Kinesisk börs erbjuder världen en marknad för handel i plast

Redan två år efter det att kinesiska Dalian Commodity Exchange (DCE) inledde handeln med plast kunde ledningen rapportera att denna marknadsplats hade uppnått statusen som världens största terminsmarknad i denna råvara.

Under de första fem månaderna 2009 uppgick antalet futureskontrakt på linjär lågdensitetspolyeten (LLDPE) till 46,235 miljarder handelsposter och på CNY till 2,081 miljarder handelsposter på DCE. Det är en explosiv ökning med 4.708,2 procent respektive 2.933,47 procent jämfört med motsvarande period ett år tidigare.

Dalian Commodity Exchange (DCE), 大連商品交易所, är en kinesisk terminsmarknad baserad i den kinesiska staden Dalian som sedan 1993 erbjuder handel i olika typer av råvaror, främst jordbruksråvaror och industriella råvaror som sojabönor sojabönsolja, majs, palmolja och petroleumbaserade produkter som plasterna LLDPE och PVS samt kol.

Under 2007 var den globala konsumtionen av plast 400 miljarder pounds och 2010 steg konsumtionen med 25 procent till 500 miljarder pounds globalt. Plast erbjuder en rad fysiska fördelar, bland annat är produkten såväl väder- som värmebeständig, har en hög flexibilitet och låg vikt vilket har gjort plast till ett favoritmaterial i allt från buteljer för drycker till kroppsskydd.

Andra världskriget ledde till en ökad efterfrågan på plast

Under andra världskriget ledde den stora efterfrågan på råvaror som behövdes för krigsinsatserna till att plast började användas allt mer storskaligt. Efter kriget utvecklades användningsområdena våldsamt och billiga plastprodukter fanns snart i varje hushåll, något som bland annat stöddes av låga priser på olja och naturgas. Med dagens betydligt högre priser så måste företagen hitta alternativ till plast. Som en följd av detta har de så kallade bioplaster, tillverkade av bland annat hög-fruktos-majssirap, vegetabiliska oljor, och även bakterier, presenterats som ett hållbart alternativ till traditionella tillverkningsprocesser ungefär som förnybar energi fungerar som alternativ till olja och naturgas. Detta uppskattas av miljöaktivister som ogillar den dåliga nedbrytbarheten i petroleumbaserade plaster, vilket har begränsat dess användningsområden.

Dessa ekonomiska och politiska faktorer har påverkat konsumtionen av plast. Kina har redan förbjudit användningen av plastpåsar och Irland har infört en skatt på varje såld plastkasse något som i huvudsak fått användandet att upphöra helt. Det talas även om att USA kan komma att följa efter, men redan nu ser vi att flera amerikanska kommuner har infört restriktioner mot användandet av plast. Till exempel har San Francisco förbjudit användandet av plastpåsar och Seattle har krävt att företag som serverar mat skall upphöra med användningen av skum- och oljebaserad plast.

Företag som Metabolix (MBLX) och konventionella plasttillverkare som DuPont (DD) och BASF SE (BASFY) har börjat utveckla bioplaster vars insatsråvaror inte kommer att styras av priset på olja eller ha samma negativa påverkan på miljön.

Vilka företag gynnas av höga priser på plast?

• Företag som till exempel DuPont (DD), BASF SE (BASFY) och Metabolix (MBLX) utvecklar och tillverkar bioplast. Stigande oljepriserna leder till ökade kostnader för produktion av petroleumbaserade plaster. Då kostnaderna stiger minskar skillnaden mellan konventionellt producerade plaster och nya bioplaster. Detta gör att det blir lättare för lagstiftarna att begränsa användandet av petroleumbaserade plaster och stödja de företag som bygger anläggningar som skall producera bioplast gjord av vegetabilisk olja eller socker istället för att använda olja. Resultatet är att företag som producerar bioplast gynnas mest av stigande priser på plast. De tar marknadsandelar från konventionella producenter endera genom tvingade åtgärder eller genom att de får bättre marginaler till följd av lägre kostnader för insatsvaror eller skatteincitament.

• Företag som producerar gödningsmedel, till exempel Mosaic Company (MOS), Agrium (AGU) och Potash Corporation of Saskatchewan (POT) och utsädesföretag som Monsanto Company (MON) och DuPont (DD) drar nytta av främjandet av bioplast, eftersom den stöder en ökad användning av olika grödor och kan dra fördel av högre priser på majs och sojabönor eftersom dessa kommer att gynnas av högre priser på plast.

• Företag inom återvinningssektorn får ökade volymer och marginaler när priset på plast stiger. Under 2006 återvanns endast 6 procent av all plast tillverkad i USA. Sambandet mellan oljepriset och plast innebär att energikostnaderna för att framställa plast stiger när priset på den underliggande råvaran stiger. Återvunnen plast ger en 70-procentig kostnadsbesparing vilket medför att höga priser på plast gynnar återvinningsföretagen.

• Eftersom plast har många användningsområden kan en lokal efterfrågerusch leda till att en viss plast stiger i pris utan att kostnaderna för insatsvarorna har stigit i pris, vilket gynnar plastproducenten. Ta till exempel kevlar, en produkt som bland annat används i skyddsvästar, något som i händelse av ett krig skulle öka kraftigt i efterfrågan. Ett annat bra exempel är PVC-rör. En ekonomisk tillväxt stödjer byggnadsindustrin som i stor utsträckning använder just PVC-rör till bland annat avlopp i nya byggnader.

Vilka företag drabbas av höga priser på plast?

• De företag som är starkt beroende av plast i produktionen drabbas hårdast. De största konsumenterna på plastmarknaden (26 procent) är förpackningsindustrin som bland annat tillverkar flaskor, påsar och förpackningar till livsmedelsindustrin. Det betyder att då priset på plast stiger får till exempel dryckesföretag som Coca-Cola Enterprises (CCE) och Pepsi Bottling Group (PBG) betala mer för den plast som behövs för att tillverka flaskor.

• Den näst största användaren av plast är bygg- och anläggningsindustrin som står för 21 procent av all plast som används, medan fordonsindustrin använder 4 procent av produktionen till bland annat maskinslagar, däck, paneler och fönster.

• Konsumentprodukter, som leksaker och sportartiklar, använder 13 % av all plast. När plastpriset stiger i pris, äter det ökade inköpspriset upp dessa företags bruttovinstmarginaler eftersom de måste betala mer för sitt material.

• Tillverkare av mat och drycker, till exempel Tyson Foods (TSN), Smithfield Foods (SFD), Kellogg Company (K), och Coca-Cola Company (KO) lider av höga plastpriser, eftersom stigande plastpriser stödjer produktionen av bioplaster. För att tillverka bioplatser krävs endera socker eller vegetabiliska oljor, varför alla företag som använder dessa produkter kommer att ställas inför en ökad efterfrågan på dessa råvaror. Tillverkarna av mat och dryck konkurrerar om den majs som används till djurfoder, men som också används av företag som DuPont (DD) eller BASF SE (BASFY) för att tillverka bioplaster, vilket medför att de tvingas betalar mer för jordbruksprodukter något som minskar deras rörelsemarginaler.

Olika sorters plast

Nedan listas de sju vanligaste sorterna av plast och dess vanligaste användningsområden.

• 1. Polyetentereftalat (PET eller PETE): Dryckesflaskor, matförpackningar, reseffekter, mattor, möbler.
• 2. High Density Polyethylene (HDPE): flytande kemiska containers, matkassar, mjölkpaket.
• 3. Polyvinylklorid (PVC): Rör, fönster, ytterväggar, isoleringsfilm, blodpåsar, medicinska slangar.
• 4. Low Density Polyetylen (LDPE): Produktionsväskor, film, flexibla lock
• 5. Polypropen (PP): Förpackningar, ketchupflaskor, bilbatteribehållare, medicinburkar
• 6. Polystyren (PS): Äggkartonger, förpackningar för snabbmatsrestauranger
• 7. Annan plast: nylon till tandborstar och kläder, teflon för stekpannor, kontaktlinser, och bakljus för fordon, UF i trälim och elektriska strömbrytarhöljen, ABS i elektronisk utrustning, glasögon, kravallpolissköldar och trafikljus.

Förhållandet mellan oljepriset och priset på plast

Då de viktigaste insatsråvarorna för tillverkning av plast är råolja och naturgas påverkar såväl priset på olja som naturgas framställningskostnaden för plast. Plast- och energipriser rör sig unisont, mycket som bensin förhåller sig till råolja; de allmänna likheterna är de samma, men det finns vissa variationer beroende på tillgång och efterfrågan.

Polypropen (PP) används ofta för att tillverka matkassar, rör, leksaker, och flexibla slangar. Linjär lågdensitetspolyeten (LL) används för att tillverka redskap, plastlister, förvaringslådor, mattor.

Oljekonsumtion

På den amerikanska marknaden, världens största köpare av olja, konsumeras årligen 7,5 miljarder fat olja, varav 3,6 procent används till produktion av plast eller kemiska produkter. Tillverkarna av buteljerat vatten använder 17,6 miljoner fat olja per år att tillverka sina produkter. Denna användning motsvarar vad 1,5 miljoner bilar konsumerar på de amerikanska motorvägarna. Vidare använde den amerikanska befolkningen 100 miljarder plastpåsar under 2007, vilket motsvarar 12 miljoner fat olja. För att täcka dessa och andra behov importerar USA 13,15 miljoner fat per dag.

Faktorer som påverkar priset på plast

Oljepriset

Efterfrågan på plast är i allmänhet ganska oelastisk då det saknas billigare alternativ till denna råvara. Utbudet på plast svarar emellertid väl mot efterfrågan, trots att produktionen stadigt har ökat med cirka fem procent per år, vilket framgår av diagrammet nedan. Vid två tillfällen, recessionen 1973 och i början av 1980 minskade den totala världsproduktionen av plast, men trenden visar på en ökad efterfrågan. Oljepriset har historiskt sett alltid varit den främsta drivkraften för förändringar i priset på plast. Billig råolja har gjort att plast och petroleumbaserad produktion varit ett alternativ till papper, glas och metall.

Under 2008 gjorde höga oljepriser att bioplaster blev ett lönsamt alternativ.

Lagstiftning

Lagstiftning är en viktig faktor som styr priset på plast. I Kina, San Fransisco och på Irland har myndigheterna endera inför förbud mot användandet av plastpåsar eller infört beskattningar på dessa. Detta är åtgärder som har en direkt negativ påverkan på efterfrågan på plast. Andra typer av lagstiftning är det krav som införts i USA att alla typer av källvatten skall förpackas i bioplast och det krav som Seattle infört från 2010 som medför att företag som säljer livsmedel skall använda bioplaster. Denna politik gynnar bioplasttillverkare och skadar producenter av konventionella petroleumbaserade plaster genom att minska den totala efterfrågan.

Klimatkontroll

En utveckling mot användandet av miljövänliga produkter är negativt för användandet av konventionella plaster. Petroleumbaserade produkter tar lång tid på sig att sönderfalla, och står för närmare en fjärdedel av allt deponimaterial. Vidare produceras det vid tillverkningen av ett kilo plast mellan ett och ett och ett halvt kilo koldioxid. En utveckling mot att använda återvinningsbara påsar, som på Irland, minskar efterfrågan på plast.

Utvecklingen av bioplaster

Utvecklingen av bioplaster kommer att minska priset på plast om det gör att kostnaderna för insatsvarorna faller under priset på naturgas och olja. Hittills har företag funnit sätt att producera plast med hjälp av socker, vegetabiliska oljor och bakterier som ett alternativ till petroleum. Den europeiska sammanslutningen Bioplast förutspår att marknaden för bioplast kommer att växa med 17 procent per år och att den kommer att nå en årlig kapacitet på 1,5 miljoner ton år 2011. En högre lönsamhet och ökande skalfördelar ökar därför konkurrenskraften hos bioplasttillverkare.

Handelsstatistik

Följande tabeller visar import och export mellan Förenta staterna och dess största handelspartners. Valutakurser och skattepolitik, och tillgången på resurser påverkar handelns flöde.

Handel i terminer på plast

London Metal Exchange upphörde med handel i terminskontrakt på plast den 29 april 2011 som en följd av låga handelsvolymer. Redan den 31 juli 2007 öppnade emellertid Dalian Commodity Exchange handeln med terminskontrakt på LLDPE (Linear Low-Density Polyethylene) något som den 25 maj 2009 följdes av handel i terminskontrakt på PVC (Polyvinyl Chloride).

Linear Low Density Polyethylene (LLDPE)

DCE LLDPE Futures Delivery Quality Standard (F/DCE L001-2007)

1. Innehåll och omfattning

1.1 Nedanstående standard dikterar riktlinjer för kvalitet, standarder klassificering och kontrollmetoder för terminskontrakt på LLDPE som levereras vid Dalian Commodity Exchange.

1.2 Standarden avser standardiserade terminskontrakt för LLDPE som levereras vid Dalian Commodity Exchange.

2. Normativa referenser

2.1 Följande dokument har genom sin standard blivit del av de vanliga bestämmelserna. För de handlingar som noterats med datum, gäller att deras ändringar och reviderade versioner inte har tillämpats till denna standard, för dem utan noterade datum gäller att den senaste version har använts till denna standard.

– GB/T 6678 ”General Principles for Sampling Chemical Products”
– GB/T 6679 ”General Rules for Sampling Solid Chemical Products”
– GB/T 15182 ”LLDPE Resin”

3. Tekniska krav

3.1 LLDPE bör ha sin naturliga färg, och levereras i cylindriska eller oval-formade partiklar, storleken på kornen bör ligga inom 2-5mm, utan någon blandning av metaller eller mekaniska föroreningar.

3.2 LLDPE kvalitetsindikatorer bör uppfylla de krav som anges i tabell 1.

Specifikation över kvalitetskrav för LLPDE

1. Provtagning

1.1 Provtagningskrav omfattas av reglerna i GB / T 6678 och GB / T 6679.

1.2 Kvalitetsindex inspektionen omfattas av reglerna i GB / T 15.182.

2. Förpackning

2.1 Förpackningen skall vara märkt tydligt med varumärket, produktnamn, standardnummer, nettovikt, tillverkarens namn, tillverkarens adress och produktmodell.

2.2 Produkterna skall vara förpackade av den ursprungliga tillverkaren eller annat behörigt företag. Nettoviken på varje paket ska vara 25 ± 0,2 kg, 40 paket per ton.Produkterna skall förpackas på ett sådant sätt att det på ett säkert sätt går att transportera produkterna flera gånger, att det går att stapla dem, lagra dem utan läckage eller risk för att bli angripna samt vara vatten-och dammtätta.

2.3 LLPDE bör förvaras i lager som är väl ventilerade, torra, rena och utrustade med tillräckliga resurser för att möta kraven på brandsäkerhet. Materialet skall hållas åtskilt från värme och direkt solljus, och det är förbjudet att förvara materialet i det fria.

3. Dalian Commodity Exchange är ansvarig för bedömningen av standarden på råvaran

Polyvinyl Chloride (PVC)

PVC Leveransstandards

Standard PVC-kvalitet är i linje med den nationella standarden beskrivs i ”Suspension PVC Resins of General Purpose (GB / T 5761-2006)” for SG5 first-class products”. Produkter av samma standard kan användas i stället för förstklassiga produkter för leverans, och det finns inga premier eller rabatter för detta.

De av Dalian Commodity Exchange rekommenderade och godkända producenterna skall kunna ange material enligt vad som föreskrivs i The DCE No.1 Soybeans, No.2 Soybeans, Corn, LLDPE and PVC Standard Warehouse Receipt Management Measures,”. Efter granskning och godkännande kan ett lager undantas från kvalitetskontroll. De olika företagens kvalifikationer och de av Dalian Commodity Exchange rekommenderade och godkända producenterna och varumärkena bestäms och publiceras regelbundet av DCE.

Av Dalian Commodity Exchange utsedda PVC-lager kategoriseras som benchmark och icke-benchmark-lager. Dessa lager är bland annat belägna i Guangdong, Shanghai, Zhejiang och Jiangsu. Det är upp till Dalian Commodity Exchange att hänvisa en säljare eller köpare till annat lager än ordinarie om börsen finner att det finns förutsättningar för detta.

Produkterna skall vara förpackade av den ursprungliga tillverkaren eller annat behörigt företag. Förpackningen skall vara märkt tydligt med varumärket, produktnamn, standardnummer, nettovikt, tillverkarens namn, tillverkarens adress och produktmodell.

Förpackningsmaterialet ska fodras med ett papper, polypropylenpåsar eller en kombination av kraftpapper och polypropylen, och vilket bör garantera att förpackningen inte skadas under normal transport eller förvaring, att produkten inte blir förorenad, och att det inte uppstår något läckage. Nettovikt varje paket ska vara 25 ± 0,2 kg, 40 paket per ton. Kostnaden för förpackningar skall ingå i avtalade priset för den PVC som levereras.