Följ oss

Nyheter

Minuspriser och solen dominerade i maj

Publicerat

den

Solceller mot blå himmel

Just nu råder optimala förhållanden för årets vårflod, som i kombination med vind- och solkraft leder till lägre elpriser. 2023 var ett rekordår för minuspriser, med totalt 368 timmar. Minuspriserna fortsätter även under 2024. Flest minuspriser hittills i år har det varit i södra Sverige, i elområde 4. Om solen fortsätter att skina kan vi med stor sannolikhet se ett nytt rekordår.

Månadsmedel för spotpriset över tre år

Hittills i år har det varit minuspriser under 183 timmar i elområde 4 (södra Sverige). Månadsmedelspoten i samma elområde landade på 50,58 öre/kWh (73,50 öre/kWh i fjol). Värmen har gett lägre elförbrukning, mer vattenkraft till elsystemet men framförallt solkraft vilket skapar en så kallad ankkurva, som är en beskrivning av solcellernas produktionsmönster under dygnet. Denna har funnits i Tyskland ett tag, med minuspriser mitt på dagen och har nu även slagit igenom i Sverige.

– Vi har av gammal vana alltid pratat om att elpriset är billigare på sommaren och dyrare på vintern, respektive dyrare på dagen och billigare på natten. Detta håller på att förändras. Nu när allt fler har solceller på taken och stora solparker producerar el så slår detta igenom i elpriset, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden och fortsätter:

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Den som har ett rörligt elprisavtal med timpris har mycket att vinna på att vara aktiv och hålla koll på energianvändningen nu när elpriset avspeglas i vädret. Det kan till exempel vara bättre att ladda elbilen mitt på dagen istället för på natten. Maj har historiskt varit månaden med lägst spotpris. När man står inför valet av elavtal är det lätt att jämföra det rörliga priset med ett fast elpris. Prisskillnaderna är idag stora, men man får inte glömma bort att det fasta elpriset även inkluderar framtida vintermånader.

Tillgängligheten för kärnkraften i Norden ligger just nu på 78 procent av installerad effekt och vindkraften ligger på förväntad nivå för årstiden. Den hydrologiska balansen är lägre än normalt, men den pågående vårfloden har optimala förhållanden med varmare dagar och låga nattemperaturer. Detta har bidragit till en jämn och bra fyllnadsgrad i vattenmagasinen.

– Att optimala förhållanden råder för vårfloden märks inte minst på elpriset i elområde 1 (norra Sverige), som har ett rörligt elpris på cirka 17,64 öre/kWh just nu, att jämföras med i fjol då det var 27,77 öre/kWh, säger Jonas Stenbeck.

De geopolitiska oroligheterna och striderna i Mellanöstern fortsätter, vilket har en negativ påverkan på elmarknaden. Gaspriserna har stigit något, medan oljepriset är fortsatt stabilt.

Maj 2024 (medelspotpris)  Maj 2023 (medelspotpris)  
Elområde 1, Norra Sverige     17,64 öre/kWh 27,77 öre/kWh 
Elområde 2, Norra Mellansverige     17,64 öre/kWh 27,84 öre/kWh 
Elområde 3, Södra Mellansverige     23,71 öre/kWh 39,02 öre/kWh 
Elområde 4, Södra Sverige     50,58 öre/kWh 73,50 öre/kWh 
Spotpriset på Nord Pool Spot omfattar inte kostnad för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader.

Nyheter

Ett samtal om läget på uranmarknaden

Publicerat

den

Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.

intervju med Bram Vanderelst om uranmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

Arctic Minerals aktiekurs rusar i höjden på presenterad mineraltillgång

Publicerat

den

I onsdags presenterade Arctic Minerals en mineraltillgång för koppar-silverprojektet Henneviken.

Mineraltillgången för Henneviken uppgår till 55,39 miljoner ton med 1,0% koppar-ekvivalens (0,8% koppar och 20,8 g/ton silver), motsvarande 543 000 ton koppar-ekvivalent (cut-off 0,8% koppar-ekvivalent). Det totala metallinnehållet uppgår till 447 000 ton koppar och 1 049 ton silver.

Kombinationen av relativt stora tonnage, höga halter och förutsägbar malmkroppsgeometri gör den mycket attraktiva för storskalig brytning.

Det har fått aktien att rusa i höjden, den är upp nästan 300 procent från vad priset var vid tisdagens avslut.

Graf över Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna.
Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB har nu 6,1 miljarder ton mineraltillgångar

Publicerat

den

LKAB har prover som tagits

Efter prospektering under 2024 har LKAB fortsatt att öka sina mineraltillgångar samtidigt som kvaliteten på mineralreserver förbättrats, vilket resulterat i en sammanlagd total på 6,1 miljarder ton. Jämfört med 2023 har mineraltillgångarna ökat med cirka 500 miljoner ton. Järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna omfattar nu totalt 1,2 miljarder ton mineraltillgångar inklusive 2,2 miljoner ton in situ REE-oxider – en ökning med närmare 30 procent sedan ifjol och en fördubbling från 2022.

– Det är mycket goda resultat som fortsätter att stödja företagets strategiska inriktning. Dessa betydande tillgångar är resultatet av stora insatser från alla våra kollegor och team som arbetat tillsammans. Potentialen för Sveriges järnmalmsförsörjning och möjliga försörjning av kritiska mineral har återigen förbättrats och ger ökad trygghet inför framtiden, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

I slutet av 2024 hade LKAB identifierat mineralreserver på cirka 1,0 miljarder ton och mineraltillgångar på ungefär 5,1 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten år 1890 har LKAB brutit totalt mer än 2 miljarder ton. Förutom järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer även mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan komma att utvinnas.

Prospekteringen vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, som nu uppgår till cirka 1,2 miljarder ton järnmalm och fosfor. Detta ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetallsoxider (REE-oxider), med halter som är betydligt högre än de som hittats i LKAB:s övriga fyndigheter. Ökningen av REE-oxider från 1,7 miljoner till 2,2 miljoner ton in situ innebär en fortsatt utökning av tillgångarna för fyndigheten, som är en av de största i Europa för sällsynta jordartsmetaller.

Den 25 mars meddelade EU-kommissionen att LKAB:s industripark för kritiska mineral i Luleå, utvinningen av apatit vid gruvan i Gällivare, samt den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna tilldelats status som strategiska projekt inom ramen för Critical Raw Materials Act.

– Beslutet är ett erkännande för LKAB:s möjligheter att bidra till att säkra Europas tillgång till strategiska råmaterial. Att vi nu kan visa en ökning av våra mineraltillgångar och en ännu större förekomst av sällsynta jordartsmetallsoxider i den nya fyndigheten är ett viktigt besked för vår och Europas framtid, i ett läge där ökad självförsörjning är mer angeläget än någonsin, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat med 19 procent, i linje med gruvproduktionen och genom borttagning av gråberg från gruvplanen, vilket förbättrar kvaliteten genom en högre järnhalt. Mineralreserverna vid Malmbergets gruva har totalt sett ökat med 7 procent till följd av en uppgradering av befintliga tillgångar. I Leveäniemi-gruvan i Svappavaara har mineralreserverna minskat med cirka 8 procent till 84 miljoner ton.

Mineraltillgångarna inom gruvverksamheten redovisar nu även gråberg som följer med vid brytning, även om de förväntade malmhalterna förblir stabila jämfört med rapporteringen från 2023. I Kiruna innebär detta att mineraltillgångarna har ökat med cirka 34 procent till 1,1 miljarder ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en ökning på 9 procent till ungefär 1,9 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget ökat med 6 procent till 880 miljoner ton.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära