Följ oss

Nyheter

Kol, råvaran som styr priset på energimarknaden

Publicerat

den

Kol - Energi som styr priset på energimarknadenPriset på kol är av största vikt när det gäller att fastställa priset på många andra råvaror då kol utgör den allra viktigaste källan till elektrisk energi och är ett primärt bränsle för elproduktionen i världen. Nyheter avseende elektrisk energiproduktion och -konsumtion, den globala efterfrågan på kol, konsumtionen av koks från stålverk är exempel på faktorer som styr priset på denna råvara. Priset på kol är av största betydelse för produktionen av stål då det i dag finns underskott på kolreserver hos stålverken som behöver cirka 600 ton kol för att hantera ett ton råstål.

Kol, en kort bakgrund

Grundämnet kol vars latinska namn är carbo har atomnummer 6. Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, endast väte, helium och syre är vanligare. Som rent material förekommer detta grundämne i fem olika former, så kallade allotroper:

  • Grafit är kol ordnat i lager, där bindningarna i varje lager är mycket starka medan bindningarna mellan lagren är betydligt svagare. Detta gör att grafit används i både blyertspennor och som smörjmedel. Endast ett enkelt lager av grafit kallas grafen, ett ämne forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselov utfört experiment med, experiment som belönade dem med Nobelpriset i fysik 2010.
  • Grafen är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
  • Diamant som är det hårdaste ämnet människan känner till som förekommer i naturen. Det används därför som skärverktyg och i borrspetsar. Dessutom är den en ädelsten och används ofta i smycken.
  • Fullerener är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
  • Amorft kol

Livet vi känner är baserat på grundämnet kol. Av detta skäl kallas alla molekyler, där kol- och väteatomer ingår, för organiska. Icke-organiska ämnen är således de ämnen som innehåller vilket som helst av de över 110 övriga grundämnena, utom både kol och väte samtidigt. Trots detta känner vi idag till fler organiska ämnen än icke-organiska.

Det rena kolets egenskaper och dess användning beskrivs under respektive uppslagsord (se nedan). Grafit, diamant och stenkol bryts i gruvor. Alla allotroper av kol är kemiskt motståndskraftiga, men kan oxideras med syre eller halogener. De flesta sorters stål och järn innehåller några procent kole som då är legerat i järnet och bidrar till järnets hårdhet.

Av de oorganiskta kemiska kolföreningarna kan speciellt nämnas:

  • kiselkarbid (SiC) ett mycket hårt syntetiskt ämne som bland annat används som slipmedel,
  • koldioxid (CO2) spelar stor biologisk roll, och produceras när levande varelser andas, används för att få piff på läskedrycker och för viss eldsläckning, koldioxid är även en viktig växthusgas
  • kolmonoxid (CO) en mycket giftig gas som produceras vid ofullständig förbränning, men som också används för ett stort antal tekniskt/kemiska processer, bland annat nickelframställning,
  • karbonater (metall + CO32-) av många former finns i naturen som mineral,
  • cyanider (ämne + CN-) är mycket giftiga eftersom de liksom kolmonoxid har förmågan att blockera hem-gruppen i hemoglobin, som därmed förhindras att uppta syre.

Kol är också en beteckning på ett antal bränslen i fast form, med en hög andel av grundämnet kol. Inget av dem utgörs emellertid av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På de flesta andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska och Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska.

Kol, bränsle i fast form

Förekomster av kol globalt - Karta

Förekomster av kol globalt

Kol är en mörkbrun till svart, organisk och brännbar stenliknande råvara som främst består av kol, väte och syre som utvinns från underjorden genom gruvbrytning. Detta sedimentära material används som bränsle och är den primära energikällan i dag. Kol bildades i jordskorpan då växter och djur förstenades i denna. Det är därför som kol också definieras som de förändrade resterna av en förhistorisk vegetation som har konsoliderats och omvandlats med konsekvent effekt av värme och tryck över miljoner år.

Kol spelade också en viktig roll i industriella revolutionen. Kolens betydelse har emellertid minskat sedan oljan upptäcktes, men fortfarande produceras större delen av världens el, cirka 40 procent, med hjälp av kol. Detta fasta bränsle kan omvandlas till gasform eller flytande form av bränslen såsom kolgas, bensin eller diesel. Även koks kommer från kol som används för produktion av stenkolstjära, ammoniak, oljejus etcetera

Reserver, produktion och konsumtion av kol

Det finns uppskattningsvis 909 miljarder ton bevisade kolreserver i omkring 70 länder världen över. De största kolfyndigheterna finns i USA, följt av Ryssland och Kina. Kina är emellertid en betydligt större producent av denna råvara.

Bevisade, utvinningsbara kolreserver 2008 i miljoner ton (teragrams)

Bevisade, utvinningsbara kolreserver 2008 i miljoner ton (teragrams)

Reserver/år är en uppskattad siffra baserad på nuvarande produktionsnivåer samt bevisade reserver och tar inte hänsyn till framtida produktion eller trender. I tabellen nedan framgår endast länder med en årlig produktion överstigande 100 miljoner ton. I jämförande syfte har även samma siffror för den Europeiska Unionen tagits med i sin helhet. Andelarna är baserade på data uttryckt i ton oljeekvivalenter.

Den globala produktionen av kol ligger runt 400 miljoner ton per år och på grund av den nuvarande stigande trenden i produktionen beräknas den uppgå till 7 miljarder ton år 2030. Under de senaste tjugo åren har den globala produktionen av kol ökat med närmare 38 procent.

Tabell över kolproduktion per land

Asien står för cirka 56 procent av den globala konsumtionen av kol, med Kina som det enskilt största konsumentlandet. Merparten av allt kol konsumeras i anslutning till de platser där den utvinns, endast 18 procent når världsmarknaden. Totalt sett står utvecklingsländerna för den största efterfrågan av kol eftersom de behöver betydligt större mängder energi för att fortsätta sin utveckling.

Den globala världshandeln med kol uppgår till cirka 718 miljoner ton där Australien är den enskilt största aktören. De största kolexporterande länderna är:

Export av kol fördelat på land och år (miljoner ton)

Endast länder med en årlig export överstigande 10 miljoner ton redovisas. Större delen av allt kol når världsmarknaderna genom fartygstransporter till havs.

Transport av kol utgör den största kostnaden för kostnaden för kol. Majoriteten av länderna uppfyller sin inhemska efterfrågan genom import av kol. Följande lista visar de största importländerna av kol i världen och deras importuppgifterna för år 2009.

Import av kol i miljoner ton fördelat på land och år

Handel i kolterminer

Den största marknadsplatsen för terminskontrakt på kol är New York Mercantile Exchange (NYMEX) där huvudkontraktet handlas under tickersymbolen QL och prissätts i USD och cent per ton.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Ett terminskontrakt på kol på New York Mercantile Exchange avser 1,550 ton kol av typen Central Appalachian (CAPP).

Tick Value

$0,01 (1 ¢) per ton ($15,50 per kontrakt).

Trading Hours

Handeln på NYMEX ClearPort elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 7:00 PM på söndagskväll till 2:30 PM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 2:30 PM och 3:15 PM, New York Time.

Nymex Cleared Futures och standardiserade OTC Produkter

En betydande andel av all kol handlas emellertid på OTC-marknaden vars handel i huvudsak bygger på

  • Central Appalachian Big Sandy barge coal 12.000 Btu/lb
  • Central Appalachian CSX rail coal 12.500 Btu/lb
  • Powder River Basin 8.800 Btu/lb coal

Även om handeln i dessa tre kontrakt handlas i form av standardiserade kontrakt på den fysiska OTC-marknaden så handlas de också enligt de kontraktsregler och den kreditgaranti som gäller för NYMEX.

Central Appalachian Big Sandy är ett fysiskt terminskontrakt till skillnad från Central Appalachian CSX och Powder River Basin som är finansiella produkter som kontantavräknas mot Platts OTC Monthly Broker Index. Alla dessa tre kolprodukter som handlas på OTC-marknaden handlas i Nymex Clearport system.

Följande tabell innehåller kolprodukter och deras standardiserade egenskaper som handeln gäller för den fysiska OTC kolmarknaden.

Specifikationer för kontrakt på kol

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

den

Norges flagga

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

den

Vindkraftverk

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2.  Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna.  Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära