Följ oss

Nyheter

LKAB blir huvudägare i REEtec – bygger en stark nordisk industri för sällsynta jordartsmetaller

Publicerat

den

Det norska bolaget REEtec har utvecklat en innovativ och hållbar teknik för separation av sällsynta jordartselement, som kan konkurrera med den dominerande kinesiska produktionen. Nu ska den första fabriken byggas i Herøya, Norge

REEtec

─ LKAB planerar att utvinna jordartselement som biprodukt från vår järnmalmsbrytning. Tillsammans med REEtec kan vi skapa basen i en stark och hållbar nordisk värdekedja för sällsynta jordartsmetaller, säger Jan Moström, vd och koncernchef, LKAB.

Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller till elbilar och vindkraftverk förväntas öka mer än femfalt fram till 2030 vilket är ett bevis på att den gröna omställningen fungerar. Men Europa är importberoende av dessa kritiska mineral och Kina dominerar produktionen. EU har utlyst en strategi för kritiska råmaterial som ska öka Europas självförsörjande.

Ökad Europiska självförsörjandegrad behöver adressera hela värdekedjan, från gruvbrytning, till förädling och produktion av nyckelkomponenter som använder jordartsmetaller, som till exempel permanentmagneter. Eftersom Europa saknar utvinning och enbart har marginell förädlingskapacitet markerar LKAB:s och REEtec:s samarbete starten på något nytt i Europa. Planen är att REEtec:s första fabrik ska stå klar andra halvåret 2024 i Herøya, Norge, och en andra fabrik planeras till 2026 som ska kunna förädla material från LKAB som ska vara tillgängligt från 2027.

─ Att LKAB, med dess starka industriella position och tekniska kunskap, går in som huvudägare är en bekräftelse på vår teknik. REEtec är nu väl positionerat för att bli en ledande europeisk REE-aktör, säger John Andersen, styrelseordförande i REEtec och koncernchef för Scatec Innovation AS som sedan mer än 10 år varit huvudägare och en stark drivkraft för REEtec:s utveckling.

REEtec-processen kombinerar hög effektivitet och konkurrenskraftig kostnad med upp till 90 procent lägre koldioxidutsläpp. Ett viktigt inslag i processen är att i stort sett alla förbrukningsvaror återvinns och återanvänds. Energibehovet är också mycket lågt och elförbrukningen baseras till 100 % på vattenkraftskällor från Norges gröna nät. REEtec:s teknik gör det möjligt att producera högkvalitativa produkter på ett mycket effektivt sätt och med en mycket mindre påverkan på miljön än någon konventionell separationsprocess för sällsynta jordartsmetaller.

LKAB producerar 80 procent av Europas järnmalm och leder omställningen av järn- och stålindustrin med strategin att producera koldioxidfri järnsvamp med vätgasteknik. Men LKAB är sedan 80-talet också engagerade inom mineralindustrin, genom sitt Affärsområde Specialprodukter, där man producerar och förädlar mer än 30 mineral. En stor del av dessa, motsvarande 30 procent av det totala försäljningsvärdet är sekundära produkter. Denna cirkulära ambition är numer en central del av LKAB:s strategi för framtiden men med ökat fokus på kritiska råmaterial; att utveckla och använda innovativ fossilfri teknik för att utvinna och förädla strategiskt viktiga jordartsmetaller (Rare Earth Elements, REE) och fosfor till mineralgödsel från dagens gruvavfall. Det kommer medföra investeringar i Kiruna och Malmberget, samt etablering av en cirkulär industripark i Luleå som utvinner de kritiska mineralen, med planerad produktionsstart 2027.

I LKAB:s process utvinns jordartsmetallerna som ett koncentrat som innehåller samtliga jordartselement i en mix. För att bli till metaller behöver de först separeras från varandra. Leif Boström är direktör för Affärsområde Specialprodukter inom LKAB och förklarar varför värdekedjan från gruva till marknad är viktig:

─ Värdet på produkterna ökar med varje förädlingssteg. Att vi dessutom bryter beroendet av Kina för detta förädlingssteg gör att de cirkulära produkter vi kommer erbjuda till marknaden är verkligt hållbart producerade. Att vi blir huvudägare i REEtec är därmed en naturlig förlängning av vår värdekedja och passande del i vår strategi, säger Leif Boström.

REEtec genomför nyemission för att finansiera den första fabriken och LKAB blir huvudägare

REEtec har genomfört en finansieringsrunda på NOK 1,2 miljarder för att finansiera uppförandet av den första fabriken för separation av jordartsmetaller. Det är i denna nyemission LKAB har investerat 400 MNOK och blir största ägare, dessutom tillkommer det statlige norska investeringsbolaget Nysnø Klimainvesteringer, Mercuria och TechMet som nya aktieägare. Tidigare huvudägare, Scatec Innovation är specialiserade på att utveckla och driva bolag inom förnyelsebar energi och den gröna omställningen. De kvarstår som en stor ägare och är fortsatt engagerade i bolaget.

Om REEtec och deras unika process

  • Den första fabriken för separation av jordartselement i Herøya kommer ha en produktion om 720 ton av jordartselementen Neodym och Praseodym, motsvarande 5 procent av Europas behov.
  • Produktionsstart planerad 2024
  • För den första fabriken kommer råmaterial från Vital Metals i Kanada användas och det finns ett avtal med Vital Metals som medger en tredubbling av volymerna.
  • REEtec har sålt 80 procent av den planerade produktionen genom bland annat ett femårskontrakt med en global leverantör till bilindustrin, Schaeffler Group.
  • Separationstekniken har utvecklats i flera steg från labbskala, till pilot och till demonstrationsanläggning sedan 2008.

Inspelning av presskonferensen:

Nyheter

Viscariagruvan i Kiruna får miljötillstånd

Publicerat

den

Viscaria i Kiruna

Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har idag meddelat att Copperstone erhåller tillstånd enligt miljöbalken till gruv- och vattenverksamhet vid Viscaria gruva i Kiruna.

”Vi är oerhört glada över dagens beslut från domstolen som dessutom har förordnat att tillståndet får tas i anspråk i vissa delar utan hinder av laga kraft (verkställighetsförordnande). Det innebär att vi omedelbart kan påbörja viktiga arbeten för att förbereda för gruvverksamheten. Dagens domslut gör att planen om en återöppning av Viscariagruvan under 2026 ligger fast”, säger Jörgen Olsson, vd för Copperstone Resources.

Tillståndet omfattar brytning av maximalt 3,6 miljoner ton malm per år och förenas med villkor om bland annat utsläpp till vatten och luft, artskydd, Natura 2000 och skyddsåtgärder för rennäringen.

Copperstone ska huvudsakligen utvinna koppar i Viscariagruvan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det talar för råvarusektorn framöver

Publicerat

den

Råvaruexperten Torbjörn Iwarson intervjuas av Placeras Pär Ståhl och Karl Lans om den nystartade råvarufonden Centaur Commodity, vilka råvaror han tror mest på och vad som talar för att investerare bör ha exponering mot sektorn.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stockholm Exergi tecknar världens hittills största avtal med Microsoft för permanenta minusutsläpp

Publicerat

den

Stockholm Exergi ska fånga in koldioxid

Stockholm Exergi har skrivit avtal med Microsoft om 3,33 miljoner ton permanenta minusutsläpp från Stockholm Exergis planerade bio-CCS-anläggning vid Värtan i Stockholm. Det är världens hittills största avtal för permanenta minusutsläpp. Leveranserna planeras att inledas 2028 och kommer att pågå under tio år.

– Avtalet med Microsoft är ett stort steg framåt för vårt bio-CCS-projekt, för Stockholm Exergi och för klimatet. Det är det bästa möjliga erkännandet av både betydelsen, kvaliteten samt inte minst hållbarheten i vårt projekt. Avtalet tar oss ett stort steg närmare vårt investeringsbeslut det fjärde kvartalet i år. Jag tror att avtalet kommer att inspirera företag med ambitiösa klimatmål och vi siktar på att tillkännage fler avtal med andra banbrytande företag under de kommande månaderna, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.

Genom att åta sig ambitiösa och frivilliga klimatmål hoppas Microsoft och Stockholm Exergi att kunna bidra till branschens tillväxt för att göra det möjligt för företag att uppnå sina netto-nollmål och för länder att uppfylla målen i Parisavtalet. Nästa steg för Stockholm Exergi är att söka kompletterande statligt stöd och teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden, vilka båda är förutsättningar för företagets investeringsbeslut senare i år.

Sedan 2020 har Microsoft strävat efter att vara koldioxidnegativa 2030 med strategin att utsläppsminskningar kommer först och kompletteras med en portfölj av avtal för minusutsläpp. Microsoft har offentligt fastställt sina kriterier för minusutsläpp av hög kvalitet, eftersträvat finansieringsbara leveransavtal, förmedlat lärdomar och årligen rapporterat om sina framsteg.

– Vi är mycket stolta över att kunna tillkännage detta avtal mellan oss och Stockholm Exergi för minusutsläpp från deras ledande bio-CCS-projekt vid Värtan i Stockholm. Att utnyttja befintliga biokraftverk är ett viktigt första steg för att bygga upp en global kapacitet för minusutsläpp. I det här fallet är vi nöjda med effektiviteten som uppnås genom att återvinna värme från koldioxidinfångningen till fjärrvärmenäten. Slutligen är det avgörande att biobränslet för bio-CCS-projekt kommer från hållbara källor och vi är imponerade av Stockholm Exergis åtagande på denna punkt, säger Brian Marrs, Senior Director, Energy & Carbon Removal på Microsoft.    

Enligt avtalet med Microsoft, kommer Stockholm Exergi att leverera minusutsläpp enligt strikta kvalitetskrav. Detta inkluderar kriterier för hållbar anskaffning av biobränsle som har utvecklats tillsammans med Microsoft, konservativ kvantifiering av nettomängden minusutsläpp och omfattande övervakning, rapportering och verifiering (MRV).

I linje med den svenska regeringens politik kommer de permanenta minusutsläppen i detta avtal att användas av Microsoft för att motverka egna utsläpp och det kommer transparent att redovisas att de hör till nationen Sveriges klimatmål, på samma sätt som företags utsläppsminskningar bidrar till nationella klimatmål.

Om bio-CCS-anläggningen

När Stockholm Exergis anläggning är i drift kommer den att permanent avlägsna upp till 800 000 ton koldioxid från atmosfären varje år.

Stockholm Exergi fick den 28 mars i år miljötillstånd för den fullskaliga anläggningen. Byggnationen av koldioxidavskiljningen, förvätskningen och mellanlagringen planeras att starta 2025 och kommer att utgöra ett tillägg till Stockholm Exergis befintliga biokraftvärmeverk som har varit i drift sedan 2016. Biobränsleråvaran för projektet kommer likt idag fortsätta vara kontrollerad så att hållbar skogsförvaltning, skydd av känsliga områden och stabila kollager säkerställs. Dessutom kontrolleras att råvaran inte kommer från rundvirke som annars skulle användas för långlivade träprodukter. Den permanenta geologiska lagringen kommer att ske i Norden.

Leveransen av de permanenta minusutsläppen är beroende av Stockholm Exergis slutliga investeringsbeslut, som planeras till fjärde kvartalet i år. För att kunna fatta investeringsbeslut planerar Stockholm Exergi att delta i det svenska stödprogrammet för bio-CCS, som förväntas slutföras före årets slut, samt att teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden. Finansieringen av projektet bygger också på redan beviljade medel från EU:s innovationsfond. Trots statligt stöd och EU-medel krävs ytterligare intäkter från försäljning av Carbon Removal Certificates (CRC) på den frivilliga marknaden för att investeringsbeslutet ska kunna fattas. Denna affärsmodell, som kommer att kombinera avtalet med Microsoft (och andra privata köpare) med EU-finansiering och statligt stöd, är en stark validering av hur offentlig-privat samfinansiering kan maximera mängden permanenta minusutsläpp och projekt som kan realiseras inom en nations budget för klimatåtgärder.

Fortsätt läsa

Populära