Nyheter
Kinesiska grisar är anledningen att gå lång i majs

Kinas massiva konsumtion av griskött skapar en enorm efterfrågan på importerade sojabönor och importerat majs till foder för dessa svin. Denna efterfrågan på griskött är hållbar och kommer att fortsätta, något som i sin tur kommer att stödja spannmålspriserna.
En av de mer fascinerande texter vi läst om kommer från Economist den 20 december 2014, en artikel med titeln ”Swine in China. Empire of the pig”. Innan vi läste denna artikel hade vi nästan ingen förståelse för grisens betydelse i kinesisk historia och kost. Kinas välståndsökning under de senaste decennierna har samtidigt uppmuntrat en massiv ökning i konsumtionen av griskött:
Sedan slutet av 1970-talet när den kinesiska regeringen liberaliserade landets jordbrukssektor har Kinas fläskkonsumtion nästan sjudubblats. Den kinesiska jordbrukssektorn föder årligen upp mer än 500 miljoner grisar per år, nästan hälften av världens grisar. Denna ökning har fört med sig en mängd utmaningar för den kinesiska regeringen, landets jordbrukare och Kina i största allmänhet. Det har även medfört en del miljöhot som kan komma att skada andra länder.
Svinfoder består numera huvudsakligen av sojabönor och majs då rester från familjens matbord inte längre räcker till på de stora gårdarna där svin föds upp. Detta betyder att Kinas efterfrågan på dessa grödor har skjutit i höjden eftersom konsumtionen av griskött i de kinesiska hushållen har ökat kraftigt. Kina kan självt inte försörja alla dessa grisar med inhemsk gröda, utan är tvunget att köpa spannmål på de internationella råvarumarknaderna. Kina är således beroende av att kunna importera denna spannmål. International Institute of Social Studies i Haag uppskattar …
- Mer än hälften av världens fodergrödor kommer att konsumeras av de kinesiska grisarna. Redan 2010 svarade Kinas import av sojabönor för mer än hälften av den globala sojamarknaden.
- 2022 kommer Kina att behöva importera mellan 19 och 32 miljoner ton majs. Det motsvarar mellan en femtedel och en tredjedel av den globala produktionen av majs i dag.
- Kinas behov av grisfoder är så stort att International Institute for Sustainable Development hävdar att Kina diskret har köpt 5 miljoner hektar mark i olika utvecklingsländer för animalieproduktion.
The Economist konstaterar att när Shuanghui, Kinas största fläskproducent, köpte det amerikanska företaget Smithfield Foods under 2013, förvärvade de samtidigt enorma ytor mark i Missouri och Texas.
Utvecklingen på den kinesiska griskonsumtionen är ännu så länge långt från mogen och av den anledningen verkar det vara klart att Kinas inköp kommer att fungera som ett stöd för priserna på spannmålsmarknaderna över längre tid. Kinas aptit på griskött kan således komma att skapa stigande priser på majs och sojabönor i framtiden.
Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
Nyheter
Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.
– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.
Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.
Medelspotpris | Mars 2024 | Mars 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 56,60 öre/kWh | 15,80 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 56,60 öre/kWh | 10,95 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 59,47 öre/kWh | 50,81 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 63,36 öre/kWh | 60,46 öre/kWh |
Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Nyheter
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.
Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.
Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.
-
Nyheter3 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys4 veckor sedan
Oversold. Rising 1-3mth time-spreads. Possibly rebounding to USD 73.5/b before downside ensues
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Not so fragile yet. If it was it would have sold off more yesterday
-
Nyheter3 veckor sedan
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer
-
Analys2 veckor sedan
Oil prices climb, but fundamentals will keep rallies in check
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Nyheter2 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier