Kinas aluminiumindustri, världens största, blir alltmer beroende av utländska leveranser av den malm som behövs för att tillverka metallen, ytterligare ett tecken på landets kroniska beroende av råvaruimport.

Aluminiumet som används i allt från flygplan till dryckesburkar är tillverkat av aluminiumoxid, ett mellanmaterial framställt av bauxitmalm. Cirka 49 procent av Kinas aluminiumoxidkapacitet kommer att matas av utländsk bauxit nästa år, upp från 47 procent 2021 och 30 procent 2015, enligt den statliga forskargrupen Beijing Antaike Information Development. Importen av bauxit kan stiga till 130 miljoner ton 2022 från cirka 110 miljoner ton i år.

Utarmning av lokala resurser, fallande malmhalter och strängare miljöbestämmelser har begränsat inhemsk gruvdrift och lett till en nedgång i lokal bauxitproduktion sedan 2018. Kinesiska aluminiumoxidtillverkare renoverar produktionslinjer för att ta emot mer utländsk bauxit och investerar i stora gruvekonomier som Guinea och Indonesien för att säkra försörjningen.

Försörjningsrisker

Hangzhou Jinjiang Group planerar att öka importen av bauxit till 12 miljoner ton nästa år från 8 till 9 miljoner ton i år, säger Guo Chunqiao, analytiker hos aluminiumoxidproducenten. Det bör säkerställa att företaget kommer att fortsätta att arbeta under nästan full kapacitet. Tillverkaren kommer att köpa materialet direkt från gruvor i Guinea, Indonesien, Australien, Jamaica och Malaysia för att minska inköpskostnaderna, tillade Guo.

När beroendet av utländsk malm ökar, är leverantörerna av bauxit inte tillräckligt olika, och detta utgör risker för framtiden, säger Yan Jin, analytiker på Beijing Antaike. Importen från Guinea, Australien och Indonesien stod för 47 procent, 33 procent respektive 17 procent av landets totala inkommande leveranser 2020. En kupp i Guinea i september gjorde aluminiummarknaden omtumlande och visade hur snabbt oron kan bryta ut över råvaruförsörjningen.