Nyheter
Kina ökar jakten på aluminium
Kinas aluminiumindustri, världens största, blir alltmer beroende av utländska leveranser av den malm som behövs för att tillverka metallen, ytterligare ett tecken på landets kroniska beroende av råvaruimport.

Aluminiumet som används i allt från flygplan till dryckesburkar är tillverkat av aluminiumoxid, ett mellanmaterial framställt av bauxitmalm. Cirka 49 procent av Kinas aluminiumoxidkapacitet kommer att matas av utländsk bauxit nästa år, upp från 47 procent 2021 och 30 procent 2015, enligt den statliga forskargrupen Beijing Antaike Information Development. Importen av bauxit kan stiga till 130 miljoner ton 2022 från cirka 110 miljoner ton i år.
Utarmning av lokala resurser, fallande malmhalter och strängare miljöbestämmelser har begränsat inhemsk gruvdrift och lett till en nedgång i lokal bauxitproduktion sedan 2018. Kinesiska aluminiumoxidtillverkare renoverar produktionslinjer för att ta emot mer utländsk bauxit och investerar i stora gruvekonomier som Guinea och Indonesien för att säkra försörjningen.
Försörjningsrisker
Hangzhou Jinjiang Group planerar att öka importen av bauxit till 12 miljoner ton nästa år från 8 till 9 miljoner ton i år, säger Guo Chunqiao, analytiker hos aluminiumoxidproducenten. Det bör säkerställa att företaget kommer att fortsätta att arbeta under nästan full kapacitet. Tillverkaren kommer att köpa materialet direkt från gruvor i Guinea, Indonesien, Australien, Jamaica och Malaysia för att minska inköpskostnaderna, tillade Guo.
När beroendet av utländsk malm ökar, är leverantörerna av bauxit inte tillräckligt olika, och detta utgör risker för framtiden, säger Yan Jin, analytiker på Beijing Antaike. Importen från Guinea, Australien och Indonesien stod för 47 procent, 33 procent respektive 17 procent av landets totala inkommande leveranser 2020. En kupp i Guinea i september gjorde aluminiummarknaden omtumlande och visade hur snabbt oron kan bryta ut över råvaruförsörjningen.
Nyheter
Blykalla, Evroc och Studsvik vill bygga kärnkraftsdrivna datacenter i Sverige
Blykalla, Evroc och Studsvik har undertecknat ett samförståndsavtal för att undersöka möjligheten att utveckla Sveriges första kärnkraftsdrivna datacenter vid Studsviks licensierade kärnkraftsanläggning i Nyköping.
Blykalla utvecklar avancerade blykylda kärnreaktorer för att leverera säker, kostnadseffektiv och hållbar basenergi. Evroc bygger hyperscale-moln- och AI-infrastruktur för att driva Europas digitala framtid. Studsvik driver en licensierad kärnkraftsanläggning i Nyköping och tillhandahåller livscykeltjänster för kärnkraftssektorn, inklusive bränsle, material och avfallshantering. Tillsammans kombinerar de teknik, infrastruktur och anläggningsexpertis för att påskynda utbyggnaden av kärnkraftsdrivna datacenter.
Det finns en växande internationell efterfrågan på kärnkraftsdrivna datacenter, driven av parallella krav från AI och elektrifiering. Med sin kapacitet att leverera ren, pålitlig baskraft och inbyggd redundans är små modulära reaktorer särskilt väl lämpade för att möta detta behov.
Belastar inte elnätet
En stor fördel med att bygga datacenter och kärnkraftverk bredvid varandra är att elnätet inte belastas. Det gör totalpriset för elektriciteten blir lägre, samtidigt som det inte tillkommer investeringskostnader för operatören av elnätet.
Vill etablera Sverige som en föregångare
Med detta avtal strävar parterna efter att etablera Sverige som en föregångare i denna globala omställning, genom att utnyttja Studsviks licensierade anläggning, Evrocs digitala infrastruktur och Blykallas avancerade SMR-teknik.
”Detta samarbete är en möjlighet för Sverige att bli ledande inom digital infrastruktur. Det ger oss möjlighet att visa hur små modulära reaktorer kan tillhandahålla den stabila, fossilfria energi som krävs för AI-revolutionen”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla. ”Studsviks anläggning och evrocs ambitioner erbjuder rätt förutsättningar för ett banbrytande projekt.”
Samförståndsavtalet fastställer en ram för samarbete mellan de tre parterna. Målet är att utvärdera den kommersiella och tekniska genomförbarheten av att samlokalisera datacenter och SMR på Studsviks licensierade anläggning, samarbeta med kommuner och markägare samt definiera hur en framtida kommersiell struktur för elköpsavtal skulle kunna se ut.
”Den ständigt växande efterfrågan på AI understryker det akuta behovet av att snabbt bygga ut en massiv hyperskalig AI-infrastruktur. Genom vårt samarbete med Blykalla och Studsvik utforskar vi en modell där Sverige kan ta ledningen i byggandet av en klimatneutral digital infrastruktur”, kommenterar Mattias Åström, grundare och VD för Evroc.
”Studsvik erbjuder en unik plattform med anläggningsinfrastruktur och unik kompetens för att kombinera avancerad kärnkraft med nästa generations industri. Detta samförståndsavtal är ett viktigt steg för att utvärdera hur sådana synergier kan realiseras i Sverige”, kommenterar Karl Thedéen, vd för Studsvik.
Parterna kommer nu att inrätta en gemensam styrgrupp för att utvärdera anläggningen och affärsmodellen, med målet att inleda formella partnerskapsförhandlingar senare i år. Deras fortsatta samarbete ska möjliggöra ren och säker energi för Europas AI-infrastruktur och digitala infrastruktur.
Nyheter
Toppmöte om framtidens kärnkraft runt Östersjön hölls idag
Sveriges regering arrangerade på tisdagen ett toppmöte om framtidens kärnkraft i Östersjöregionen tillsammans med Finland. Ministrar från Polen, Lettland och Estland deltog, liksom investerare, banker och kärnkraftsbolag. EFN:s reporter Thomas Arnroth rapporterar från mötet.
Energi- och näringsminister Ebba Busch betonade att målet är att göra Sverige till regionens ledande kärnkraftsnation och en hub för kärnkraft i Östersjöområdet.
Tanken är att länderna ska samarbeta och se regionen som en gemensam marknad, vilket kan påskynda och sänka kostnaderna för nya reaktorer. Kunskap kan användas gemensamt över hela regionen och en reaktortyp skulle bara behöva godkännas en gång.
Nyheter
Nytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD
Priset på guld på CME-börsen steg precis för första gången någonsin över 4000 USD per uns. Detta efter att både investerare och centralbanker söker en trygg hamn, om än av delvis olika orsaker. Vi har tidigare idag rapporterat att Goldman Sachs skruvat upp sin guldprognos för slutet av 2026 till 4900 USD per uns.

-
Nyheter4 veckor sedanMahvie Minerals i en guldtrend
-
Analys4 veckor sedanVolatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter4 veckor sedanAktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedanKinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedanTyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedanGuld når sin högsta nivå någonsin, nu även justerat för inflation
-
Nyheter4 veckor sedanDet stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Analys4 veckor sedanWaiting for the surplus while we worry about Israel and Qatar

