Följ oss

Nyheter

Mjölk gör Nya Zeeland till vinnare på valutamarknaden

Publicerat

den

Ost och mejeri

Mjölk är inte bara bra för benen, det är bra för valutakursens utveckling också, något som bevisas av den nyzeeländska dollarn som för 2012 rankas bland de valutor som utvecklats bäst, vilket till stor del beror på landets starka ställning som världens största mejeriexportör.

Under 2012 steg terminerna baserade på den nyzeeländska dollarn mot USD på CME Group med cirka tio procent. Av alla andra valutapar listade på CME är det bara den mexikanska peson mot USD som har presterat starkare med en uppgång på över tolv procent. Som en jämförelse skall nämnas att den amerikanska dollarn tappat dryga två procent mot euron.

Den 14 december 2012 noterades valutaparet den nyzeeländska dollarn/amerikanska dollarn för leverans i mars 84,89 cent, den högsta nivån sedan september 2011, innan det föll tillbaka. Strax innan jul handlades samma valutapar till 82,96 cent.

Trots en något skakig resa har den nyzeeländska dollarn, även känd som kiwi, också varit den ledande valutan bland G10-valutor, och många investerare förväntar sig fortsatta vinster bland annat som en följd av prognoser om att landets ekonomi kommer att expandera cirka 3,2 % under 2013 från drygt 2 % under 2012.

De förbättrade tillväxtutsikterna, tillsammans med landets relativt höga styrräntor, har gett ytterligare medvind för kiwin som snabbt kommit att bli en favoritvaluta bland de kinesiska investerarna, asiatiska centralbanker och räntehandlare. Innehavarna av nyzeeländska statsobligationer har under 2012 fått en avkastning på närmare 16 procent, mätt i amerikanska dollar.

Kiwins styrka har även berott på en kraftig ökning av handeln. I genomsnitt omsattes det varje dag 14.254 terminskontrakt på nyzeeländska dollar mot amerikanska dollar under de första elva månaderna under 2012, en ökning om 73 procent jämfört med samma period under 2011. Under november 2012 omsattes mer än 16.000 kontrakt per dag.

Denna kraftiga tillväxt beror bland annat på landets cirka 4,5 miljoner mjölkkor som producerar den råvara som årligen genererar en export av mjölkprodukter till ett värde överstigande 10 miljarder NZ. Cirka 95 procent av Nya Zeelands mjölk exporteras till Kina, Japan och andra marknader.

Styrräntan lockar

Dessutom är styrräntan som fastställts av Nya Zeelands centralbank, för närvarande 2,5%, lockande jämfört med alternativen på noll eller nära noll som korta räntorna för USA och andra stora nationer för närvarande ligger på.

Med en export som ligger närmare 30 procent av Nya Zeelands BNP har kiwin tagit plats i den korg som ”trackar” de globala råvarumarknaderna och speglar det dagliga investerarsentimentet. Under de senaste åren har kiwins utveckling varit starkt korrelerad till denna korg och den australiska dollarn (CMEs näst mest omsatta terminskontrakt, bredvid euroterminer).

Ändå står varje ekonomi som utgår från en låg tillväxt inför ett problem när dess valuta stiger kraftigt och New Zeeland utgör inget undantag. Exportintäkterna kan så småningom komma att pressas eftersom det blir allt dyrare att köpa nyzeeländska produkter. Mjölkpriserna i Nya Zeeland har sedan juli 2012 stigit med närmare en fjärdedel och landets regering verkar oförmögen att styra kiwin till lägre nivåer.

Det spekuleras i att Reserve Bank New Zealand helt enkelt inte har verktygen som behövs för att effektivt stödja landets exportörer och producenter.

Nyheter

Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Publicerat

den

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.

Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.

Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.

Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.

Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.

UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.

För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.

Fortsätt läsa

Nyheter

Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Publicerat

den

Rendering på kärnkraftverk AP1000 från Westinghouse

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.

De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.

Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.

Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.

Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.

För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.

Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.

Fortsätt läsa

Nyheter

Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Publicerat

den

Volfram i olika former

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.

Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.

”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.

San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.

Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära