Följ oss

Nyheter

Kinesisk börs erbjuder världen en marknad för handel i plast

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Redan två år efter det att kinesiska Dalian Commodity Exchange (DCE) inledde handeln med plast kunde ledningen rapportera att denna marknadsplats hade uppnått statusen som världens största terminsmarknad i denna råvara.

Under de första fem månaderna 2009 uppgick antalet futureskontrakt på linjär lågdensitetspolyeten (LLDPE) till 46,235 miljarder handelsposter och på CNY till 2,081 miljarder handelsposter på DCE. Det är en explosiv ökning med 4.708,2 procent respektive 2.933,47 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare.

Dalian Commodity Exchange (DCE), 大連商品交易所, är en kinesisk terminsmarknad baserad i den kinesiska staden Dalian som sedan 1993 erbjuder handel i olika typer av råvaror, främst jordbruksråvaror och industriella råvaror som sojabönor sojabönsolja, majs, palmolja och petroleumbaserade produkter som plasterna LLDPE och PVS samt kol.

Karta visar var Dalia ligger i Kina

Under 2007 var den globala konsumtionen av plast 400 miljarder pounds och 2010 steg konsumtionen med 25 procent till 500 miljarder pounds globalt. Plast erbjuder en rad fysiska fördelar, bland annat är produkten såväl väder- som värmebeständig, har en hög flexibilitet och låg vikt vilket har gjort plast till ett favoritmaterial i allt från buteljer för drycker till kroppsskydd.

Andra världskriget ledde till en ökad efterfrågan på plast

Under andra världskriget ledde den stora efterfrågan på råvaror som behövdes för krigsinsatserna till att plast började användas allt mer storskaligt. Efter kriget utvecklades användningsområdena våldsamt och billiga plastprodukter fanns snart i varje hushåll, något som bland annat stöddes av låga priser på olja och naturgas. Med dagens betydligt högre priser så måste företagen hitta alternativ till plast. Som en följd av detta har de så kallade bioplaster, tillverkade av bland annat hög-fruktos-majssirap, vegetabiliska oljor, och även bakterier, presenterats som ett hållbart alternativ till traditionella tillverkningsprocesser ungefär som förnybar energi fungerar som alternativ till olja och naturgas. Detta uppskattas av miljöaktivister som ogillar den dåliga nedbrytbarheten i petroleumbaserade plaster, vilket har begränsat dess användningsområden.

Dessa ekonomiska och politiska faktorer har påverkat konsumtionen av plast. Kina har redan förbjudit användningen av plastpåsar och Irland har infört en skatt på varje såld plastkasse något som i huvudsak fått användandet att upphöra helt. Det talas även om att USA kan komma att följa efter, men redan nu ser vi att flera amerikanska kommuner har infört restriktioner mot användandet av plast. Till exempel har San Francisco förbjudit användandet av plastpåsar och Seattle har krävt att företag som serverar mat skall upphöra med användningen av skum- och oljebaserad plast.

Företag som Metabolix (MBLX) och konventionella plasttillverkare som DuPont (DD) och BASF SE (BASFY) har börjat utveckla bioplaster vars insatsråvaror inte kommer att styras av priset på olja eller ha samma negativa påverkan på miljön.

Vilka företag gynnas av höga priser på plast?

  • Företag som till exempel DuPont (DD), BASF SE (BASFY) och Metabolix (MBLX) utvecklar och tillverkar bioplast. Stigande oljepriserna leder till ökade kostnader för produktion av petroleumbaserade plaster. Då kostnaderna stiger minskar skillnaden mellan konventionellt producerade plaster och nya bioplaster. Detta gör att det blir lättare för lagstiftarna att begränsa användandet av petroleumbaserade plaster och stödja de företag som bygger anläggningar som skall producera bioplast gjord av vegetabilisk olja eller socker istället för att använda olja. Resultatet är att företag som producerar bioplast gynnas mest av stigande priser på plast. De tar marknadsandelar från konventionella producenter endera genom tvingade åtgärder eller genom att de får bättre marginaler till följd av lägre kostnader för insatsvaror eller skatteincitament.
  • Företag som producerar gödningsmedel, till exempel Mosaic Company (MOS), Agrium (AGU) och Potash Corporation of Saskatchewan (POT) och utsädesföretag som Monsanto Company (MON) och DuPont (DD) drar nytta av främjandet av bioplast, eftersom den stöder en ökad användning av olika grödor och kan dra fördel av högre priser på majs och sojabönor eftersom dessa kommer att gynnas av högre priser på plast.
  • Företag inom återvinningssektorn får ökade volymer och marginaler när priset på plast stiger. Under 2006 återvanns endast 6 procent av all plast tillverkad i USA. Sambandet mellan oljepriset och plast innebär att energikostnaderna för att framställa plast stiger när priset på den underliggande råvaran stiger. Återvunnen plast ger en 70-procentig kostnadsbesparing vilket medför att höga priser på plast gynnar återvinningsföretagen.
  • Eftersom plast har många användningsområden kan en lokal efterfrågerusch leda till att en viss plast stiger i pris utan att kostnaderna för insatsvarorna har stigit i pris, vilket gynnar plastproducenten. Ta till exempel kevlar, en produkt som bland annat används i skyddsvästar, något som i händelse av ett krig skulle öka kraftigt i efterfrågan. Ett annat bra exempel är PVC-rör. En ekonomisk tillväxt stödjer byggnadsindustrin som i stor utsträckning använder just PVC-rör till bland annat avlopp i nya byggnader.

Vilka företag drabbas av höga priser på plast?

  • De företag som är starkt beroende av plast i produktionen drabbas hårdast. De största konsumenterna på plastmarknaden (26 procent) är förpackningsindustrin som bland annat tillverkar flaskor, påsar och förpackningar till livsmedelsindustrin. Det betyder att då priset på plast stiger får till exempel dryckesföretag som Coca-Cola Enterprises (CCE) och Pepsi Bottling Group (PBG) betala mer för den plast som behövs för att tillverka flaskor.
  • Den näst största användaren av plast är bygg- och anläggningsindustrin som står för 21 procent av all plast som används, medan fordonsindustrin använder 4 procent av produktionen till bland annat maskinslagar, däck, paneler och fönster.
  • Konsumentprodukter, som leksaker och sportartiklar, använder 13 % av all plast. När plastpriset stiger i pris, äter det ökade inköpspriset upp dessa företags bruttovinstmarginaler eftersom de måste betala mer för sitt material.
  • Tillverkare av mat och drycker, till exempel Tyson Foods (TSN), Smithfield Foods (SFD), Kellogg Company (K), och Coca-Cola Company (KO) lider av höga plastpriser, eftersom stigande plastpriser stödjer produktionen av bioplaster. För att tillverka bioplatser krävs endera socker eller vegetabiliska oljor, varför alla företag som använder dessa produkter kommer att ställas inför en ökad efterfrågan på dessa råvaror. Tillverkarna av mat och dryck konkurrerar om den majs som används till djurfoder, men som också används av företag som DuPont (DD) eller BASF SE (BASFY) för att tillverka bioplaster, vilket medför att de tvingas betalar mer för jordbruksprodukter något som minskar deras rörelsemarginaler.

Olika sorters plast

Nedan listas de sju vanligaste sorterna av plast och dess vanligaste användningsområden.

  • 1. Polyetentereftalat (PET eller PETE): Dryckesflaskor, matförpackningar, reseffekter, mattor, möbler.
  • 2. High Density Polyethylene (HDPE): flytande kemiska containers, matkassar, mjölkpaket.
  • 3. Polyvinylklorid (PVC): Rör, fönster, ytterväggar, isoleringsfilm, blodpåsar, medicinska slangar.
  • 4. Low Density Polyetylen (LDPE): Produktionsväskor, film, flexibla lock
  • 5. Polypropen (PP): Förpackningar, ketchupflaskor, bilbatteribehållare, medicinburkar
  • 6. Polystyren (PS): Äggkartonger, förpackningar för snabbmatsrestauranger
  • 7. Annan plast: nylon till tandborstar och kläder, teflon för stekpannor, kontaktlinser, och bakljus för fordon, UF i trälim och elektriska strömbrytarhöljen, ABS i elektronisk utrustning, glasögon, kravallpolissköldar och trafikljus.

Förhållandet mellan oljepriset och priset på plast

Då de viktigaste insatsråvarorna för tillverkning av plast är råolja och naturgas påverkar såväl priset på olja som naturgas framställningskostnaden för plast. Plast- och energipriser rör sig unisont, mycket som bensin förhåller sig till råolja; de allmänna likheterna är de samma, men det finns vissa variationer beroende på tillgång och efterfrågan.

Diagram över priset på plast

Polypropen (PP) används ofta för att tillverka matkassar, rör, leksaker, och flexibla slangar. Linjär lågdensitetspolyeten (LL) används för att tillverka redskap, plastlister, förvaringslådor, mattor.

Prisutveckling på plast

Oljekonsumtion

På den amerikanska marknaden, världens största köpare av olja, konsumeras årligen 7,5 miljarder fat olja, varav 3,6 procent används till produktion av plast eller kemiska produkter. Tillverkarna av buteljerat vatten använder 17,6 miljoner fat olja per år att tillverka sina produkter. Denna användning motsvarar vad 1,5 miljoner bilar konsumerar på de amerikanska motorvägarna. Vidare använde den amerikanska befolkningen 100 miljarder plastpåsar under 2007, vilket motsvarar 12 miljoner fat olja. För att täcka dessa och andra behov importerar USA 13,15 miljoner fat per dag.

Faktorer som påverkar priset på plast

Oljepriset

Efterfrågan på plast är i allmänhet ganska oelastisk då det saknas billigare alternativ till denna råvara. Utbudet på plast svarar emellertid väl mot efterfrågan, trots att produktionen stadigt har ökat med cirka fem procent per år, vilket framgår av diagrammet nedan. Vid två tillfällen, recessionen 1973 och i början av 1980 minskade den totala världsproduktionen av plast, men trenden visar på en ökad efterfrågan. Oljepriset har historiskt sett alltid varit den främsta drivkraften för förändringar i priset på plast. Billig råolja har gjort att plast och petroleumbaserad produktion varit ett alternativ till papper, glas och metall.

Produktion av plast i världen

Under 2008 gjorde höga oljepriser att bioplaster blev ett lönsamt alternativ.

Lagstiftning

Lagstiftning är en viktig faktor som styr priset på plast. I Kina, San Fransisco och på Irland har myndigheterna endera inför förbud mot användandet av plastpåsar eller infört beskattningar på dessa. Detta är åtgärder som har en direkt negativ påverkan på efterfrågan på plast. Andra typer av lagstiftning är det krav som införts i USA att alla typer av källvatten skall förpackas i bioplast och det krav som Seattle infört från 2010 som medför att företag som säljer livsmedel skall använda bioplaster. Denna politik gynnar bioplasttillverkare och skadar producenter av konventionella petroleumbaserade plaster genom att minska den totala efterfrågan.

Klimatkontroll

En utveckling mot användandet av miljövänliga produkter är negativt för användandet av konventionella plaster. Petroleumbaserade produkter tar lång tid på sig att sönderfalla, och står för närmare en fjärdedel av allt deponimaterial. Vidare produceras det vid tillverkningen av ett kilo plast mellan ett och ett och ett halvt kilo koldioxid. En utveckling mot att använda återvinningsbara påsar, som på Irland, minskar efterfrågan på plast.

Utvecklingen av bioplaster

Utvecklingen av bioplaster kommer att minska priset på plast om det gör att kostnaderna för insatsvarorna faller under priset på naturgas och olja. Hittills har företag funnit sätt att producera plast med hjälp av socker, vegetabiliska oljor och bakterier som ett alternativ till petroleum. Den europeiska sammanslutningen Bioplast förutspår att marknaden för bioplast kommer att växa med 17 procent per år och att den kommer att nå en årlig kapacitet på 1,5 miljoner ton år 2011. En högre lönsamhet och ökande skalfördelar ökar därför konkurrenskraften hos bioplasttillverkare.

Handelsstatistik

Följande tabeller visar import och export mellan Förenta staterna och dess största handelspartners. Valutakurser och skattepolitik, och tillgången på resurser påverkar handelns flöde.

Amerikansk import och export av plastmaterial

Handel i terminer på plast

London Metal Exchange upphörde med handel i terminskontrakt på plast den 29 april 2011 som en följd av låga handelsvolymer. Redan den 31 juli 2007 öppnade emellertid Dalian Commodity Exchange handeln med terminskontrakt på LLDPE (Linear Low-Density Polyethylene) något som den 25 maj 2009 följdes av handel i terminskontrakt på PVC (Polyvinyl Chloride).

Linear Low Density Polyethylene (LLDPE)

Handel i terminer på plast (LLDPE)

DCE LLDPE Futures Delivery Quality Standard (F/DCE L001-2007)

1. Innehåll och omfattning

1.1 Nedanstående standard dikterar riktlinjer för kvalitet, standarder klassificering och kontrollmetoder för terminskontrakt på LLDPE som levereras vid Dalian Commodity Exchange.

1.2 Standarden avser standardiserade terminskontrakt för LLDPE som levereras vid Dalian Commodity Exchange.

2. Normativa referenser

2.1 Följande dokument har genom sin standard blivit del av de vanliga bestämmelserna. För de handlingar som noterats med datum, gäller att deras ändringar och reviderade versioner inte har tillämpats till denna standard, för dem utan noterade datum gäller att den senaste version har använts till denna standard.

– GB/T 6678 ”General Principles for Sampling Chemical Products”
– GB/T 6679 ”General Rules for Sampling Solid Chemical Products”
– GB/T 15182 ”LLDPE Resin”

3. Tekniska krav

3.1 LLDPE bör ha sin naturliga färg, och levereras i cylindriska eller oval-formade partiklar, storleken på kornen bör ligga inom 2-5mm, utan någon blandning av metaller eller mekaniska föroreningar.

3.2 LLDPE kvalitetsindikatorer bör uppfylla de krav som anges i tabell 1.

Specifikation över kvalitetskrav för LLPDE

Kvalitetskrav på plast (LLPDE)

1. Provtagning

1.1 Provtagningskrav omfattas av reglerna i GB / T 6678 och GB / T 6679.

1.2 Kvalitetsindex inspektionen omfattas av reglerna i GB / T 15.182.

2. Förpackning

2.1 Förpackningen skall vara märkt tydligt med varumärket, produktnamn, standardnummer, nettovikt, tillverkarens namn, tillverkarens adress och produktmodell.

2.2 Produkterna skall vara förpackade av den ursprungliga tillverkaren eller annat behörigt företag. Nettoviken på varje paket ska vara 25 ± 0,2 kg, 40 paket per ton.Produkterna skall förpackas på ett sådant sätt att det på ett säkert sätt går att transportera produkterna flera gånger, att det går att stapla dem, lagra dem utan läckage eller risk för att bli angripna samt vara vatten-och dammtätta.

2.3 LLPDE bör förvaras i lager som är väl ventilerade, torra, rena och utrustade med tillräckliga resurser för att möta kraven på brandsäkerhet. Materialet skall hållas åtskilt från värme och direkt solljus, och det är förbjudet att förvara materialet i det fria.

3. Dalian Commodity Exchange är ansvarig för bedömningen av standarden på råvaran

Polyvinyl Chloride (PVC)

Specifikationer på plast för terminshandel

PVC Leveransstandards

Standard PVC-kvalitet är i linje med den nationella standarden beskrivs i ”Suspension PVC Resins of General Purpose (GB / T 5761-2006)” for SG5 first-class products”. Produkter av samma standard kan användas i stället för förstklassiga produkter för leverans, och det finns inga premier eller rabatter för detta.

De av Dalian Commodity Exchange rekommenderade och godkända producenterna skall kunna ange material enligt vad som föreskrivs i The DCE No.1 Soybeans, No.2 Soybeans, Corn, LLDPE and PVC Standard Warehouse Receipt Management Measures,”. Efter granskning och godkännande kan ett lager undantas från kvalitetskontroll. De olika företagens kvalifikationer och de av Dalian Commodity Exchange rekommenderade och godkända producenterna och varumärkena bestäms och publiceras regelbundet av DCE.

Av Dalian Commodity Exchange utsedda PVC-lager kategoriseras som benchmark och icke-benchmark-lager. Dessa lager är bland annat belägna i Guangdong, Shanghai, Zhejiang och Jiangsu. Det är upp till Dalian Commodity Exchange att hänvisa en säljare eller köpare till annat lager än ordinarie om börsen finner att det finns förutsättningar för detta.

Produkterna skall vara förpackade av den ursprungliga tillverkaren eller annat behörigt företag. Förpackningen skall vara märkt tydligt med varumärket, produktnamn, standardnummer, nettovikt, tillverkarens namn, tillverkarens adress och produktmodell.

Förpackningsmaterialet ska fodras med ett papper, polypropylenpåsar eller en kombination av kraftpapper och polypropylen, och vilket bör garantera att förpackningen inte skadas under normal transport eller förvaring, att produkten inte blir förorenad, och att det inte uppstår något läckage. Nettovikt varje paket ska vara 25 ± 0,2 kg, 40 paket per ton. Kostnaden för förpackningar skall ingå i avtalade priset för den PVC som levereras.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära