Följ oss

Nyheter

Kina chartrar tankfartyg för 37 miljoner fat amerikansk olja

Publicerat

den

Lagring av olja i silo

Kina har chartrat tankfartyg som kan leverera så mycket som 37 miljoner fat råolja från USA nästa månad, rapporterar Bloomberg, med hänvisning till uppgifter från Census Bureau. Detta skulle vara rekordhögt för Kina, trots den senaste upptrappningen mellan de två länderna, men i enlighet med sina skyldigheter enligt handelsavtalet som tecknades förra året.

Lagring av olja i silo
Foto: Dave Crosby

I handelsavtalet åtog Kina sig att köpa cirka 18,5 miljarder dollar i ytterligare energiförsörjning från USA i år och ytterligare 33,9 miljarder dollar nästa år. Leveranserna sträcker sig från råolja och LNG till kol och oljeprodukter. Men pandemin har förstört efterfrågan, vilket gjort det mycket svårare än tidigare för Peking att hålla sitt åtagande.

Redan före pandemin fanns det tvivel om att Kina skulle kunna köpa alla överenskomna energiråvaror. Oljeprisfallet och det växande LNG-överskottet var bland orsakerna liksom det relativt höga priset för amerikansk naturgas. Det är knappast en överraskning, särskilt med pandemin, att Kina hittills i år har varit långsamt att köpa de överenskomna volymerna.

Kinas oljeimport ökade jämfört med 2019

Intressant nog, trots dessa fördröjningar, var Kinas totala oljeimport under första halvåret högre än motsvarande period 2019. Kinas import var i genomsnitt 10,78 miljoner fat per dag, en ökning med 10 procent jämfört med året innan, trots pandemin.

Oljeimporten från USA ökade också, enligt en Refinitiv-analytiker, till så mycket som 5 miljoner ton, vilket motsvarar mer än 1 miljon fat per dag, högre än året innan men lägre än de belopp som överenskommits att sändas från USA till Kina i år.

Från juni hade Kina bara köpt cirka fem procent av det som överenskommits i handelsavtalet, eller amerikanska energiprodukter värda 1,29 miljarder dollar, inklusive råolja, LNG och metallurgiskt kol.

Nyheter

Turbulent elår avslutas med lugnare julvecka

Publicerat

den

December har hittills visat stora prisskillnader, både mellan elområden och dygnets timmar. Juldagarna inleds dock med stabilare elpriser. Elanvändningen i hemmen ökar medan många industrier tar ledigt, vilket bidrar till ett lägre elbehov i landet. I kombination med gott om vind- och vattenkraft påverkar detta elpriserna nedåt.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Med en dryg vecka kvar av året kan man konstatera att elåret har präglats av stora svängningar i elpriset, med nyheter och begrepp som ankkurva, minuspriser, flödesbaserat och nu senast Dunkelflaute, som används framförallt på den tyska marknaden när det är sol- och vindfattigt.

Efter förra vintern låg elpriserna kvar på högre nivåer men sjönk i slutet av april till runt 50 öre/kWh och lägre. Vid flera tillfällen var elpriserna under noll öre/kWh, vilket resulterade i fler timmar med negativa elpriser än rekordåret 2023. Efter en mild höst slog kylan till i november, vilket ökade konsumtionen och ledde till högre elpriser.

– 2024 kan på många sätt beskrivas som en berg- och dalbana för elpriset. Vi har fått uppleva timpriser på över åtta kronor ner till minus 0,69 öre per kilowattimme. I Tyskland noterades det högsta elpriset på 18 år, nästan tolv kronor/kWh. De extrema väderomslagen som präglat året är en stor del av förklaringen. Nu ser vi fallande temperaturer men fortfarande tre grader varmare än normalt för årstiden, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Från november och framåt har det varit en markant skillnad i elpriser mellan norra och södra Sverige. I elområdena SE1 och SE2 (Norra Sverige) har priserna varit låga med anledning av riklig tillgång på vind- och vattenkraft, medan SE3 och SE4 (Södra Sverige) har haft högre priser eftersom kraftproduktionen har varit lägre.

Ordförklaringar:

Minuspris/negativt elpris:
Uppstår när förhållandena för väderberoende elproduktion, såsom sol och vind, är extra gynnsamma och det blir ett överskott på elen.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning:
En beräkningsmetod som används för att optimera elöverföringen i elnätet. Syftet är att bättre utnyttja kapaciteten i elnätet och möjliggöra överföring av mer el mellan olika elområden på ett säkert sätt. Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Sverige den 29 oktober 2024 av Svenska kraftnät. Tidigare har en ekonomisk marknadsmodell använts, där elen går dit elpriset är som högst. Med den nya flödesbaserade metoden styrs elöverföringen i stället av den fysiska kapaciteten i nätet.

Ankkurva:
Ankkurvan beskriver hur solenergiproduktionens variationer påverkar elpriserna under dagen. På morgonen och kvällen är elpriserna höga på grund av hög efterfrågan och låg solenergiproduktion. Mitt på dagen, när solenergiproduktionen är som högst, sjunker elpriserna kraftigt. Denna variation skapar en kurva som liknar en anka i profil, med låga priser mitt på dagen och höga priser på morgonen och kvällen.

Dunkelflaute:
Ett tyskt begrepp inom sektorn för förnybar energi för att beskriva en tidsperiod under vilken i princip ingen energi kan genereras med hjälp av vind- och solkraft. På svenska översätts det till ”mörk stiltje” och beskriver när det är vindstilla och molntäcke samtidigt, vilket leder till en brist på både sol- och vindkraft.

Fortsätt läsa

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära