Nyheter
Mjölk gör Nya Zeeland till vinnare på valutamarknaden

Mjölk är inte bara bra för benen, det är bra för valutakursens utveckling också, något som bevisas av den nyzeeländska dollarn som för 2012 rankas bland de valutor som utvecklats bäst, vilket till stor del beror på landets starka ställning som världens största mejeriexportör.
Under 2012 steg terminerna baserade på den nyzeeländska dollarn mot USD på CME Group med cirka tio procent. Av alla andra valutapar listade på CME är det bara den mexikanska peson mot USD som har presterat starkare med en uppgång på över tolv procent. Som en jämförelse skall nämnas att den amerikanska dollarn tappat dryga två procent mot euron.
Den 14 december 2012 noterades valutaparet den nyzeeländska dollarn/amerikanska dollarn för leverans i mars 84,89 cent, den högsta nivån sedan september 2011, innan det föll tillbaka. Strax innan jul handlades samma valutapar till 82,96 cent.
Trots en något skakig resa har den nyzeeländska dollarn, även känd som kiwi, också varit den ledande valutan bland G10-valutor, och många investerare förväntar sig fortsatta vinster bland annat som en följd av prognoser om att landets ekonomi kommer att expandera cirka 3,2 % under 2013 från drygt 2 % under 2012.
De förbättrade tillväxtutsikterna, tillsammans med landets relativt höga styrräntor, har gett ytterligare medvind för kiwin som snabbt kommit att bli en favoritvaluta bland de kinesiska investerarna, asiatiska centralbanker och räntehandlare. Innehavarna av nyzeeländska statsobligationer har under 2012 fått en avkastning på närmare 16 procent, mätt i amerikanska dollar.
Kiwins styrka har även berott på en kraftig ökning av handeln. I genomsnitt omsattes det varje dag 14.254 terminskontrakt på nyzeeländska dollar mot amerikanska dollar under de första elva månaderna under 2012, en ökning om 73 procent jämfört med samma period under 2011. Under november 2012 omsattes mer än 16.000 kontrakt per dag.
Denna kraftiga tillväxt beror bland annat på landets cirka 4,5 miljoner mjölkkor som producerar den råvara som årligen genererar en export av mjölkprodukter till ett värde överstigande 10 miljarder NZ. Cirka 95 procent av Nya Zeelands mjölk exporteras till Kina, Japan och andra marknader.
Styrräntan lockar
Dessutom är styrräntan som fastställts av Nya Zeelands centralbank, för närvarande 2,5%, lockande jämfört med alternativen på noll eller nära noll som korta räntorna för USA och andra stora nationer för närvarande ligger på.
Med en export som ligger närmare 30 procent av Nya Zeelands BNP har kiwin tagit plats i den korg som ”trackar” de globala råvarumarknaderna och speglar det dagliga investerarsentimentet. Under de senaste åren har kiwins utveckling varit starkt korrelerad till denna korg och den australiska dollarn (CMEs näst mest omsatta terminskontrakt, bredvid euroterminer).
Ändå står varje ekonomi som utgår från en låg tillväxt inför ett problem när dess valuta stiger kraftigt och New Zeeland utgör inget undantag. Exportintäkterna kan så småningom komma att pressas eftersom det blir allt dyrare att köpa nyzeeländska produkter. Mjölkpriserna i Nya Zeeland har sedan juli 2012 stigit med närmare en fjärdedel och landets regering verkar oförmögen att styra kiwin till lägre nivåer.
Det spekuleras i att Reserve Bank New Zealand helt enkelt inte har verktygen som behövs för att effektivt stödja landets exportörer och producenter.
Nyheter
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.
Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.
Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.
”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”
Nyheter
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.
Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.
Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
-
Analys4 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys4 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor
-
Analys3 veckor sedan
An Israeli attack on Iran moves closer as Trump’s bully-diplomacy has reach a dead end