Följ oss

Nyheter

Marspriset på elektricitet sätter bottenrekord

Publicerat

den

Vindkraft i skymning på hav

Elpriset i Norden har nått ett nytt historiskt bottenrekord. Mars 2020 har haft det lägsta elpriset för mars någonsin, noterat i euro, skriver Entelios.

Entelios

Observera att detta rekord är noterat i euro, inte i norska kronor. Den svaga norska kronan gör nämligen att elpriset inte sjunker fullt så lågt för norrmän. Bottenrekordet noteras däremot både i euro och i svenska kronor.

Ändå måste vi gå ända tillbaka till mars 2000 för att hitta ett lägre norskt marspris än det vi fick i år. Det nordiska elpriset för mars landade på € 9,01/ MWh. I norska kronor blir det 10,05 öre/kWh, medan det i svenska kronor blir 9,74 öre/kWh.

För mycket el

Mycket handlar just nu om corona, men orsaken till Nordens extremt låga priser har väldigt lite med pandemin att göra. Däremot handlar det mycket om vädret.

Sedan nyår har både mycket vind och stora nederbördsmängder lett till att energireserverna har byggts upp i Norden. Nederbörden lagras i vattenmagasin och som snö i fjällen, medan vinden har sett till att Nordens tusentals vindturbiner har gått på högvarv och levererat gott och väl sin maxpotential när det gäller energiproduktion. Vindkraften har utvecklats väldigt mycket på bara några år. Idag levererar den en betydande andel av den nordiska elförbrukningen och mer är på ingång.

För låg förbrukning

Årets vinter har inte bara varit blöt. Den har även varit mild. Det betyder lägre elförbrukning, något som har bidragit till att energin har ansamlats i magasinen. Och nu när vi går mot ännu varmare tider, brukar som regel förbrukningen sjunka ytterligare, något som i sin tur leder till ännu mer prispress.

Hittills har inte elförbrukningen påverkats så mycket av coronasiffrorna. Den fortsatta utvecklingen när det gäller åtgärder, både nationellt och internationellt, blir avgörande för om corona kommer att ge en effekt på förbrukningen. Men vi ser redan vad som händer i andra länder där det råder utegångsförbud eller där industrin av andra skäl har börjat stänga ner: Detta leder också till reducerad elförbrukning.

Corona präglar de långsiktiga priserna på elmarknaden

Om du funderar på att säkra elpriset framåt i tid, måste vi se vad som händer på terminsmarknaden för el. Där handlas det kontrakt för leveranser av el i framtiden med mycket olika tidshorisonter – allt från leveranser imorgon till leveranser om tio år.

Priserna på denna terminsmarknad fluktuerar i takt med hur förväntningarna på det framtida elpriset förändras. Det är bland annat beroende av två saker: framtida råvarupriser och framtida efterfrågan på energi.

Dessa två faktorer ska nu granskas närmare, för det alla frågar sig just nu är i hur stor grad for coronakrisen kommer att prägla ekonomin på lång sikt. Vi har redan sett att oro för långvariga konsekvenser samt en minskad efterfrågan på energi har fått råvarupriserna att falla kraftigt de senaste veckorna.

För bedömare av elpriset är det viktigast att följa med i prisutvecklingen på råvaror som kol och gas. Men även priset på utsläppsrätter (koldioxidpriset) är mycket viktigt som en indikation på framtida elpriser. Och just koldioxidpriset har också fallit kraftigt de senaste veckorna. Detta är huvudorsaken till att priset på ström med leverans nästa år nu ligger på den lägsta nivån sedan februari 2016. Men då låg dock koldioxidpriset avsevärt lägre än vad är fallet idag.

Sammansatt marknad

Osäkerheten är med andra ord mycket stor just nu: Marknadsaktörerna oroar sig för ekonomin framöver och ser fallande råvarupriser. Utöver detta tillkommer även oro för fallande framtida elförbrukning i Norden. Ett sådant fall kan göra det mindre lönsamt att lagra energi och därmed skapa större press på att leverera el i närtid. Detta i sin tur bidrar till att pressa ner priserna närmast i tid.

Så utöver oro för vårflod och det enorma elöverskottet i Norden, så pressas alltså priserna för resten av året neråt även av fallet på priserna längre fram i tiden. Marknadsaktörerna har därför prisat in ett fortsatt fall i spotpriset fram mot sommaren, där juli hittills ser ut att vara lågvattenmärket – med ett pris strax över € 5/ MWh.

Nyheter

Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar

Publicerat

den

Elledning

Elpriserna faller fram till midsommar till följd av ett ovanligt stort överskott i vattenmagasinen. Snittpriset väntas landa på 20 öre per kWh, vilket är 40 procent lägre än samma period i fjol. Samtidigt kan antalet timmar med negativa elpriser bli fler än någonsin. Det visar Bixias elprisprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att det varit överskott i vattenmagasinen i norra Norge och Sverige de senaste åtta månaderna har pressat elpriserna. Denna trend ser ut att fortsätta fram till midsommar. I maj väntas elpriset bli 22 öre och i juni 18 öre per kWh. Motsvarande priser för samma period i fjol var 32 respektive 34 öre per kWH.

– Priserna fram till midsommar ser ut att bli mycket låga. När det är så extremt mycket vatten i magasinen kan inte vattenproducenterna hålla tillbaka utan måste släppa ut vatten i systemet och producera el. När utbudet stiger mer än vad efterfrågan faller så sjunker helt enkelt priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I slutet av april uppgick vattenöverskottet till 12 Twh, vilket kan jämföras med ett underskott på 2 Twh vid samma tidpunkt för ett år sedan.

Att mer vindkraft tillkommit i elsystemet och stärkt produktionsvolymen har också bidragit till prisfallet.

Kraftig ökning av negativa elpriser i norr

I norra Sverige har antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt. Negativa elpriser uppstår när det blir ett överflöd av el på marknaden. Det innebär att producenterna måste sälja sin produktion på marknaden till vilket pris som helst för att bli av med den.

Den allra största ökningen syns i Norra Mellansverige, som hittills i år haft 283 timmar med negativa elpriser, vilket kan jämföras med 86 timmar under hela 2024. Motsvarande siffra för Sveriges nordligaste elområde, SE1, är 163 timmar, jämfört med 87 timmar i fjol.    

– Kombinationen stor vattenkrafts- och vindkraftsproduktion i norr leder till överutbud, vilket gör att antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt i norra delarna av Sverige, säger Johan Sigvardsson.  

I södra Sverige ligger antalet negativa timmar hittills på ungefär samma nivå som i fjol. Elområde SE3, som omfattar stora delar av mellersta Sverige, har haft 81 timmar med negativa elpriser, medan elområde SE4 längst i söder har haft 87 timmar. Motsvarande siffror för helåret 2024 är 86 respektive 92.

De negativa elpriserna i södra Sverige beror på kopplingen till kontinenten där den stora ökningen av solkraft ger negativa elpriser under dagtid.   

– Negativa elpriser kan vara positiva för konsumenter med timprisavtal som kan styra sin förbrukning. Men för producenterna blir det svårare att ta betalt för sin el, vilket minskar incitamenten att investera i förnybar produktion, säger Johan Sigvardsson.

Svensk solkraft ger mindre effekt på elpriset

Även i Norden har solkraftsutbyggnaden tagit fart de senaste åren. Men dess påverkan på elpriset är mindre än till exempel Tysklands solkraft. Effekten på de svenska elpriserna blir dock inte lika stor som i exempelvis Tyskland.

– Under perioder med full solstrålning i Norden kan produktionen från solkraft motsvara effekten från fem kärnkraftsreaktorer. Det påverkar inte snittpriset på el nämnvärt, men skapar utmaningar i nätet under vissa timmar och bidrar till prisvolatilitet, säger Johan Sigvardsson.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller

Publicerat

den

Samtal om råvaror

Guldpriset har fallit tillbaka något, även om marknaden fortfarande förväntar sig styrka i ädelmetallen. Grace Peters, investeringsstrateg på JP Morgan Private Bank, kommenterar det aktuella läget för guld.

Kongo har infört ett exportstopp av kobolt efter att priset rasat kraftigt. Samtidigt har Kina infört exportrestriktioner av sällsynta jordartsmetaller av geopolitiska orsaker. Detta kommenteras av Clara My Lernborg, expertkommentator på EFN med bas i Johannesburg.

Fortsätt läsa

Nyheter

Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte

Publicerat

den

Agnico Eagle Mines lastbilar vid gruvan

Guldglansen mattas inte för Agnico Eagle Mines, bolaget levererar ett starkt resultat – och VD Ammar Al-Joundi har ännu större planer på horisonten. Det blir tydligt i en intervju med BNN Bloomberg.

Med en kvartalsvinst på 1,6 miljarder dollar och en produktion som närmar sig 3,5 miljoner uns guld per år, visar Agnico Eagle att de menar allvar. Men det är framtidsvisionen som verkligen sticker ut.

“Vi har siktet inställt på att göra både Detour Lake och Canadian Malartic till gruvor som producerar en miljon uns årligen,” säger Al-Joundi. “Om vi lyckas, kommer vi äga två av endast sex sådana gruvor i hela världen – och två av endast tre i västvärlden.”

Stora planer, stark balansräkning

Agnico Eagles expansion sker inte på bekostnad av försiktighet. Bolaget håller produktionsnivåerna stabila runt 3,4 miljoner uns de kommande tre åren, samtidigt som de investerar strategiskt i framtida tillväxt. Stora projekt förväntas slå igenom från 2030 och framåt – utan att behöva späda ut aktieägarvärdet.

“Vi planerar inte att emittera nya aktier för den tillväxten,” betonar Al-Joundi. “Målet är tillväxt per aktie – inte bara totalvolym.”

Trots det blygsamma produktionslyftet kortsiktigt, sticker Agnico Eagles lönsamhet ut. Med en all-in-sustaining cost runt 1250 dollar per uns och ett guldpris som stigit med över 1000 dollar det senaste året, kan bolaget behålla nästan hela prisökningen som marginal.

“När priset går upp tusen dollar och våra kostnader bara ökar med två, då får aktieägarna 998 dollar extra. Det är vårt jobb – att ge hävstång på guldpriset,” säger han.

Återköp och utdelning – aktieägarna i fokus

Agnico Eagle har redan återköpt aktier för cirka 120 miljoner dollar och planerar att öka takten. Totalt har 42 % av bolagets fria kassaflöde gått tillbaka till aktieägarna via återköp och utdelningar.

“Vi genererar mer och mer kassaflöde vid dessa guldpriser, så vi kommer kunna göra ännu mer för våra ägare,” säger Al-Joundi.

Hänsyn till miljö och kultur i norr

Men Agnico Eagle är inte bara fokuserade på vinster. I Nunavut, där bolaget driver stora gruvor som Meadowbank, tar man hänsyn till den känsliga miljön och de lokala inuiternas livsstil.

“Vi pausar driften när karibuerna närmar sig. Det är deras land, deras kultur, deras historia. Vi lyssnar på de lokala samhällena och följer deras regler,” förklarar VD:n.

Mot framtiden – med respekt, ansvar och ambition

Agnico Eagle Mines står med andra ord vid en gyllene korsväg – stabil nutid, expansiv framtid, och ett tydligt ansvar mot både aktieägare och lokalsamhällen.

Med en marknadsvärdering som närmar sig branschjättar som Newmont, har bolaget tagit sig upp bland världens mest värdefulla guldbolag – inte genom volymjakt, utan genom noggrann kapitalhantering och en strategisk syn på tillväxt.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Guldglansen har kanske mattats något de senaste dagarna på marknaden, men för Agnico Eagle lyser den starkare än någonsin.

Graf över Angico Eagle Mines aktiekurs
Graf över Agnico Eagle Mines aktiekurs.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära