Nyheter
Järnvägen omformar det amerikanska energisystemet
Järnvägen, som kom att utveckla det europeiska transportnätet i början av 1800-talet, har kommit att få en betydande roll för oljan under 2000-talet. Järnvägstransporter har kommit att bli ett alternativ till pipelines när de amerikanska oljeproducenterna ökar sin produktion och det inte går att använda rörledningssystemen på grund av att kapacitetstaket redan är nått.
När rörledningarna inte längre kan erbjuda oljeproducenterna de oljetransporter som dessa behöver har företagen istället börjat transportera oljan på andra sätt, till exempel genom järnvägstransporter, precis som för över 100 år sedan.
Vad som tidigare ansågs vara en tillfällig åtgärd för att hantera ett kraftigt ökat produktionsutbud har kommit att bli ett permanent komplement till pipelines och utgör nu en betydande del av den amerikanska energiinfrastrukturen. Järnvägsnätet bedöms få en ökad betydelse i framtiden, detta sedan det amerikanska energidepartementet prognosticerat att oljeproduktionen kommer att stiga till 8,15 miljoner fat per dag i slutet av 2014, en ökning från dagens 6,89 miljoner fat.
Bland marknadsanalytiker i USA är det en allmän uppfattning att pipelinesystemet inte kommer att kunna klara av att hålla jämna steg med den nordamerikanska råoljeproduktionen. Järnvägsnätet behövs i dag för att kunna flytta råolja från Williston- och Albertabassängerna samt skifferolja från Eagle Ford.
Järnvägstransporterna ökade med 256 procent under 2012
Under 2012 sade Association of American Railroads att det transporterades rekordstora mängder råolja på järnvägsnätet, 233 811 järnvägslaster, att jämföra med 65 671 järnvägslaster under 2011, vilket ger en ökning om 256 procent på årsbasis. Totalt sett motsvarade detta en produktion om 350 000 fat råolja per dag under 2012. Taket är emellertid ännu inte nått, Morgan Stanley räknar med att transporterna kommer att uppgå till 450 000 järnvägslaster under 2014.
Det är emellertid fortfarande så att järnvägstransporter endast svarar för en bråkdel av all överföring av olja, men den data från 2012 som vi redovisat ovan visar hur snabbt både energibranschen och järnvägsföretagen har anpassat sig till att transportera olja på räls. I dag kan ingen säga att järnvägsnätet inte har en betydande inverkan på oljans logistik.
Den enorma tillväxten i oljeproduktionen i North Dakotas Bakkenregion sporrade användandet av järnvägssystemet eftersom det inte fanns tillräckligt med rörledningar för att hantera produktionen. Det finns tre skäl till varför energibranschen förblir intresserade av detta transportsätt.
- Systemtåg, dvs godståg där alla vagnar dras från en gemensam utgångspunkt till en gemensam destination. Dvs inget trassel och tidsslöseri med att koppla av och på vagnar längs vägen.
- Möjligheten att sälja oljan till en mängd olika köpare på olika destinationer.
- Möjligheten att teckna sig för korta kontrakt vilket inte alltid är möjligt när det gäller rörledningssystemet.
Ökad efterfrågan på järnvägsvagnar
Det finns fortfarande inget alternativ som kan konkurrera med pipelinetransporter av olja när det gäller effektivitet och bekvämlighet. Men systemtåg helt dedikerade till en produkt hjälper signifikant till att sänka kostnaderna för att transportera olja på räls. Detta har lett till en boom för järnvägsföretagen.
Burlington Northern, som äger majoriteten av spåren i Bakkenregionen, säger att företaget planerar att lägga ned 4,1 miljarder USD på expansions- och effektivitetsprojekt under de kommande åren. I första hand kommer detta kapital att läggas på att öka kapaciteten för produktionen från Bakken Shale.
Tågvagnstillverkarna gynnas av detta. Under de första två veckorna i januari erhöll tillverkarna order på fler än 2 500 nya tankvagnar, och det finns en eftersläpande orderstock på fler än 40 000 vagnar, vilket gör att leveranstiden från beställning för en vagn ligger på cirka 18 månader.
Även pipelineoperatörerna investerar i järnvägar. Kinder Morgan meddelade i februari att bolaget tillsammans med Mercuria Energy Trading planerar att bygga ett järnvägsprojekt med kapacitet att hantera 210 000 fat per dag.
Enligt en analys från Morgan Stanley byggs eller planeras en utbyggnad av järnvägsnätet i USA vilket kommer att öka kapaciteten med en miljon fat råolja per dag, vilket kommer att tredubbla den nuvarande kapaciteten. Vidare spår Morgan Stanley “betytande investeringar”, vilket definieras som investeringar i nivån 100 till 500 MUSD, kommer att fortsätta göras av Master Limited Partnerships (en juridiskt definierad investeringsform) i form av förvärv eller organisk utbyggnad av järnvägsterminaler.
En mängd olika destinationer
Oljeproducenterna har fördelen av att de kan utnyttja järnvägsnätet för att reagera på marknadskrafterna och skicka sin råolja dit priserna är som högst istället för att låta den fastna där rörledningar slutar, vilket öppnar nya marknader. I dag ser vi hur oljan i Cushing, Oklahama där en stor del av råoljan lagras, handlas med en rabatt. Vi ser också hur överskottet av råolja i de mellersta delarna av USA har gjort att olja nu transporteras från North Dakota till den amerikanska östkusten, västkusten och Gulfkusten.
I Morgan Stanleys analys konstateras att pipelines vanligen är ett billigare alternativ än järnvägen, när både alternativ finns byggda på samma sträcka. Men att nya pipelineprojekt kommer att ha svårt att konkurrera med järnvägen på grund av kostnaden för att bygga pipelines i nya områden. Dessutom är inte pipelines praktiskt möjliga i vissa regioner.
Importen förskjuts
Den tredje fördelen med tågtransporter är att dessa erbjuder oljeproducenterna kortare kontrakt, ofta så pass korta som mellan ett till fyra år, vilket skall ställas i jämförelse med rörledningarna där avtalen oftast löper på mellan tio och femton år.
Fram till dess att den amerikanska regeringen tillåter export av råolja kommer produktionen att stanna innanför landets gränser, vilket gör att det finns en gräns för hur pass mycket den amerikanska oljeproduktionen kan påverka priset på de globala marknaderna. Däremot ser vi att en del av Kanadas oljeproduktion kan och till viss del redan har, flyttat utomlands. Detta beror bland annat på att det finns ett utbyggt järnvägsnät till den amerikanska västkusten och att det finns förslag om att bygga exportterminaler i både Kanada och USA.
Morgan Stanley säger i sin rapport att USA kanske inte kommer att börja exportera råolja inom en snar framtid, men att det finns skäl att anta att landets import kommer att minska snabbt som en följd av järnvägarnas utveckling.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Nyheter
Solenergi i Danmark katastrofalt olönsam, största aktören har havererat
Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.
Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.
De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige