Följ oss

Nyheter

Mjölk gör Nya Zeeland till vinnare på valutamarknaden

Publicerat

den

Ost och mejeri

Mjölk är inte bara bra för benen, det är bra för valutakursens utveckling också, något som bevisas av den nyzeeländska dollarn som för 2012 rankas bland de valutor som utvecklats bäst, vilket till stor del beror på landets starka ställning som världens största mejeriexportör.

Under 2012 steg terminerna baserade på den nyzeeländska dollarn mot USD på CME Group med cirka tio procent. Av alla andra valutapar listade på CME är det bara den mexikanska peson mot USD som har presterat starkare med en uppgång på över tolv procent. Som en jämförelse skall nämnas att den amerikanska dollarn tappat dryga två procent mot euron.

Den 14 december 2012 noterades valutaparet den nyzeeländska dollarn/amerikanska dollarn för leverans i mars 84,89 cent, den högsta nivån sedan september 2011, innan det föll tillbaka. Strax innan jul handlades samma valutapar till 82,96 cent.

Trots en något skakig resa har den nyzeeländska dollarn, även känd som kiwi, också varit den ledande valutan bland G10-valutor, och många investerare förväntar sig fortsatta vinster bland annat som en följd av prognoser om att landets ekonomi kommer att expandera cirka 3,2 % under 2013 från drygt 2 % under 2012.

De förbättrade tillväxtutsikterna, tillsammans med landets relativt höga styrräntor, har gett ytterligare medvind för kiwin som snabbt kommit att bli en favoritvaluta bland de kinesiska investerarna, asiatiska centralbanker och räntehandlare. Innehavarna av nyzeeländska statsobligationer har under 2012 fått en avkastning på närmare 16 procent, mätt i amerikanska dollar.

Kiwins styrka har även berott på en kraftig ökning av handeln. I genomsnitt omsattes det varje dag 14.254 terminskontrakt på nyzeeländska dollar mot amerikanska dollar under de första elva månaderna under 2012, en ökning om 73 procent jämfört med samma period under 2011. Under november 2012 omsattes mer än 16.000 kontrakt per dag.

Denna kraftiga tillväxt beror bland annat på landets cirka 4,5 miljoner mjölkkor som producerar den råvara som årligen genererar en export av mjölkprodukter till ett värde överstigande 10 miljarder NZ. Cirka 95 procent av Nya Zeelands mjölk exporteras till Kina, Japan och andra marknader.

Styrräntan lockar

Dessutom är styrräntan som fastställts av Nya Zeelands centralbank, för närvarande 2,5%, lockande jämfört med alternativen på noll eller nära noll som korta räntorna för USA och andra stora nationer för närvarande ligger på.

Med en export som ligger närmare 30 procent av Nya Zeelands BNP har kiwin tagit plats i den korg som ”trackar” de globala råvarumarknaderna och speglar det dagliga investerarsentimentet. Under de senaste åren har kiwins utveckling varit starkt korrelerad till denna korg och den australiska dollarn (CMEs näst mest omsatta terminskontrakt, bredvid euroterminer).

Ändå står varje ekonomi som utgår från en låg tillväxt inför ett problem när dess valuta stiger kraftigt och New Zeeland utgör inget undantag. Exportintäkterna kan så småningom komma att pressas eftersom det blir allt dyrare att köpa nyzeeländska produkter. Mjölkpriserna i Nya Zeeland har sedan juli 2012 stigit med närmare en fjärdedel och landets regering verkar oförmögen att styra kiwin till lägre nivåer.

Det spekuleras i att Reserve Bank New Zealand helt enkelt inte har verktygen som behövs för att effektivt stödja landets exportörer och producenter.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft

Publicerat

den

Kol i Kina

Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.

78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.

Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.

Fortsätt läsa

Nyheter

Samtal om den senaste tidens råvarurörelser

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset

Publicerat

den

Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.  

– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.

MedelspotprisJanuari 2025Januari 2026
Elområde 1, Norra Sverige     23,76 öre/kWh    93,91 öre/kWh  
Elområde 2, Norra Mellansverige     24,31 öre/kWh    94,16 öre/kWh  
Elområde 3, Södra Mellansverige     63,44 öre/kWh    108,45 öre/kWh  
Elområde 4, Södra Sverige     76,11 öre/kWh    112,99 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära