Nyheter
Lägsta elpriset på 15 år


Rekordvarmt vinterväder med regn och vind får elpriset att rasa. Januari fick de lägsta priserna vi har sett sedan 2005.
Som så ofta tidigare är det vädret som förklarar mycket av prisnedgången. Men den gångna månaden har varit i en klass för sig.
För Norges del har nya värmerekord uppmätts under januari på runt hundra olika platser i landet, på ett stort antal ställen har det satts nederbördsrekord och Oslo har för första gången upplevt en januari helt utan snöfall.
De ovanligt höga temperaturerna har naturligtvis även lett till att vi förbrukar mindre el för uppvärmning. Samtidigt har mycket vind och nederbörd bidragit till att öka kraftproduktionen. På så sätt har det milda och blöta januarivädret bidragit till att pressa ner elpriset.
Priset för januari landade alltså på 24,10 €/MWh i Norden. Detta är en nedgång med hela 35 % från december månad och är under halva priset jämfört med priserna vi såg i januari i fjol. Vi måste faktiskt gå tillbaka ända till 2005 innan vi hittar lägre januaripris än nu 2020.
Som tidigare nämnt är det inte bara värmen och regnet som har gjort januari till en speciell månad i år. Den goda vindkraftsproduktionen har också bidragit.
Norra Sverige är Nordens mest utbyggda område när det gäller vindkraft. Med stor tillgång på vindkraft liksom även vattenkraft har norra Sverige ett enormt elöverskott. Därmed är det föga förvånande att befolkningen här fick de lägsta priserna i januari.
Svag ekonom och virusrädsla
Utöver att vindturbinerna levererar rejält med kraft på marknaden har även förbrukningen av gas och kol varit avsevärt reducerad på grund av de milda temperaturerna. Och när Europa präglas av mindre efterfrågan och välförsedda lager av både kol och gas, faller priserna även dessa på produkter. Kolpriset har fallit med hela 30 % på ett år, medan gaspriset har halverats under samma period.
Förutom milt vinterväder tyngs energimarknaderna även av svaga ekonomiska siffror och en stark oro för en fortsatt spridning av coronaviruset. Både aktiebörser och råvarupriser världen över har upplevt fallande priser de senaste veckorna, i en utveckling där osäkerhet och rädsla ser ut att vara den gemensamma nämnaren.
Låga priser även framöver
Priserna framåt i tid präglas också av ett stort överskott i resursbalansen i Norden och svaga energipriser i Europa. Framtidskontrakten för el i Norden har fallit mellan 20–50 % under januari månad. Marknadsaktörerna prisar nu hela 2020 till ca 22 €/MWh, något som närmar sig de rekordlåga priser vi såg 2015 (21 €/MWh).
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
Nyheter
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet