Nyheter
Kina ökar jakten på aluminium
Kinas aluminiumindustri, världens största, blir alltmer beroende av utländska leveranser av den malm som behövs för att tillverka metallen, ytterligare ett tecken på landets kroniska beroende av råvaruimport.
Aluminiumet som används i allt från flygplan till dryckesburkar är tillverkat av aluminiumoxid, ett mellanmaterial framställt av bauxitmalm. Cirka 49 procent av Kinas aluminiumoxidkapacitet kommer att matas av utländsk bauxit nästa år, upp från 47 procent 2021 och 30 procent 2015, enligt den statliga forskargrupen Beijing Antaike Information Development. Importen av bauxit kan stiga till 130 miljoner ton 2022 från cirka 110 miljoner ton i år.
Utarmning av lokala resurser, fallande malmhalter och strängare miljöbestämmelser har begränsat inhemsk gruvdrift och lett till en nedgång i lokal bauxitproduktion sedan 2018. Kinesiska aluminiumoxidtillverkare renoverar produktionslinjer för att ta emot mer utländsk bauxit och investerar i stora gruvekonomier som Guinea och Indonesien för att säkra försörjningen.
Försörjningsrisker
Hangzhou Jinjiang Group planerar att öka importen av bauxit till 12 miljoner ton nästa år från 8 till 9 miljoner ton i år, säger Guo Chunqiao, analytiker hos aluminiumoxidproducenten. Det bör säkerställa att företaget kommer att fortsätta att arbeta under nästan full kapacitet. Tillverkaren kommer att köpa materialet direkt från gruvor i Guinea, Indonesien, Australien, Jamaica och Malaysia för att minska inköpskostnaderna, tillade Guo.
När beroendet av utländsk malm ökar, är leverantörerna av bauxit inte tillräckligt olika, och detta utgör risker för framtiden, säger Yan Jin, analytiker på Beijing Antaike. Importen från Guinea, Australien och Indonesien stod för 47 procent, 33 procent respektive 17 procent av landets totala inkommande leveranser 2020. En kupp i Guinea i september gjorde aluminiummarknaden omtumlande och visade hur snabbt oron kan bryta ut över råvaruförsörjningen.
Nyheter
Nya rekord i global användning av kol
Den globala användning av kol sätter ett nytt rekord och förväntas nå ännu högre höjder under de kommande åren enligt en färsk rapport från IEA. Utmärkande är att IEA återkommande måste revidera upp sina prognoser. Under 2024 förväntas den globala konsumtionen nu bli 8,77 miljarder ton och för att krypa vidare uppåt och nå en platå vid 2027.
Elproduktionen i Kina är särskilt viktig för de globala kolmarknaderna, eftersom ett av tre ton kol som förbrukas i världen eldas i ett kraftverk i landet.
Kinas utbyggnad av kärnkraft, solceller och vindkraft kan begränsa användningen av kol under de kommande åren, men IEA lyfter fram att det finns ett flertal osäkerheter i analysen.
Samtidigt ökar efterfrågan på kol fortfarande i flera väldigt stora tillväxtekonomier där efterfrågan på el ökar kraftigt i takt med den ekonomiska tillväxten och befolkningstillväxten, till exempel i Indien, Indonesien och Vietnam. I tillväxtekonomierna drivs tillväxten främst av efterfrågan på kol från kraftsektorn, även om den industriella användningen också ökar.
Nyheter
Kärnkraft och litet inslag av solenergi ger den billigaste elektriciteten i Japan
Japan är ett land med väldig begränsad tillgång på egna naturresurser, varför även frågan om energi är väldigt central för landet. Nu har man gjort en stor genomgång för att komma fram till vilka energiformer som ger den lägsta totalkostnaden för energi vid 2040 under olika scenarier.
Slutsatsen är att kärnkraft har den lägsta totalkostnaden. Solenergi kan både ha den högsta och lägsta kostnaden. Om en liten mängd solceller installeras så har solenergi den lägsta kostnaden, men om en större mängd installeras så blir det den avsevärt dyraste formen av energi. Kärnkraft plus ett litet inslag av solceller är således optimalt för Japan.
Det är Stephen Stapczynski på Bloomberg som uppmärksammar rapporten och kan man japanska så finns den att läsa här.
Nyheter
Kinas produktion av kol slår nytt rekord
Javier Blas uppmärksammar att Kina under november slog ett nytt rekord i produktion av kol och passerade där med det tidigare rekordet från i början av 2023. Kolkraft är ryggraden i Kinas produktion av elektricitet.
Vi skrev nyligen om att Kina satsar stort på att bygga ut billig kolproduktion i Xinjiang, vilken växer fram som landets fjärde stora hubb för kolproduktion.
Kina satsar även stort på att bygga kärnkraftverk, men eftersom landet hela tiden behöver mer elektricitet så kommer inte kärnkraften att ersätta kolkraften på ett bra tag, landet behöver båda. Där emot kan utbyggnaden av kolkraft hållas på en lägre nivå för varje kärnkraftverk som tillkommer. Kina godkänner tio kärnkraftsreaktorer per år vilket på ett årtionde ger ett hundratal nya kärnkraftsreaktorer om samma tempo fortsätter att hållas. Utbyggnaden kommer rimligtvis även att öka när de nya reaktormodeller som Kina själva har utvecklat har byggts i ett antal.
-
Nyheter4 veckor sedan
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Europe’s largest oil field halted – driving prices higher
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: US inventories remain well below averages despite yesterday’s build
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter2 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter4 veckor sedan
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden