Nyheter
Kol, råvaran som styr priset på energimarknaden
Kol, en kort bakgrund
Grundämnet kol vars latinska namn är carbo har atomnummer 6. Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, endast väte, helium och syre är vanligare. Som rent material förekommer detta grundämne i fem olika former, så kallade allotroper:
- Grafit är kol ordnat i lager, där bindningarna i varje lager är mycket starka medan bindningarna mellan lagren är betydligt svagare. Detta gör att grafit används i både blyertspennor och som smörjmedel. Endast ett enkelt lager av grafit kallas grafen, ett ämne forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselov utfört experiment med, experiment som belönade dem med Nobelpriset i fysik 2010.
- Grafen är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
- Diamant som är det hårdaste ämnet människan känner till som förekommer i naturen. Det används därför som skärverktyg och i borrspetsar. Dessutom är den en ädelsten och används ofta i smycken.
- Fullerener är kolatomer formade i ”bollar” eller rör, med ett flertal olika möjliga varianter av båda. Båda har intressanta egenskaper för nanoteknik, bland annat för att rören är extremt hållfasta samtidigt som den elektriska ledningsförmågan varierar mellan olika varianter av dem.
- Amorft kol
Livet vi känner är baserat på grundämnet kol. Av detta skäl kallas alla molekyler, där kol- och väteatomer ingår, för organiska. Icke-organiska ämnen är således de ämnen som innehåller vilket som helst av de över 110 övriga grundämnena, utom både kol och väte samtidigt. Trots detta känner vi idag till fler organiska ämnen än icke-organiska.
Det rena kolets egenskaper och dess användning beskrivs under respektive uppslagsord (se nedan). Grafit, diamant och stenkol bryts i gruvor. Alla allotroper av kol är kemiskt motståndskraftiga, men kan oxideras med syre eller halogener. De flesta sorters stål och järn innehåller några procent kole som då är legerat i järnet och bidrar till järnets hårdhet.
Av de oorganiskta kemiska kolföreningarna kan speciellt nämnas:
- kiselkarbid (SiC) ett mycket hårt syntetiskt ämne som bland annat används som slipmedel,
- koldioxid (CO2) spelar stor biologisk roll, och produceras när levande varelser andas, används för att få piff på läskedrycker och för viss eldsläckning, koldioxid är även en viktig växthusgas
- kolmonoxid (CO) en mycket giftig gas som produceras vid ofullständig förbränning, men som också används för ett stort antal tekniskt/kemiska processer, bland annat nickelframställning,
- karbonater (metall + CO32-) av många former finns i naturen som mineral,
- cyanider (ämne + CN-) är mycket giftiga eftersom de liksom kolmonoxid har förmågan att blockera hem-gruppen i hemoglobin, som därmed förhindras att uppta syre.
Kol är också en beteckning på ett antal bränslen i fast form, med en hög andel av grundämnet kol. Inget av dem utgörs emellertid av grundämnet i ren form, vilket ibland skapar viss begreppsförvirring på svenska. På de flesta andra språk har grundämnet och bränslet olika namn, exempelvis carbon (grundämnet) respektive coal (bränslet) på engelska och Kohlenstoff (grundämnet) respektive Kohle (bränslet) på tyska.
Kol, bränsle i fast form
Förekomster av kol globalt
Kol är en mörkbrun till svart, organisk och brännbar stenliknande råvara som främst består av kol, väte och syre som utvinns från underjorden genom gruvbrytning. Detta sedimentära material används som bränsle och är den primära energikällan i dag. Kol bildades i jordskorpan då växter och djur förstenades i denna. Det är därför som kol också definieras som de förändrade resterna av en förhistorisk vegetation som har konsoliderats och omvandlats med konsekvent effekt av värme och tryck över miljoner år.
Kol spelade också en viktig roll i industriella revolutionen. Kolens betydelse har emellertid minskat sedan oljan upptäcktes, men fortfarande produceras större delen av världens el, cirka 40 procent, med hjälp av kol. Detta fasta bränsle kan omvandlas till gasform eller flytande form av bränslen såsom kolgas, bensin eller diesel. Även koks kommer från kol som används för produktion av stenkolstjära, ammoniak, oljejus etcetera
Reserver, produktion och konsumtion av kol
Det finns uppskattningsvis 909 miljarder ton bevisade kolreserver i omkring 70 länder världen över. De största kolfyndigheterna finns i USA, följt av Ryssland och Kina. Kina är emellertid en betydligt större producent av denna råvara.
Reserver/år är en uppskattad siffra baserad på nuvarande produktionsnivåer samt bevisade reserver och tar inte hänsyn till framtida produktion eller trender. I tabellen nedan framgår endast länder med en årlig produktion överstigande 100 miljoner ton. I jämförande syfte har även samma siffror för den Europeiska Unionen tagits med i sin helhet. Andelarna är baserade på data uttryckt i ton oljeekvivalenter.
Den globala produktionen av kol ligger runt 400 miljoner ton per år och på grund av den nuvarande stigande trenden i produktionen beräknas den uppgå till 7 miljarder ton år 2030. Under de senaste tjugo åren har den globala produktionen av kol ökat med närmare 38 procent.
Asien står för cirka 56 procent av den globala konsumtionen av kol, med Kina som det enskilt största konsumentlandet. Merparten av allt kol konsumeras i anslutning till de platser där den utvinns, endast 18 procent når världsmarknaden. Totalt sett står utvecklingsländerna för den största efterfrågan av kol eftersom de behöver betydligt större mängder energi för att fortsätta sin utveckling.
Den globala världshandeln med kol uppgår till cirka 718 miljoner ton där Australien är den enskilt största aktören. De största kolexporterande länderna är:
Endast länder med en årlig export överstigande 10 miljoner ton redovisas. Större delen av allt kol når världsmarknaderna genom fartygstransporter till havs.
Transport av kol utgör den största kostnaden för kostnaden för kol. Majoriteten av länderna uppfyller sin inhemska efterfrågan genom import av kol. Följande lista visar de största importländerna av kol i världen och deras importuppgifterna för år 2009.
Handel i kolterminer
Den största marknadsplatsen för terminskontrakt på kol är New York Mercantile Exchange (NYMEX) där huvudkontraktet handlas under tickersymbolen QL och prissätts i USD och cent per ton.
Kontraktsspecifikationer
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på kol på New York Mercantile Exchange avser 1,550 ton kol av typen Central Appalachian (CAPP).
Tick Value
$0,01 (1 ¢) per ton ($15,50 per kontrakt).
Trading Hours
Handeln på NYMEX ClearPort elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 7:00 PM på söndagskväll till 2:30 PM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 2:30 PM och 3:15 PM, New York Time.
Nymex Cleared Futures och standardiserade OTC Produkter
En betydande andel av all kol handlas emellertid på OTC-marknaden vars handel i huvudsak bygger på
- Central Appalachian Big Sandy barge coal 12.000 Btu/lb
- Central Appalachian CSX rail coal 12.500 Btu/lb
- Powder River Basin 8.800 Btu/lb coal
Även om handeln i dessa tre kontrakt handlas i form av standardiserade kontrakt på den fysiska OTC-marknaden så handlas de också enligt de kontraktsregler och den kreditgaranti som gäller för NYMEX.
Central Appalachian Big Sandy är ett fysiskt terminskontrakt till skillnad från Central Appalachian CSX och Powder River Basin som är finansiella produkter som kontantavräknas mot Platts OTC Monthly Broker Index. Alla dessa tre kolprodukter som handlas på OTC-marknaden handlas i Nymex Clearport system.
Följande tabell innehåller kolprodukter och deras standardiserade egenskaper som handeln gäller för den fysiska OTC kolmarknaden.
