Nyheter
Mjölk gör Nya Zeeland till vinnare på valutamarknaden
Mjölk är inte bara bra för benen, det är bra för valutakursens utveckling också, något som bevisas av den nyzeeländska dollarn som för 2012 rankas bland de valutor som utvecklats bäst, vilket till stor del beror på landets starka ställning som världens största mejeriexportör.
Under 2012 steg terminerna baserade på den nyzeeländska dollarn mot USD på CME Group med cirka tio procent. Av alla andra valutapar listade på CME är det bara den mexikanska peson mot USD som har presterat starkare med en uppgång på över tolv procent. Som en jämförelse skall nämnas att den amerikanska dollarn tappat dryga två procent mot euron.
Den 14 december 2012 noterades valutaparet den nyzeeländska dollarn/amerikanska dollarn för leverans i mars 84,89 cent, den högsta nivån sedan september 2011, innan det föll tillbaka. Strax innan jul handlades samma valutapar till 82,96 cent.
Trots en något skakig resa har den nyzeeländska dollarn, även känd som kiwi, också varit den ledande valutan bland G10-valutor, och många investerare förväntar sig fortsatta vinster bland annat som en följd av prognoser om att landets ekonomi kommer att expandera cirka 3,2 % under 2013 från drygt 2 % under 2012.
De förbättrade tillväxtutsikterna, tillsammans med landets relativt höga styrräntor, har gett ytterligare medvind för kiwin som snabbt kommit att bli en favoritvaluta bland de kinesiska investerarna, asiatiska centralbanker och räntehandlare. Innehavarna av nyzeeländska statsobligationer har under 2012 fått en avkastning på närmare 16 procent, mätt i amerikanska dollar.
Kiwins styrka har även berott på en kraftig ökning av handeln. I genomsnitt omsattes det varje dag 14.254 terminskontrakt på nyzeeländska dollar mot amerikanska dollar under de första elva månaderna under 2012, en ökning om 73 procent jämfört med samma period under 2011. Under november 2012 omsattes mer än 16.000 kontrakt per dag.
Denna kraftiga tillväxt beror bland annat på landets cirka 4,5 miljoner mjölkkor som producerar den råvara som årligen genererar en export av mjölkprodukter till ett värde överstigande 10 miljarder NZ. Cirka 95 procent av Nya Zeelands mjölk exporteras till Kina, Japan och andra marknader.
Styrräntan lockar
Dessutom är styrräntan som fastställts av Nya Zeelands centralbank, för närvarande 2,5%, lockande jämfört med alternativen på noll eller nära noll som korta räntorna för USA och andra stora nationer för närvarande ligger på.
Med en export som ligger närmare 30 procent av Nya Zeelands BNP har kiwin tagit plats i den korg som ”trackar” de globala råvarumarknaderna och speglar det dagliga investerarsentimentet. Under de senaste åren har kiwins utveckling varit starkt korrelerad till denna korg och den australiska dollarn (CMEs näst mest omsatta terminskontrakt, bredvid euroterminer).
Ändå står varje ekonomi som utgår från en låg tillväxt inför ett problem när dess valuta stiger kraftigt och New Zeeland utgör inget undantag. Exportintäkterna kan så småningom komma att pressas eftersom det blir allt dyrare att köpa nyzeeländska produkter. Mjölkpriserna i Nya Zeeland har sedan juli 2012 stigit med närmare en fjärdedel och landets regering verkar oförmögen att styra kiwin till lägre nivåer.
Det spekuleras i att Reserve Bank New Zealand helt enkelt inte har verktygen som behövs för att effektivt stödja landets exportörer och producenter.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter4 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist

