Nyheter
Marspriset på elektricitet sätter bottenrekord

Elpriset i Norden har nått ett nytt historiskt bottenrekord. Mars 2020 har haft det lägsta elpriset för mars någonsin, noterat i euro, skriver Entelios.

Observera att detta rekord är noterat i euro, inte i norska kronor. Den svaga norska kronan gör nämligen att elpriset inte sjunker fullt så lågt för norrmän. Bottenrekordet noteras däremot både i euro och i svenska kronor.
Ändå måste vi gå ända tillbaka till mars 2000 för att hitta ett lägre norskt marspris än det vi fick i år. Det nordiska elpriset för mars landade på € 9,01/ MWh. I norska kronor blir det 10,05 öre/kWh, medan det i svenska kronor blir 9,74 öre/kWh.
För mycket el
Mycket handlar just nu om corona, men orsaken till Nordens extremt låga priser har väldigt lite med pandemin att göra. Däremot handlar det mycket om vädret.
Sedan nyår har både mycket vind och stora nederbördsmängder lett till att energireserverna har byggts upp i Norden. Nederbörden lagras i vattenmagasin och som snö i fjällen, medan vinden har sett till att Nordens tusentals vindturbiner har gått på högvarv och levererat gott och väl sin maxpotential när det gäller energiproduktion. Vindkraften har utvecklats väldigt mycket på bara några år. Idag levererar den en betydande andel av den nordiska elförbrukningen och mer är på ingång.
För låg förbrukning
Årets vinter har inte bara varit blöt. Den har även varit mild. Det betyder lägre elförbrukning, något som har bidragit till att energin har ansamlats i magasinen. Och nu när vi går mot ännu varmare tider, brukar som regel förbrukningen sjunka ytterligare, något som i sin tur leder till ännu mer prispress.
Hittills har inte elförbrukningen påverkats så mycket av coronasiffrorna. Den fortsatta utvecklingen när det gäller åtgärder, både nationellt och internationellt, blir avgörande för om corona kommer att ge en effekt på förbrukningen. Men vi ser redan vad som händer i andra länder där det råder utegångsförbud eller där industrin av andra skäl har börjat stänga ner: Detta leder också till reducerad elförbrukning.
Corona präglar de långsiktiga priserna på elmarknaden
Om du funderar på att säkra elpriset framåt i tid, måste vi se vad som händer på terminsmarknaden för el. Där handlas det kontrakt för leveranser av el i framtiden med mycket olika tidshorisonter – allt från leveranser imorgon till leveranser om tio år.
Priserna på denna terminsmarknad fluktuerar i takt med hur förväntningarna på det framtida elpriset förändras. Det är bland annat beroende av två saker: framtida råvarupriser och framtida efterfrågan på energi.
Dessa två faktorer ska nu granskas närmare, för det alla frågar sig just nu är i hur stor grad for coronakrisen kommer att prägla ekonomin på lång sikt. Vi har redan sett att oro för långvariga konsekvenser samt en minskad efterfrågan på energi har fått råvarupriserna att falla kraftigt de senaste veckorna.
För bedömare av elpriset är det viktigast att följa med i prisutvecklingen på råvaror som kol och gas. Men även priset på utsläppsrätter (koldioxidpriset) är mycket viktigt som en indikation på framtida elpriser. Och just koldioxidpriset har också fallit kraftigt de senaste veckorna. Detta är huvudorsaken till att priset på ström med leverans nästa år nu ligger på den lägsta nivån sedan februari 2016. Men då låg dock koldioxidpriset avsevärt lägre än vad är fallet idag.
Sammansatt marknad
Osäkerheten är med andra ord mycket stor just nu: Marknadsaktörerna oroar sig för ekonomin framöver och ser fallande råvarupriser. Utöver detta tillkommer även oro för fallande framtida elförbrukning i Norden. Ett sådant fall kan göra det mindre lönsamt att lagra energi och därmed skapa större press på att leverera el i närtid. Detta i sin tur bidrar till att pressa ner priserna närmast i tid.
Så utöver oro för vårflod och det enorma elöverskottet i Norden, så pressas alltså priserna för resten av året neråt även av fallet på priserna längre fram i tiden. Marknadsaktörerna har därför prisat in ett fortsatt fall i spotpriset fram mot sommaren, där juli hittills ser ut att vara lågvattenmärket – med ett pris strax över € 5/ MWh.
Nyheter
Silver spränger den magiska gränsen, kostar nu över 50 USD per uns

Ädelmetallen silver spränger en smått magisk gräns och handlas nu över 50 USD per uns. Priset har verkligen exploderat. Silver följer med i ett bredare rally där fult nyligen sprängde 4000 USD per uns-nivån. Priset för att låna silver har också skjutit i höjden på senare tid vilket indikerar att tillgången på silver på den fysiska marknaden har börjat bli lågt. Samtidig är efterfrågan från industrin bra och räntorna låga. Och på toppen av det kan vi lägga geopolitisk oro som gör att fler letar sig till fysiska tillgångar som silver.

Nyheter
Blykalla, Evroc och Studsvik vill bygga kärnkraftsdrivna datacenter i Sverige

Blykalla, Evroc och Studsvik har undertecknat ett samförståndsavtal för att undersöka möjligheten att utveckla Sveriges första kärnkraftsdrivna datacenter vid Studsviks licensierade kärnkraftsanläggning i Nyköping.
Blykalla utvecklar avancerade blykylda kärnreaktorer för att leverera säker, kostnadseffektiv och hållbar basenergi. Evroc bygger hyperscale-moln- och AI-infrastruktur för att driva Europas digitala framtid. Studsvik driver en licensierad kärnkraftsanläggning i Nyköping och tillhandahåller livscykeltjänster för kärnkraftssektorn, inklusive bränsle, material och avfallshantering. Tillsammans kombinerar de teknik, infrastruktur och anläggningsexpertis för att påskynda utbyggnaden av kärnkraftsdrivna datacenter.
Det finns en växande internationell efterfrågan på kärnkraftsdrivna datacenter, driven av parallella krav från AI och elektrifiering. Med sin kapacitet att leverera ren, pålitlig baskraft och inbyggd redundans är små modulära reaktorer särskilt väl lämpade för att möta detta behov.
Belastar inte elnätet
En stor fördel med att bygga datacenter och kärnkraftverk bredvid varandra är att elnätet inte belastas. Det gör totalpriset för elektriciteten blir lägre, samtidigt som det inte tillkommer investeringskostnader för operatören av elnätet.
Vill etablera Sverige som en föregångare
Med detta avtal strävar parterna efter att etablera Sverige som en föregångare i denna globala omställning, genom att utnyttja Studsviks licensierade anläggning, Evrocs digitala infrastruktur och Blykallas avancerade SMR-teknik.
”Detta samarbete är en möjlighet för Sverige att bli ledande inom digital infrastruktur. Det ger oss möjlighet att visa hur små modulära reaktorer kan tillhandahålla den stabila, fossilfria energi som krävs för AI-revolutionen”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla. ”Studsviks anläggning och evrocs ambitioner erbjuder rätt förutsättningar för ett banbrytande projekt.”
Samförståndsavtalet fastställer en ram för samarbete mellan de tre parterna. Målet är att utvärdera den kommersiella och tekniska genomförbarheten av att samlokalisera datacenter och SMR på Studsviks licensierade anläggning, samarbeta med kommuner och markägare samt definiera hur en framtida kommersiell struktur för elköpsavtal skulle kunna se ut.
”Den ständigt växande efterfrågan på AI understryker det akuta behovet av att snabbt bygga ut en massiv hyperskalig AI-infrastruktur. Genom vårt samarbete med Blykalla och Studsvik utforskar vi en modell där Sverige kan ta ledningen i byggandet av en klimatneutral digital infrastruktur”, kommenterar Mattias Åström, grundare och VD för Evroc.
”Studsvik erbjuder en unik plattform med anläggningsinfrastruktur och unik kompetens för att kombinera avancerad kärnkraft med nästa generations industri. Detta samförståndsavtal är ett viktigt steg för att utvärdera hur sådana synergier kan realiseras i Sverige”, kommenterar Karl Thedéen, vd för Studsvik.
Parterna kommer nu att inrätta en gemensam styrgrupp för att utvärdera anläggningen och affärsmodellen, med målet att inleda formella partnerskapsförhandlingar senare i år. Deras fortsatta samarbete ska möjliggöra ren och säker energi för Europas AI-infrastruktur och digitala infrastruktur.
Nyheter
Toppmöte om framtidens kärnkraft runt Östersjön hölls idag

Sveriges regering arrangerade på tisdagen ett toppmöte om framtidens kärnkraft i Östersjöregionen tillsammans med Finland. Ministrar från Polen, Lettland och Estland deltog, liksom investerare, banker och kärnkraftsbolag. EFN:s reporter Thomas Arnroth rapporterar från mötet.
Energi- och näringsminister Ebba Busch betonade att målet är att göra Sverige till regionens ledande kärnkraftsnation och en hub för kärnkraft i Östersjöområdet.
Tanken är att länderna ska samarbeta och se regionen som en gemensam marknad, vilket kan påskynda och sänka kostnaderna för nya reaktorer. Kunskap kan användas gemensamt över hela regionen och en reaktortyp skulle bara behöva godkännas en gång.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Analys4 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter4 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld når sin högsta nivå någonsin, nu även justerat för inflation
-
Nyheter4 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Analys4 veckor sedan
Waiting for the surplus while we worry about Israel and Qatar