sedan

den

20 juli, 2011

En råvara som så gott som alla människor i västvärlden konsumerar dagligen är mjölk. Vad få vet är att det är en råvara som faktiskt handlas på råvarubörserna vid sidan av sådana grödor som kaffe, majs, vete och kakao. I USA står värdet på den årliga mejeriproduktionen endast tillbaka efter produktionen av nötkött när det gäller agrikulturella produkter. Trots den ökade effektiviteten i produktionen hos de amerikanska mjölkbönderna har det funnits få incitament till att exportera denna typ av produkter eftersom den inhemska efterfrågan i USA fortsatt stiga. Den enda betydande exporten är mjölkpulver och ost till Mexiko. Notabelt är emellertid att USA importerar betydande mängder mejeriprodukter, i första hand ost, från EU.

Överblick av handelsflöden för mejeriprodukter

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Produktion och priser på mjölk

Källa: Amerikanska jordbruksverket, USDA

Mejeripriserna är historiskt sett varit relativt stabila, men även små förändringar i priset kan komma att ha en stor påverkan för de företag som är beroende av dessa produkter. Det amerikanska jordbruksverket gör bedömningen att projekt som innebär en ökning av antalet mjölkproducerande kor och effektivitetshöjningar på sikt kommer att leda till en nedgång i priserna på mejeriprodukter.

Precis som i Sverige finns det en stark lobbygrupp hos bönderna, vilket gör att de är garanterade ett minimipris på mjölkråvara, vilket just nu ligger på 9,90 USD per cental. Etableringen av Cooperatives Working Together (CWT), en sammanslutning av mjölkbönder, har emellertid lett till att priset skjutit i höjden och legat på nivåer kring 14 USD.

Historiska mjölkpriser 2003 – 2006

Observera att ovanstående diagram avser priserna på den amerikanska marknaden där mjölk de facto handlas på börsen. I och med de höga transportkostnaderna är det inte möjligt för svenska bönder att delta i denna handel. Svenska – och europeiska – mjölkpriser påverkas dessutom av olika typer av jordbruksstöd från EU varför denna råvara inte är lika handlad i Europa som på den amerikanska marknaden.

Vilka företag gynnas av lägre priser på mejeriprodukter?

McDonalds (MCD) och Yum! Brands (YUM) är exempel på stora snabbmatskedjor som använder stora mängder mejeriprodukter i sina restauranger.
Starbucks (SBUX), Peet Coffee & Tea (Peet), Friendly Ice Cream (FRN), och andra butiker med hög mejerikonsumtion får också bättre marginaler som en följd av lägre priser på mejeriprodukter.
Kraft Foods (KFT), Dannon (OTC: GDNNY) och Dean Foods Company (DF) är alla stora producenter av förpackade mejeriprodukter. Lägre priser på mejeriprodukter innebär potentiellt högre vinstmarginaler för dessa tillverkare.

Vilka företag gynnas av högre priser på mejeriprodukter?

Hain Celestial Group (Hain) är en stor producent av sojaprodukter, en vara som ofta konkurrerar med mejeriprodukter i fråga om både efterfrågan och konsumtion. Lägre priser på mejeriprodukter kan förvärra prisskillnaden och avskräcka konsumenter från att använda sig av det något dyrare sojaalternativet. Högre priser på mjölk gör att prisskillnaden inte är så stor, varför det blir enklare för konsumenterna att välja sojabaserade produkter utan att det känns ”dyrare”.
AspenBio Pharma (OTC: APNB) och andra företag som producerar mejerirelaterade nötkreaturshormoner påverkas indirekt av priserna på mejeriprodukter. En högre prisnivå på mejeriprodukter gör att mjölkbönderna ökar sin produktion, vilket ökar efterfrågan på hormonprodukter.

Nya exportmarknader

En växande exportmarknad kan motverka effekten av fallande priser på mejeriprodukter på den amerikanska marknaden. Den kinesiska mejeriproduktionen växer årligen med cirka 15 procent, och många andra utvecklingsländer når tillväxttal om tio procent per år, siffror som skall ställas mot västvärldens årliga ökningar om 0,4 procent.

Det finns således anledning att tro att Kina kan komma att bli en stor exportmarknad för det amerikanska mejeriöverskottet – i alla fall på kort sikt innan detta land byggt upp egna besättningar av mjölkkor.

Handel i mjölkterminer

Inte nog med att det handlas mjölk på råvarubörserna, främst i Chicago som har sitt ursprung i Mellanvästerns jordbrukssamhälle, det finns dessutom ett antal olika mejeriprodukter som handlas dagligen. Enbart mjölk finns för leverans i fyra olika kategorier, och då är ändå inte produkter som skummjölkspulver, fettfri mjölk i två olika klasser och smör eller ost medräknade. I denna artikel har vi valt att koncentrera oss på de två mest omsatta kontrakten, Class III milk och Class IV milk.

Klass I mjölk är mjölk för flytande livsmedel.
Klass II mjölk används för att producera mjuka varor såsom glass, keso och yoghurt.
Klass III mjölk används i allmänhet i produktionen av ost.
Mjölk klass IV används för att producera smör och fettfri torrmjölk.

I allmänhet är det Class III milk som refereras till inom råvaruhandeln.

Milk Class III

Futures på Class III milk handlas dagligen på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DA, där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen DC.

Mjölk klass III går till leverans varje månad året om

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DAM2 avser leverans av Mjölk klass III i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass III mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Annons

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:15 PM fredag eftermiddag, New York Time.
Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:10 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass III-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass III-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass III-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Klass IV-mjölk

Futures på Class IV milk handlas dagligen på på Chicago Mercantile Exchange under kortnamnet DK där det prissätts i cent per hundravikt. I den elektroniska handeln används symbolen GDK.

Mjölk klass IV går till leverans varje månad året om

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern DKM2 avser leverans av Mjölk klass IV i juni 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på Klass IV mjölk på Chicago Mercantile Exchange avser 200.000 pounds, cirka 90.600 kilo.

Daily Price Limit

0,75 USD per hundravikt, över eller under föregående dags stängningspris.

Annons

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår från 9:05 AM måndag morgon till 1:55 PM fredag eftermiddag, New York Time.
Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 9:05 AM och 1:00 PM New York Time på Chicago Mercantile Exchange.

Last Trading Day

Handel med terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange slutar på den bankdag som föregår den dag då USDA tillkännager klass IV-priset för kontraktsmånaden.

Leveranskvalité

Godkänd leveranskvalité för terminskontrakt avseende Klass IV-mjölk på Chicago Mercantile Exchange är Klass IV-mjölk enligt specifikationer från det amerikanska jordbruksverket.

Relaterade ämnen:mejeriprodukter mjölk usa

Nästa

Guld som investering – Boktips

Missa inte

Kinas nya ädelmetallbörs

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Ett samtal om läget på uranmarknaden

Publicerat

2 dagar sedan

den

29 mars, 2025

Redaktionen

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.

intervju med Bram Vanderelst om uranmarknaden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Arctic Minerals aktiekurs rusar i höjden på presenterad mineraltillgång

Publicerat

3 dagar sedan

den

28 mars, 2025

Redaktionen

I onsdags presenterade Arctic Minerals en mineraltillgång för koppar-silverprojektet Henneviken.

”Mineraltillgången för Henneviken uppgår till 55,39 miljoner ton med 1,0% koppar-ekvivalens (0,8% koppar och 20,8 g/ton silver), motsvarande 543 000 ton koppar-ekvivalent (cut-off 0,8% koppar-ekvivalent). Det totala metallinnehållet uppgår till 447 000 ton koppar och 1 049 ton silver.”

Kombinationen av relativt stora tonnage, höga halter och förutsägbar malmkroppsgeometri gör den mycket attraktiva för storskalig brytning.

Det har fått aktien att rusa i höjden, den är upp nästan 300 procent från vad priset var vid tisdagens avslut.

Graf över Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna. — Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna.

Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB har nu 6,1 miljarder ton mineraltillgångar

Publicerat

4 dagar sedan

den

27 mars, 2025

Redaktionen

Efter prospektering under 2024 har LKAB fortsatt att öka sina mineraltillgångar samtidigt som kvaliteten på mineralreserver förbättrats, vilket resulterat i en sammanlagd total på 6,1 miljarder ton. Jämfört med 2023 har mineraltillgångarna ökat med cirka 500 miljoner ton. Järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna omfattar nu totalt 1,2 miljarder ton mineraltillgångar inklusive 2,2 miljoner ton in situ REE-oxider – en ökning med närmare 30 procent sedan ifjol och en fördubbling från 2022.

– Det är mycket goda resultat som fortsätter att stödja företagets strategiska inriktning. Dessa betydande tillgångar är resultatet av stora insatser från alla våra kollegor och team som arbetat tillsammans. Potentialen för Sveriges järnmalmsförsörjning och möjliga försörjning av kritiska mineral har återigen förbättrats och ger ökad trygghet inför framtiden, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

I slutet av 2024 hade LKAB identifierat mineralreserver på cirka 1,0 miljarder ton och mineraltillgångar på ungefär 5,1 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten år 1890 har LKAB brutit totalt mer än 2 miljarder ton. Förutom järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer även mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan komma att utvinnas.

Prospekteringen vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, som nu uppgår till cirka 1,2 miljarder ton järnmalm och fosfor. Detta ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetallsoxider (REE-oxider), med halter som är betydligt högre än de som hittats i LKAB:s övriga fyndigheter. Ökningen av REE-oxider från 1,7 miljoner till 2,2 miljoner ton in situ innebär en fortsatt utökning av tillgångarna för fyndigheten, som är en av de största i Europa för sällsynta jordartsmetaller.

Den 25 mars meddelade EU-kommissionen att LKAB:s industripark för kritiska mineral i Luleå, utvinningen av apatit vid gruvan i Gällivare, samt den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna tilldelats status som strategiska projekt inom ramen för Critical Raw Materials Act.

– Beslutet är ett erkännande för LKAB:s möjligheter att bidra till att säkra Europas tillgång till strategiska råmaterial. Att vi nu kan visa en ökning av våra mineraltillgångar och en ännu större förekomst av sällsynta jordartsmetallsoxider i den nya fyndigheten är ett viktigt besked för vår och Europas framtid, i ett läge där ökad självförsörjning är mer angeläget än någonsin, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat med 19 procent, i linje med gruvproduktionen och genom borttagning av gråberg från gruvplanen, vilket förbättrar kvaliteten genom en högre järnhalt. Mineralreserverna vid Malmbergets gruva har totalt sett ökat med 7 procent till följd av en uppgradering av befintliga tillgångar. I Leveäniemi-gruvan i Svappavaara har mineralreserverna minskat med cirka 8 procent till 84 miljoner ton.

Mineraltillgångarna inom gruvverksamheten redovisar nu även gråberg som följer med vid brytning, även om de förväntade malmhalterna förblir stabila jämfört med rapporteringen från 2023. I Kiruna innebär detta att mineraltillgångarna har ökat med cirka 34 procent till 1,1 miljarder ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en ökning på 9 procent till ungefär 1,9 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget ökat med 6 procent till 880 miljoner ton.

Fortsätt läsa