Nyheter
Kaffe, en allt viktigare dryck för kinesiska konsumenter
Starbucks VD, Howard Schultz, har kommunicerat att Kina snart kommer att utgöra den viktigaste marknaden för bolaget utanför USA. Redan vid årsskiftet 2011/2012 hade Starbucks fler än 500 caféer och coffee shops i Kina som redovisade betydligt bättre marginaler än kaffekedjans amerikanska försäljningsställen. Detta gör Starbucks unikt eftersom bolaget lyckats i Kina, något som Dunkin Donuts, Krispy Kreme och Burger King inte gjort. Skillnaden är emellertid att Starbucks valt en annan väg in i Kina. Istället för att erbjuda landens invånare samma produktutbud som i USA har kaffeföretaget istället anpassat sina produkter till de kinesiska smaklökarna, bland annat genom att sälja kaffedrinkar smaksatta med grönt te, vilket har visat sig vara en succé och snabbt tagits emot med öppna armar av de kinesiska konsumenterna.
Detta är emellertid inte det enda som gjort Starbucks till en succé i Kina. Företaget har också valt att erbjuda sina besökare bekväma, rena och luftkonditionerade lokaler, vilket gjorde att Starbucks snabbt blev en mötesplats för både köpstarka konsumenter och affärsfolket. Återigen visar Starbucks, som i USA främst fokuserar på coffee-to-go, att det gäller att anpassa sig till konsumenternas önskemål. Nackdelen är att omsättningen per kvadratmeter, ett vanligt nyckeltal inom detaljhandelssektorn, endast är en eller två tredjedel av vad den är i USA, men i gengäld är marginalerna betydligt högre eftersom den genomsnittliga kaffekoppen som säljs i Kina är dyrare än motsvarande kaffe i väst.
Marginalerna för den kinesiska delen av Starbucks ligger så pass högt som 34,6 procent, att jämföra med samma siffra i USA som uppgår till 21,8 procent. Det intressanta är vad som kommer att hända när den ökade medelklassen i Kina ökar sin kaffekonsumtion. Kan detta komma att leda till att vi får se kaffepriset på de internationella kaffemarknaderna stiga?
I Peking, Shanghai och Guangzhou dricks i snitt 20 koppar kaffe per år och person, 13 koppar mer än snittet. Snittet på 7 koppar kaffe per år motsvarar vad en medelsvensk dricker på två dagar.
Med nuvarande tillväxttakt på 17 % kommer Kina att tiofaldiga sin konsumtion av kaffe på 15 år. Om tillväxten håller i sig så når Kina en årlig konsumtion på 2,6 miljoner ton om 15 år, motsvarande 35 procent av världens årliga produktion.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering