Oljepriserna påverkas kraftigt av handlare som bjuder på oljeterminskontrakt på råvarumarknaden baserat på deras uppfattningar om framtida utbud och efterfrågan på olja. Terminskontrakt och oljederivat handlas dagligen, vilket verkar för att påverka oljepriset. Detta gör att oljepriset ändras dagligen eftersom allt beror på hur handeln gick den dagen.

Oljehandlare baserar sina bud på deras uppfattning om utbud och efterfrågan. Andra aktörer, såsom regeringar och Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC), kan påverka handlarnas budbeslut genom att påverka handeln eller justera mängden olja som produceras och lagras.

Olja anses vanligtvis vara den mest volatila av alla råvaror. Om du funderar på att handla med olja eller oljederivat hjälper det att förstå vilka faktorer som driver oljepriset och hur handlare, regeringar och konsumenter påverkar det. Vissa exempel är skrivna ur ett amerikanskt perspektiv.

Oljehandlare är stora prispåverkare

Råvaruhandlare delas in i två kategorier: hedgare och spekulanter.

Hedgare är representanter för företag som producerar eller konsumerar olja. Genom att hedga, det vill säga säkra sig, vet de priset på oljan och kan planera för det ekonomiskt. Kontrakten sätter priset för köparen och säljaren, vilket minskar risken för deras företag när priserna stiger och faller.

Handlare i den andra kategorin är spekulanter. Deras enda motiv är att tjäna pengar på förändringar i oljepriset. Terminsspekulanter är i allmänhet de som är intresserade av oljederivat, eftersom hävstänger ger den som handlar med små stegvisa förändringar i priserna större vinstmöjligheter.

Tre faktorer som handlare använder för att bestämma oljepriserna

Det finns tre huvudfaktorer som råvaruhandlare tittar på när de utvecklar buden som påverkar oljepriserna. Dessa är det nuvarande utbudet, framtida utbudet och förväntad efterfrågan.

Aktuellt utbud

Det nuvarande utbudet är den totala världsproduktionen av olja. OPEC producerar cirka 40 procent av världens råolja och har därmed ett kontrollerande inflytande över världens oljepriser.

Mellan januari 2011 och december 2014 femdubblades den amerikanska skifferoljeproduktionen från en miljon till cirka 4,8 miljoner fat per dag (b/d). Denna ökning av produktionen skapade ett oljeöverflöd – vilket betyder att det fanns mer olja i produktion än vad som efterfrågades. Den amerikanska oljeproduktionsökningen skickade ned priset på importerad råolja till cirka 27 USD per fat (/b) i februari 2016.

I slutet av 2019 stod produktionen av skifferolja för 12 miljoner b/d. Oljepriserna per fat låg i genomsnitt på cirka 57 USD för året. Produktionen sjönk till 11,28 miljoner b/d för 2020. Från januari till oktober 2021 sjönk produktionen till i genomsnitt 11,13 miljoner b/d.

Priset på oljan West Texas Intermediate (WTI) uppgick i genomsnitt till cirka 39 USD/b 2020 och, enligt US Department of Energy’s Short-Term Energy Outlook, förväntas de i genomsnitt uppgå till cirka 69 USD/b 2021 och 68 USD/b 2022.

Framtida utbud

Tillgång till framtida försörjning beror på oljereserver. Det inkluderar vad som är tillgängligt i amerikanska raffinaderier såväl som i de strategiska petroleumreserverna. Dessa reserver kan lätt nås för att öka oljetillgången om priserna blir för höga, om naturkatastrofer minskar oljeflödet till USA, eller om det på annat sätt finns ett behov av olja, baserat på kriterier i Energy Policy and Conservation Act av 1975.

Efterfrågan

Handlare tittar på världens oljeefterfrågan, särskilt från USA och Kina. Uppskattningar i USA tillhandahålls varje månad av Energy Information Agency. Efterfrågan ökar under sommarens körsäsong och minskar på vintern. För att förutsäga efterfrågan används prognoser för resor från AAA för att fastställa potentiell bensinanvändning på sommaren, medan väderprognoser används på vintern.

Oljeprisprognosen har visat volatilitet i priserna på grund av förändringar i oljeutbudet, dollarvärdet, OPECs agerande och global efterfrågan.

Effekter av katastrofer på oljepriserna

Naturkatastrofer kan påverka oljepriserna om de är tillräckligt dramatiska. Nyligen har pandemier och naturkatastrofer orsakat förödelse på oljepriserna.

Covid-19 coronavirus-pandemi

Det första kvartalet 2020 började många regeringar begränsa resor och stänga företag för att hejda coronavirus-pandemin. Som ett resultat började efterfrågan på olja att falla. Under första kvartalet 2020 var oljeförbrukningen i genomsnitt 94,4 miljoner b/d, en minskning med 5,6 miljoner b/d från föregående år.

En nedgång i efterfrågan förvärrades av utbudsöverskottet. Den 6 mars 2020 meddelade Ryssland att de skulle öka produktionen i april 2020. För att behålla sin marknadsandel meddelade OPEC att de också skulle öka produktionen.

När lagringsutrymmen fylldes sjönk priserna till negativt territorium. Den 12 april 2020 enades OPEC och Ryssland om att sänka produktionen för att stödja priserna. Denna åtgärd var fortfarande inte tillräcklig för att övertyga handlare om att utbudet inte skulle överträffa efterfrågan, och oljepriset fortsatte nedåt. Den 20 april 2020 hade priset för ett fat WTI vid Cushing i USA sjunkit till cirka -37 USD.

WTI-priserna återhämtade sig dock den första veckan i juni 2020, klättrade till 39 dollar/b den 5 juni och steg till $40 under den sista veckan i juli. Priserna har fortsatt att stadigt öka under 2020 och in i 2021 och nådde 85,64 USD/b den 25 oktober 2021 – en prisnivå som inte har setts sedan oktober 2014.

Internationellt var Brent-råoljepriserna i genomsnitt 42 USD/b 2020 och beräknas bli i genomsnitt 71,6 USD/b 2021 och 72 USD/b 2022. Brent-råoljepriserna var i genomsnitt 84 USD/b i oktober 2021.

Mississippiflodens översvämning

I maj 2011 orsakade översvämningen i Mississippifloden minst 2 miljarder dollar i skador. Råvaruhandlare var oroliga att översvämningen skulle skada oljeraffinaderier – rädsla för brister ledde till att bensinpriserna steg till 4,02 dollar per gallon den andra veckan i månaden.

Orkanen Katrina

Orkanen Katrina var en kategori 5-orkan som drabbade Louisiana den 25 augusti 2005. Mellan den 29 augusti och den 5 september steg det amerikanska genomsnittspriset för vanlig bensin med 0,46 dollar till 3,07 USD per gallon. Det var den största veckoprishöjningen någonsin.

Orkanen Katrina påverkade 25 procent av USAs produktion av råolja. Den stängde av mellan 10 procent och 15 procent av raffinaderikapaciteten under de första dagarna efter stormen. En månad senare drabbade orkanen Rita Gulfstaterna. Tillsammans minskade effekterna av de två stormarna råoljeraffinaderiernas insatsvaror med 11,7 miljoner b/d under veckan som slutade den 30 september. Detta var den lägsta genomsnittliga produktionen sedan mars 1987.

Oljeutsläpp

Överraskande nog orsakar oljeutsläpp inte högre priser. Till exempel sprutade oljeutsläppet Exxon-Valdez ut 11 miljoner gallons (262 000 fat) olja. Även om detta hade en förödande inverkan på Alaskas kustlinje, hotade det inte världens oljeförsörjning eller priser.

BP-oljeutsläppet spydde ut 12 gånger så mycket olja per fat än vad Exxon Valdez gjorde. Men olje- och gaspriserna vek knappt som ett resultat. Varför? För det första sjönk den globala efterfrågan tack vare en långsam återhämtning från finanskrisen 2008.

För det andra, även om nästan 134 miljoner gallon eller 3,2 miljoner fat olja läckte ut, skedde det under en period på cirka tre månader. Även om detta är en stor mängd olja, är det inte särskilt mycket när procentandelen av den totala oljan som används av USA övervägs. USA förbrukade 7,5 miljarder fat under 2019, enligt U.S. Energy Information Administration – lite över 20,5 miljoner fat per dag eller motsvarande över sex oljeutsläpp från BP.

År 2020 förbrukade USA 18,12 miljoner b/d olja, den lägsta sedan 1995.

Hur världskriser påverkar oljepriserna

Världskriser i oljeproducerande länder, eller oro för kriser, ökar oljepriserna dramatiskt. Detta beror på att handlare oroar sig för att krisen kommer att begränsa oljetillgången, vilket ökar efterfrågan och priserna.

Detta är precis vad som hände i januari 2012 efter att inspektörer hittat fler bevis på att Iran var närmare att bygga kärnvapenkapacitet. USA och Europeiska unionen inledde ekonomiska sanktioner; Iran svarade med att hota att stänga Hormuzsundet (en stor oljefartsled). Förenta staterna svarade med ett löfte att återuppta sundet med militär kraft om det skulle behövas.

Oljepriset för WTI vid Cushing i USA var i genomsnitt från 97 USD/b i november 2011 till 100 USD/b i januari 2012. I februari 2012 bröt oljan 108 USD/b och låg kvar över 100 USD/b till april. Gaspriserna toppade också 3,50 USD per miljard. gallon den månaden.

Världsoro orsakar också höga oljepriser. I mars 2011 blev investerare oroliga för oroligheter i flera länder, inklusive Libyen, Egypten och Tunisien (kallad den arabiska våren). Som ett resultat steg oljepriset över 100 USD/b i början av mars och nådde en topp på cirka 113 USD/b i mars 2011.

Oljepriserna steg också i mitten av 2006 när kriget mellan Israel och Libanon väckte farhågor för ett potentiellt hot om krig med Iran. Oljan steg från cirka 71 USD/b i maj till en rekordhög nivå (vid tillfället) på nästan 77 USD/b i mitten av juli.