Följ oss

Nyheter

Kraftiga investeringsflöden i ädelmetaller

Publicerat

den

Torbjörn Iwarson på SEB om att handla ädelmetaller

Torbjörn Iwarson

I spåren av de monetära stimulanspaketen i USA och i EU som annonserades i mitten av september, har inflödet i råvarucertifikatguld, silver och platina ökat kraftigt hos SEB. De största investeringarna har gjorts i guld, via GULD S. Men även platina, som tidigare knappast alls handlats, har intresserat spararna.

Globalt började trenden redan i augusti, när 3 mdr dollar mer placerades i börshandlade certifikat och ETF:er. 50 miljoner dollar gick in i dito platina. Då kommer frågan, vilken av metallerna är bäst?

Guld, Silver eller Platina – vilken är bästa placeringen?

Vi kan börja med att studera historien. För att inte gå irrelevant långt tillbaka i tiden, men inte heller ha ett för litet stickprov, börjar vi år 1992 och studerar årsvisa avkastningar i svenska kronor. Nedan ser vi en tabell på hur det har gått:

Tabell över avkastning på guld, silver, platina och aktier

Vi ser att silver har gett högst avkastning, på i genomsnitt 10% per år. Aktier inklusive utdelningar har haft högst risk mätt som standardavvikelse på årsavkastningarna. Bäst avkastning i förhållande till risk har guld haft. Den sämsta årsavkastningen för något år under perioden 1992 – 2011 har aktier haft och den mildaste har guld haft.

Riskpridning

Den som redan har en hel del aktier i portföljen kan minska sin risk genom att placera i ädelmetaller – och kanske även höja avkastningen. Vi ska se hur hög korrelationen har varit mellan svenska aktier och de olika ädelmetallerna:

Korrelation mellan guld, platina, silver och aktier

Vi ser att korrelationen mellan svenska aktier och guld är den lägsta med nära nog noll. Både platina och silver har högre korrelation, 0.5 respektive 0.45. Även det är emellertid så lågt att det ger en betydande riskminskning. Vi ser också att korrelationen mellan ädelmetallerna sinsemellan inte är hög, utom mellan silver och guld.

Diversifierade portföljer

Frågan väcks då hur olika portföljer skulle bete sig om vi blandade hälften aktier och hälften ädelmetaller – och viktade om varje år, så att vi säljer det som gått bra och köper det som gått dåligt varje år, av de två tillgångarna.

Diversifierad portfölj - Avkastning guld, silver, platina och aktier

Den observante läsaren ser i tabellen ovan, att nu har det hänt något intressant. Guld + aktier-portföljen har högre avkastning än både guld och aktier var för sig. Risken är väsentligt lägre än en ren aktieportfölj och bara 2% högre än för en ren guldportfölj. Avkastning i förhållande till risk har ökat till 58% och det värsta årets resultat har nästan halverats jämfört med en ren aktieportfölj. En ren aktieportfölj kommer ut som en ganska dålig placering. Den har medelmåttig avkastning, den högsta risknivån, värsta enskilda årsavkastningen och sämst avkastning i förhållande till den risk som tagits. Det finns alltså mycket att vinna på att diversifiera en aktieportfölj med ädelmetaller och att rebalansera portföljen periodvis.

Vad talar för ädelmetaller just nu?

Amerikanska centralbanken annonserade den 13 september att man ska köpa amerikanska bostadsobligationer för 40 miljarder dollar varje månad till dess sysselsättningen förbättras. FED fortsätter också Operation Twist och behåller räntorna mellan noll och 0.25%. Man lovade att hålla räntorna i botten fram till slutet av 2014. I Europa har ECB fått tyskt klartecken att göra samma sak, upp till en gräns, än så länge.

Tillväxt och välstånd har sällan åstadkommits genom att trycka pengar. Däremot har förmögenheter omfördelats av detta. De som söker trygghet genom sparande på bank har blivit förlorare och de som söker sig till reala tillgångar har blivit vinnare. Till de mest reala och likvida tillgångarna hör ädelmetaller.

Tekniskt har alla tre ädelmetaller brutit sina tekniska motstånd, som hållit emot under drygt ett års konsolidering. Priserna har redan stigit en hel del, men i förhållande till tidsaspekten på den monetära stimulansen har obetydlig tid förflutit.

Gruvbolagens vinster

Vi placerar här inte i gruvaktier, men hur det går för gruvbolagen ger en vink om hur metallpriserna kan tänkas utveckla sig framöver. 75% av platinaproduktionen sker i Sydafrika, där strejken vid Lonmingruvan i Marikana har blivit en världsnyhet. 80% av gruvarbetarna har i skrivande stund gått tillbaka till jobbet med 14% högre lön. Däremot har arbetskonfliken spridit sig till Anglo American Platinums gruva.

Av världens största gruvbolag inom platina går alla väsentligt sämre än förra året. Anglo American Platinum och Impala Platinum är de två största med börsvärden på 15 respektive 11 mdr dollar. Anglo American har negativ avkastning på tillgångarna de senaste 12 månaderna. Lonmin, vars börsvärde nu sjunkit till 2.7 mdr dollar redovisade förlust första halvåret i år. Aquarius Platinum redovisar också negativ avkastning på kapitalet. Endast Stillwater Mining, ett kanadensiskt bolag, har en avkastning på 7%. Det är svårt att tänka sig ett väsentligt lägre pris på platina, eftersom detta förmodligen skulle leda till att gruvor slog igen, och utbudet minskar, snarare än att priset faller. Platinaprisets framtida utveckling har därför en asymmetrisk risk. Det gillar vi.

Efterfrågan på platina går till avgaskatalysatorer och som legeringsmetall i vitt guld. Båda dessa är ökande och till viss del beroende av Kina. Kineser föredrar smycken i vitt guld, framför rött. Huvuddelen av efterfrågan på platina till smycken kommer från Kina och den är stigande. Ökande bilförsäljning, också ett viktigt inslag i Kina, påverkar också efterfrågan. Detta har mindre med urbanisering att göra och mer med konsumtion. Därför kan man tänka sig att platinas framtid i Kina är på tillväxt.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Hur man placerar i ädelmetaller

SEB erbjuder certifikat, som är som börshandlade fonder, men där andelarna är utgivna av banken och inte av en fond. De är noterade på Nasdaq i Stockholm och handlas som aktier, där minsta handelspost är 1 certfikat. Courtage är samma som för aktier.

Det finns tre typer av certifikat:

  • Helt linjära: De heter GULD S, SILVER S och PLATINA S. Värdemässigt beter de sig som en tacka prissatt i svenska kronor. Värdet påverkas av metallnoteringen i dollar och dollarnoteringen i kronor.
  • BULL och BEAR: Dessa har en hävstång på varje handelsdags procentuella prisförändring på metallen. Värdet påverkas också av förändringar i dollarnoteringen i kronor, men utan någon hävstång (hävstången på växelkursen är 1).
  • LONG och SHORT: Dessa skiljer sig från BULL och BEAR i det att hävstången inte tillämpas på varje dags prisförändring. Istället beter de sig som en depå med belåning, där hävstången varje dag beror på hur tillgångsvärdet förhåller sig till belåningen. Hävstången för en LONG sjunker därför när underliggande stiger i pris.

Nedan ser du en lista på de olika certifikaten:

Handla guld med olika hävstång via Bull & Bear samt Long & ShortHandla silver med olika hävstång via Bull & Bear samt Long & ShortHandla platina med olika hävstång via Bull & Bear samt Short

Denna artikel är skriven av Torbjörn Iwarson på SEB. Du kan varje vecka läsa SEBs analysbrev på råvaror, inklusive guld, silver och platina.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Sommarväder skapar prisrally på elbörsen

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.

– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.

Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.

MedelspotprisElområde 1, Norra Sverige     Elområde 2, Norra Mellansverige     Elområde 3, Södra Mellansverige     Elområde 4, Södra Sverige     
Maj 202646,36 öre/kWh     48,95 öre/kWh   70,86 öre/kWh     87,05 öre/kWh   
Maj 202514,09 öre/kWh     15,09 öre/kWh   42,94 öre/kWh   60,01 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära