Följ oss

Nyheter

Tre faktorer som påverkar oljepriset

Publicerat

den

Oljefat
Två fat olja

Oljepriserna påverkas kraftigt av handlare som bjuder på oljeterminskontrakt på råvarumarknaden baserat på deras uppfattningar om framtida utbud och efterfrågan på olja. Terminskontrakt och oljederivat handlas dagligen, vilket verkar för att påverka oljepriset. Detta gör att oljepriset ändras dagligen eftersom allt beror på hur handeln gick den dagen.

Oljehandlare baserar sina bud på deras uppfattning om utbud och efterfrågan. Andra aktörer, såsom regeringar och Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC), kan påverka handlarnas budbeslut genom att påverka handeln eller justera mängden olja som produceras och lagras.

Olja anses vanligtvis vara den mest volatila av alla råvaror. Om du funderar på att handla med olja eller oljederivat hjälper det att förstå vilka faktorer som driver oljepriset och hur handlare, regeringar och konsumenter påverkar det. Vissa exempel är skrivna ur ett amerikanskt perspektiv.

Oljehandlare är stora prispåverkare

Råvaruhandlare delas in i två kategorier: hedgare och spekulanter.

Hedgare är representanter för företag som producerar eller konsumerar olja. Genom att hedga, det vill säga säkra sig, vet de priset på oljan och kan planera för det ekonomiskt. Kontrakten sätter priset för köparen och säljaren, vilket minskar risken för deras företag när priserna stiger och faller.

Handlare i den andra kategorin är spekulanter. Deras enda motiv är att tjäna pengar på förändringar i oljepriset. Terminsspekulanter är i allmänhet de som är intresserade av oljederivat, eftersom hävstänger ger den som handlar med små stegvisa förändringar i priserna större vinstmöjligheter.

Tre faktorer som handlare använder för att bestämma oljepriserna

Det finns tre huvudfaktorer som råvaruhandlare tittar på när de utvecklar buden som påverkar oljepriserna. Dessa är det nuvarande utbudet, framtida utbudet och förväntad efterfrågan.

Aktuellt utbud

Det nuvarande utbudet är den totala världsproduktionen av olja. OPEC producerar cirka 40 procent av världens råolja och har därmed ett kontrollerande inflytande över världens oljepriser.

Mellan januari 2011 och december 2014 femdubblades den amerikanska skifferoljeproduktionen från en miljon till cirka 4,8 miljoner fat per dag (b/d). Denna ökning av produktionen skapade ett oljeöverflöd – vilket betyder att det fanns mer olja i produktion än vad som efterfrågades. Den amerikanska oljeproduktionsökningen skickade ned priset på importerad råolja till cirka 27 USD per fat (/b) i februari 2016.

I slutet av 2019 stod produktionen av skifferolja för 12 miljoner b/d. Oljepriserna per fat låg i genomsnitt på cirka 57 USD för året. Produktionen sjönk till 11,28 miljoner b/d för 2020. Från januari till oktober 2021 sjönk produktionen till i genomsnitt 11,13 miljoner b/d.

Priset på oljan West Texas Intermediate (WTI) uppgick i genomsnitt till cirka 39 USD/b 2020 och, enligt US Department of Energy’s Short-Term Energy Outlook, förväntas de i genomsnitt uppgå till cirka 69 USD/b 2021 och 68 USD/b 2022.

Framtida utbud

Tillgång till framtida försörjning beror på oljereserver. Det inkluderar vad som är tillgängligt i amerikanska raffinaderier såväl som i de strategiska petroleumreserverna. Dessa reserver kan lätt nås för att öka oljetillgången om priserna blir för höga, om naturkatastrofer minskar oljeflödet till USA, eller om det på annat sätt finns ett behov av olja, baserat på kriterier i Energy Policy and Conservation Act av 1975.

Efterfrågan

Handlare tittar på världens oljeefterfrågan, särskilt från USA och Kina. Uppskattningar i USA tillhandahålls varje månad av Energy Information Agency. Efterfrågan ökar under sommarens körsäsong och minskar på vintern. För att förutsäga efterfrågan används prognoser för resor från AAA för att fastställa potentiell bensinanvändning på sommaren, medan väderprognoser används på vintern.

Oljeprisprognosen har visat volatilitet i priserna på grund av förändringar i oljeutbudet, dollarvärdet, OPECs agerande och global efterfrågan.

Effekter av katastrofer på oljepriserna

Naturkatastrofer kan påverka oljepriserna om de är tillräckligt dramatiska. Nyligen har pandemier och naturkatastrofer orsakat förödelse på oljepriserna.

Covid-19 coronavirus-pandemi

Det första kvartalet 2020 började många regeringar begränsa resor och stänga företag för att hejda coronavirus-pandemin. Som ett resultat började efterfrågan på olja att falla. Under första kvartalet 2020 var oljeförbrukningen i genomsnitt 94,4 miljoner b/d, en minskning med 5,6 miljoner b/d från föregående år.

En nedgång i efterfrågan förvärrades av utbudsöverskottet. Den 6 mars 2020 meddelade Ryssland att de skulle öka produktionen i april 2020. För att behålla sin marknadsandel meddelade OPEC att de också skulle öka produktionen.

När lagringsutrymmen fylldes sjönk priserna till negativt territorium. Den 12 april 2020 enades OPEC och Ryssland om att sänka produktionen för att stödja priserna. Denna åtgärd var fortfarande inte tillräcklig för att övertyga handlare om att utbudet inte skulle överträffa efterfrågan, och oljepriset fortsatte nedåt. Den 20 april 2020 hade priset för ett fat WTI vid Cushing i USA sjunkit till cirka -37 USD.

WTI-priserna återhämtade sig dock den första veckan i juni 2020, klättrade till 39 dollar/b den 5 juni och steg till $40 under den sista veckan i juli. Priserna har fortsatt att stadigt öka under 2020 och in i 2021 och nådde 85,64 USD/b den 25 oktober 2021 – en prisnivå som inte har setts sedan oktober 2014.

Internationellt var Brent-råoljepriserna i genomsnitt 42 USD/b 2020 och beräknas bli i genomsnitt 71,6 USD/b 2021 och 72 USD/b 2022. Brent-råoljepriserna var i genomsnitt 84 USD/b i oktober 2021.

Mississippiflodens översvämning

I maj 2011 orsakade översvämningen i Mississippifloden minst 2 miljarder dollar i skador. Råvaruhandlare var oroliga att översvämningen skulle skada oljeraffinaderier – rädsla för brister ledde till att bensinpriserna steg till 4,02 dollar per gallon den andra veckan i månaden.

Orkanen Katrina

Orkanen Katrina var en kategori 5-orkan som drabbade Louisiana den 25 augusti 2005. Mellan den 29 augusti och den 5 september steg det amerikanska genomsnittspriset för vanlig bensin med 0,46 dollar till 3,07 USD per gallon. Det var den största veckoprishöjningen någonsin.

Orkanen Katrina påverkade 25 procent av USAs produktion av råolja. Den stängde av mellan 10 procent och 15 procent av raffinaderikapaciteten under de första dagarna efter stormen. En månad senare drabbade orkanen Rita Gulfstaterna. Tillsammans minskade effekterna av de två stormarna råoljeraffinaderiernas insatsvaror med 11,7 miljoner b/d under veckan som slutade den 30 september. Detta var den lägsta genomsnittliga produktionen sedan mars 1987.

Oljeutsläpp

Överraskande nog orsakar oljeutsläpp inte högre priser. Till exempel sprutade oljeutsläppet Exxon-Valdez ut 11 miljoner gallons (262 000 fat) olja. Även om detta hade en förödande inverkan på Alaskas kustlinje, hotade det inte världens oljeförsörjning eller priser.

BP-oljeutsläppet spydde ut 12 gånger så mycket olja per fat än vad Exxon Valdez gjorde. Men olje- och gaspriserna vek knappt som ett resultat. Varför? För det första sjönk den globala efterfrågan tack vare en långsam återhämtning från finanskrisen 2008.

För det andra, även om nästan 134 miljoner gallon eller 3,2 miljoner fat olja läckte ut, skedde det under en period på cirka tre månader. Även om detta är en stor mängd olja, är det inte särskilt mycket när procentandelen av den totala oljan som används av USA övervägs. USA förbrukade 7,5 miljarder fat under 2019, enligt U.S. Energy Information Administration – lite över 20,5 miljoner fat per dag eller motsvarande över sex oljeutsläpp från BP.

År 2020 förbrukade USA 18,12 miljoner b/d olja, den lägsta sedan 1995.

Hur världskriser påverkar oljepriserna

Världskriser i oljeproducerande länder, eller oro för kriser, ökar oljepriserna dramatiskt. Detta beror på att handlare oroar sig för att krisen kommer att begränsa oljetillgången, vilket ökar efterfrågan och priserna.

Detta är precis vad som hände i januari 2012 efter att inspektörer hittat fler bevis på att Iran var närmare att bygga kärnvapenkapacitet. USA och Europeiska unionen inledde ekonomiska sanktioner; Iran svarade med att hota att stänga Hormuzsundet (en stor oljefartsled). Förenta staterna svarade med ett löfte att återuppta sundet med militär kraft om det skulle behövas.

Oljepriset för WTI vid Cushing i USA var i genomsnitt från 97 USD/b i november 2011 till 100 USD/b i januari 2012. I februari 2012 bröt oljan 108 USD/b och låg kvar över 100 USD/b till april. Gaspriserna toppade också 3,50 USD per miljard. gallon den månaden.

Världsoro orsakar också höga oljepriser. I mars 2011 blev investerare oroliga för oroligheter i flera länder, inklusive Libyen, Egypten och Tunisien (kallad den arabiska våren). Som ett resultat steg oljepriset över 100 USD/b i början av mars och nådde en topp på cirka 113 USD/b i mars 2011.

Oljepriserna steg också i mitten av 2006 när kriget mellan Israel och Libanon väckte farhågor för ett potentiellt hot om krig med Iran. Oljan steg från cirka 71 USD/b i maj till en rekordhög nivå (vid tillfället) på nästan 77 USD/b i mitten av juli.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Vattenfall förbereder ny kärnkraft vid Ringhals

Publicerat

den

Ringhals kärnkraftverk

Vattenfall tar nu nästa steg i förberedelser för ny kärnkraft i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Ny kärnkraft vid Ringhals förutsätter tillgång till mer mark på Väröhalvön och Vattenfall inleder därför arbetet med fastighetsköp i området.

─ Vi tar just nu konkreta steg i arbetet med att planera byggande av ny kärnkraft vid Ringhals. Vi inleder bland annat en process för att köpa fastigheter på Väröhalvön för att möjliggöra förberedande arbeten och byggnation av ny kärnkraft. Ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas dock först när vi har fått alla nödvändiga tillstånd, säger Desirée Comstedt, projektansvarig för kärnkraft inom Vattenfall.

Redan i våras startade inom ramen för den pågående förstudien om små modulära reaktorer vid Ringhals arbetet för en miljökonsekvensbeskrivning, vilket bland annat innebär fältstudier och markundersökningar i området runt Ringhals. Under sommaren inledde Vattenfall också en upphandlingsprocess för att välja leverantör och reaktortyp.

─ Förstudien beräknas vara klar i slutet av 2023 och är en del i Vattenfalls beslutsunderlag för tillståndsansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen för att bygga nya kärnkraftreaktorer. Målsättningen är att ha en första reaktor i drift under tidigt 2030-tal, säger Desirée Comstedt.

Som en del i planeringen av ny kärnkraft genomför delar av Vattenfalls ledning under hösten resor till länder som är i färd med att bygga ny kärnkraft för att ta del av deras erfarenheter.

─ Vi vill få del av internationella erfarenheter om vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat kärnkraftsprogram, oavsett om det gäller SMR eller storskaliga reaktorer. Vi vill bygga ny kärnkraft i Sverige om förutsättningarna finns och genom att träffa många olika aktörer som är involverade i kärnkraftsprogram, till exempel energiföretag, myndigheter och teknikleverantörer, vill vi förstå hur det är möjligt att hantera risker, säger Desirée Comstedt.

Vattenfall äger redan mark på Väröhalvön, de nu berörda fastighetsägarna och hyresgästerna har kontaktats.

Fortsätt läsa

Nyheter

Extremt låga elpriser denna och nästa vecka

Publicerat

den

En nederbörd på 200 procent mer än normalt en bit in i nästa vecka och stark vind i Norden och Europa pressar elpriset till extremt låga nivåer. Snittpriset under innevarande och nästa vecka väntas ligga under 5 öre per kWh, vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 under en hel vecka.  Samtidigt väntas många timmar med minuspriser.  

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Djupa lågtryck ger en mycket mild och ostadig avslutning på september. Luftströmmar från sydväst innebär stora nederbördsmängder, främst i sydvästra Norge, och med redan goda vattennivåer tvingas producenterna där att köra på ordentligt.  Den kraftiga nederbörden stärker den hydrologiska balansen från 6 TWh till runt 20 TWh. Sommarens och höstens rikliga regnperioder har kraftigt förändrat förutsättningarna på elmarknaden efter två år med underskott i vattenmagasinen

Samtidigt blir det varmare än normalt, vilket dämpar förbrukningen och riklig vind bidrar till en nästan fördubblad vindproduktion jämfört med tidigare veckor.  Allt detta pressar elpriserna denna och nästa vecka till extremt låga nivåer.  Föregående vecka landade elpriset i snitt på 24 öre per kWh. Innevarande vecka har inletts mycket lågt med ensiffriga priser i de flesta elområden överallt. Nästa veckas medelpris väntas landa på knappt 5 öre per kWh. En konsekvens av de låga priserna är att vissa kärnkraftverk tillfälligt skruvar ned produktionen då dessa priser är lägre än den rörliga produktionskostnaden.

– Riklig vind i Tyskland och Norden, gott om vatten i södra Norge och en fortsatt låg förbrukning får elpriserna att falla dramatiskt. Elpriserna pressas till nivåer som vi inte sett 1sedan slutet av 2020, som var ett riktigt våtår. Det kommer bli en hel del timmar med negativa priser de närmaste veckorna, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia. 

Den rikliga vinden i Tyskland skapar minuspriser som tillsammans med solkraften vänder på elflödet under några timmar på eftermiddagarna. Det innebär att SE4 importerar el från Tyskland, vilket även spiller över på SE3.

Fortsätt läsa

Nyheter

Cinis Fertilizer expanderar till USA med miljardinvestering

Publicerat

den

Den svenska producenten av miljövänligt mineralgödsel, Cinis Fertilizer, har idag tecknat avtal med Ascend Elements, en ledande amerikansk tillverkare av batterimaterial. Avtalet gäller leverans av natriumsulfat, en insatsvara för Cinis Fertilizers produktion av miljövänligt mineralgödsel. Detta avtal och ett samarbete med K+S Minerals and Agriculture (”K+S”), en global aktör och Europas största producent av salter, skapar förutsättningar för Cinis Fertilizer att etablera en produktions­anläggning i den amerikanska delstaten Kentucky. Anläggningen blir den tredje efter bolagets två första i Sverige. Etableringen i USA ligger inom ramen för Cinis Fertilizers tillväxtplan om att nå en produktion om 1,5 miljoner ton kaliumsulfat i sex anläggningar vid utgången av år 2030. Investeringarna i Cinis Fertilizers amerikanska anläggning bedöms uppgå till en miljard kronor och ska finansieras via kassaflöde, lån och eventuellt även investeringsstöd.

Produktionskapacitet på 300 000 ton kaliumsulfat i Nordamerika

Cinis Fertilizer har idag tecknat ett tioårigt avtal med Ascend Elements, en oberoende tillverkare av avancerade batterimaterial med verksamhet på flera platser i USA, som för närvarande bygger sin största anläggning i Hopkinsville, Kentucky. Avtalet innebär leverans om upp till 240 000 ton natriumsulfat årligen med början 2026. Cinis Fertilizer har vidare ingått avsiktsförklaring om försäljning av den färdiga produkten, kaliumsulfat, till K+S samt om inköp av kaliumklorid från K+S produktionsanläggningar i Saskatchewan i Kanada till Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsvillle. Cinis Fertilizers anläggning ska stå klar 2026 med en produktionskapacitet om upp till 300 000 ton kaliumsulfat för den nordamerikanska marknaden.

Cinis Fertilizers affärsidé är att producera miljövänligt mineralgödsel genom att använda hälften så mycket energi som dagens produktionsmetoder, vilket resulterar i ett fossilfritt gödselmedel med koldioxidavtryck nära noll. Ett unikt bidrag till ett mer hållbart jordbruk.

”Vi har det senaste året mött stort internationellt intresse för vårt miljövänliga mineral­gödsel där cirkularitet och fossilfri produktion står i centrum. För tillverkare av batterier är det viktigt att hela deras produktionskedja uppfyller höga krav på resurs­effektivitet och miljövänlighet. Avtalet om med Ascend Elements och avsikts­förklaringen med K+S som om bland annat köp av all produktion från anläggningen ger oss trygghet i att etablera Cinis Fertilizer på den amerikanska marknaden”, säger Jakob Liedberg, grundare och VD Cinis Fertilizer. ”Den snabba utvecklingen av amerikanska industriprojekt som just nu sker till följd av Inflation Reduction Act bidrar också till vårt beslut att nu genomföra Cinis Fertilizers expansion i Nordamerika. Detta stärks av det stora intresse som en rad prominenta investerare visade Ascend Elements i en nyligen genomförd finansierings­runda.”

Cinis Fertilizer har även ingått en avsiktsförklaring med K+S om inköp av ca 250 000 ton kaliumklorid.

Försäljning av kaliumsulfat till K+S

Utöver avsiktsförklaringen om inköp av kaliumklorid har Cinis Fertilizer tecknat en avsiktsförklaring med K+S avseende försäljning av hela produktions­volymen av miljövänligt mineralgödsel från anläggningen i Hopkinsvillle.

”Det är väldigt spännande att få vara med och bidra till Cinis Fertilizers utveckling till en global aktör. För K+S del är Cinis Fertilizers etablering i USA en lyckträff i och med att vi får regional avsättning för vår kaliumklorid från Kanada samt tillgång till en premiumprodukt i form av miljövänligt kaliumsulfat för marknaden i Nordamerika”, säger Mathias Hübner, marknadsutvecklare på K+S.

Cinis Fertilizers planerade anläggning i Hopkinsville

Anläggningen kommer att byggas i anslutning till Ascend Elements verksamhet i Hopkinsvillle, vilket medför kostnadseffektiva logistiklösningar. Cinis Fertilizer har ingått avtal med Hopkinsvillle stad om köp av mark för anläggningen samt inlett diskussioner med en regional kraftleverantör om leverans av fossilfri el.

Investeringarna i Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsville bedöms uppgå till en miljard kronor och finansiering planeras ske genom eget kassaflöde och lån. Bolaget undersöker även kompletterande finansieringslösningar, vilka inkluderar statligt och delstatligt investeringsstöd.

”Det är fantastiskt att Cinis Fertilizer redan nu kan ta ett första steg ut i världen och fortsätta vår planerade expansion. Vi är väldigt nöjda med att få Ascend Elements som långsiktig partner och vi ser fram emot att inleda och utveckla vårt samarbete. Ascend Elements är en ledande tillverkare av batterimaterial, specifikt så kallade prekursorer (”pCAM”) till den nordamerikanska marknaden för litium-jon-batterier, som främst används i elfordon”, säger Jakob Liedberg. ”Nyligen tecknade vi ett långsiktigt avtal med K+S avseende inköp och leverans av kaliumklorid till våra två första anläggningar i Sverige. Samarbetet med K+S också i Nordamerika har goda möjligheter att utveckla sig till ett globalt partnerskap.”

Cinis Fertilizers första produktionsanläggning startar i början av 2024 i Örnsköldsvik

Cinis Fertilizer bygger för närvarande sin första produktionsanläggning utanför Örnsköldsvik, med planerad start i början av 2024. Projektering för bolagets andra anläggning, i Skellefteå, pågår och produktion är planerad att starta i mitten av 2025. Cinis Fertilizers tillväxtplan omfattar 1,5 miljoner ton av miljövänligt mineralgödsel i sex anläggningar i slutet av 2030, där tre anläggningar nu är platsangivna.

Fortsätt läsa

Populära