Följ oss

Nyheter

Kina erbjuder skatterabatt på solkraften

Publicerat

den

Solceller i Kina från Suntech

Tillverkning av solceller för energiproduktionAtt solkraftsindustrin har problem är inget nytt, det gäller hela industrin men i synnerhet den kinesiska marknaden. Under våren 2013 klarade inte den största tillverkaren, SunTech, av att betala räntorna på sina obligationer vilket gjorde att dess långivare förklarade företaget bankrutt. Att enstaka företag har svårt att tjäna pengar är inte alls ovanligt i en industri som växer så pass snabbt som solindustrin. Konkurrensen blir inte sällan mycket hård, där alla försöker att bjuda under varandra vilket leder till ett överutbud och små vinstmarginaler. Nästa effekt är att de minsta och sämst finansierade aktörerna försvinner från marknaden.

Lösningen är konsolidering, något som brukar ske när marknaden mognar och den höga tillväxttakten avtar vilket gör att det är färre nya företag som försöker etablera sig i industrin. När detta sker brukar de största aktörerna köpa upp de svagare företagen vilket gör att spelplanen förändras. Kvar blir ett antal större aktörer som inte längre slåss lika hårt och inte längre är lika intresserade av att ta marknadsandelar på bekostnad av ett negativt resultat. Solpanelsindustrin är ännu inte där, vilket är bra för dem som köper solpanelerna, men dåligt för de enskilda företagen. Fördelen för industrin är att det betyder att den tvingas till att utveckla snabbare och bättre innovationer.

Statliga ingripanden komplicerar situationen

Det som komplicerar saker är att vissa regeringar, till exempel den kinesiska, har valt att stödja sina solpanelsföretag med olika typer av incitament. Kina är inte ensamma om detta, de flesta regeringar gör detta när det gäller satsningar på förnyelsebar energi, men effekten är att de företag som inte erhåller stöd eller bidrag hamnar i ett underläge. Ur ett miljöperspektiv är detta emellertid bra, det gör att industrin får större resurser att arbeta med och därför kommer att bli större än den annars skulle blivit. Det finns flera skolor kring detta, vissa anser att subventionerna och stöden skall tas bort då det skapar konkurrensfördelar för vissa företag. Andra anser däremot att subventionerna och stöden skall ökas på bekostnad av motsvarande stöd för de företag som arbetar med fossila bränslen. Förespråkarna för den senare åsikten anser att deras synpunkt skulle spara mer pengar och vara rättvisare eftersom dessa stöd funnits i decennier medan förnyelsebar energi fortfarande är en liten bransch.

Tillbaka till Kina

Den kinesiska regeringen har beslutat att återbetala hälften av den mervärdesskatt som landets solpaneltillverkare betalar under perioden oktober 2013 till och med den 31 december 2015.

De amerikanska och europeiska paneltillverkarna har anklagat kinesiska företag för att spela en stor roll i detta. De har även framfört anklagelser som att de kinesiska bolagen översvämmar marknaden och sälja panelerna under tillverkningskostnaderna, en företeelse känd som ”dumpning”.

Det har också förekommit uppgifter om att Kina ger stöd och subventioner till sina företag, vilket hjälper dessa att hålla nere kostnader och som en följd kan sälja sina solpaneler till lägre priser, vilket resulterat i tullar från länder såsom USA. Kina har förnekat anklagelserna.

Fakta är emellertid att dessa tvister och de fallande priserna på solpaneler har skadat de kinesiska solcellsföretagen, och medfört tvivel om deras och hela industrins långsiktighet. En effekt av dessa farhågor och de ökade föroreningarna i landet är att Kina försöker öka den inhemska efterfrågan på solceller, något som kommer att reta upp icke-kinesiska solcellstillverkare. Den positiva effekten är att det kommer stödja de redan relativt låga solcellspriserna och öka den kinesiska efterfrågan på solenergi vilket i sin tur gynnar miljön.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära